Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1073-1074 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer, astron., himmelkroppar, hvilka, liksom planeterna, utom den dagliga rörelsen äfven hafva en egen rörelse bland fixstjernorna - Kometsökare, astron., en på stativ hvilande tub, hälst parallaktiskt monterad - Komfort, hemtrefnad, tillstånd af välbefinnande - Komfortabel, beqväm, angenäm, hemtreflig - Komik, komisk konststil, den komiska konsten - Komisk är ett estetiskt begrepp, med hvilket alla, som tänkt öfver det sköna allt ifrån Aristoteles, mer eller mindre sysselsatt sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Grek. kome, egentl. långt hår; deraf Grek. kometes,
Lat. stella crinita, "hårstjerna"), samt genom
olikheten i den egna rörelsen. Kometerna hafva i
alla tider ådragit sig mycken uppmärksamhet, mest

orsakad af deras plötsliga uppträdande på himmelen
och deras vanligen lika hastiga försvinnande samt
af den stundom betydliga glansen och de väldiga
dimensionerna. I äldre tider var denna uppmärksamhet
oftast liktydig med förskräckelse, hvilken var
lätt förklarlig, då företeelsen ännu var helt och
hållet oförklarad och man ej ens viste om kometerna
befunno sig inom eller utom jordens atmosfer. Nu
uppväcka kometerna vetenskapsmännens lifligaste
intresse från både rent astronomisk och astrofysisk
synpunkt. – Sedan man genom kometernas deltagande
i himmelens dagliga rörelse öfvertygat sig om att de
måste befinna sig utom jordens atmosfer och sålunda
vara himmelskroppar, var det första spörsmålet det
huru deras banor i verldsrymden äro beskaffade. Sedan
olika meningar derom varit rådande, visade ändtligen
Newton (d. 1727), att kometerna måste gå i banor, som
äro koniska sektioner, med solen i ena brännpunkten,
och vanligast nära paraboliska, d. v. s. långsträckta
ellipser eller hyperbler med en excentricitet, som
mycket litet skiljer sig från 1. Newton uppgaf äfven
en metod att beräkna de paraboliska ban-elementen,
eller de bestämningsstycken, som tjena till att
angifva banans storlek och läge i



rummet. Då kometerna äro synliga för oss blott under
den korta tid, som de behöfva för att genomlöpa det
lilla stycke mn (se fig.) af sin bana, som faller
inom jordens bana (i fig.

den lilla cirkeln med solen, S, till medelpunkt)
och något utanför densamma, synes, att bestämmandet
af banan i dess helhet bör blifva underkastad stor
svårighet, ty inom det lilla området mn skiljer sig
ellipsen p e’ e" knappast märkbart från parabeln p’
p p" eller ens från hyperbeln h’ p h". Går kometen i
en ellips, så kommer han åter, i annat fall ej (ty
hyperbeln och parabeln äro ej slutna kroklinier,
utan löpa ut i oändliga grenar). Likaså skiljer
sig ellipsen högst obetydligt från en annan något
mer eller något mindre långsträckt ellips med samma
perihelium, p. På bestämmandet af excentriciteten
beror förutsägningen om och när kometen kommer
åter. Är excentriciteten större än 1, så är banan
en hyperbel, och kometen kommer aldrig åter; om
deremot excentriciteten är mindre än 1, går kometen
i en elliptisk bana och bör derför återväntas. I
det senare fallet är likväl vanligen bestämningen
af omloppstiden (som beror af banans utsträckning)
mycket vansklig. Ej förr än en komet återkommit och
blifvit iakttagen två eller flere gånger (under
flere "apparitioner") anses derför omloppstiden
bekant. Sådana kometer kallas "periodiska". Angående
en komets igenkännande vid olika apparitioner se
Halleys komet. De märkligaste periodiska kometerna äro
Halleys, Enckes och Bielas. Observationerna å Enckes
komet, som har den kortaste omloppstiden bland alla
kända kometer, eller blott 3,3 år, hafva utgjort ett
värderikt material för de astronomiska kalkylernas
utbildande och de å Bielas komet för studiet af
kometernas fysiska beskaffenhet. – Om kometernas
samband med meteorströmmar se art. Stjernfall. Förutom
detta samband samt den allmänna yttre företeelsen
och deras ringa täthet är om kometernas fysiska
beskaffenhet föga kändt. Visserligen hafva några bland
dem blifvit på spektroskopisk väg undersökta, hvarvid
en del intressanta förhållanden blifvit utrönta;
men deras vanligen mest i ögonen fallande bildning,
svansen, är tills vidare fullkomligt oförklarad,
då man nämligen åt de i detta hänseende framställda
hypoteserna knappast kan tillmäta större betydelse
än blotta gissningar. E. J.

Kometsökare, astron., en på stativ hvilande tub, hälst
parallaktiskt monterad, med ringa förstoring och stor
ljusstyrka, tjenande till kometers uppsökande.

Komfort (ko’mfort och komfo’rt; Eng. comfort, af
Fr. confort, egentl. bistånd, tröst), hemtrefnad,
tillstånd af välbefinnande, som framkallas genom
ändamålsenliga och smakfulla anordningar inomhus;
bekvämlighet. – Komfortabel, beqväm, angenäm,
hemtreflig.

Komik (se Komisk), komisk konststil, den komiska
konsten; egenskapen att vara komisk eller att kunna
framställa det komiska. Ordet brukas numera sällan
såsom adjektiv i betydelsen komisk, löjeväckande,
lustig. – Komiker, komedi-författare; komisk
skådespelare; yrkes-vissångare inom den låg-komiska
arten; skämtsam person, upptågsmakare.

Komisk är ett estetiskt begrepp, med hvilket alla,
som tänkt öfver det sköna allt ifrån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>