Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommissorium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skyldigheter, hvilka ålegat uteslutande dessa,
skulle tillkomma alla medlemmar af stadskommunen,
derest de icke af grundlagarna särskildt förbehållits
borgerskapet (såsom fallet då var med rätten att
föreslå borgmästare), och med de inskränkningar, att
egendom, som särskildt tillhörde det burskapsegande
borgerskapet eller någon annan viss klass af
stadens medlemmar, skulle, till dess annorlunda
förordnades, förvaltas och användas i enlighet
med gällande föreskrifter, samt att förefintliga
bestämmelser om vissa skyldigheters utgörande
endast af vissa klasser af städernas innevånare,
borgare eller fastighetsegare, fortfarande förblefve
i kraft, till dess annorlunda förordnades (jfr
Burskap). I skrifvelse till K. M:t af d. 13
Juni 1863 anmälde emellertid rikets ständer, att
sist berörda inskränkningar stodo i strid med den
af ständerna redan 1860 uttalade grundsats om alla
stadsinnevånares likställighet i kommunala rättigheter
och skyldigheter, så vidt grundlagen icke derför lade
hinder i vägen, samt att genom deras tillämpning
enhet och sammanhang i förvaltningen af städernas
angelägenheter skulle fortfarande komma att saknas,
hvadan ständerna anhöllo om åtgärders vidtagande för
att likställighetsgrundsatsen i vidsträcktare mån
måtte kunna genomföras i städerna. Med anledning
deraf förordnade K. M:t genom cirkulär d. 10 Juli
1863, att vederbörande i städerna skulle höras
huruvida de sjelfmant ville förena sig om en sådan
likställighet; och till följd af detta påbud hafva
under åren 1863–1877 likställighetsöfverenskommelser
träffats inom samtliga rikets städer, med
undantag af Sölvesborg och Trelleborg (samt
Motala och Ronneby, hvilka först senare erhållit
stadsrättigheter). Dessa öfverenskommelser hafva
faststälts genom särskilda k. resolutioner, de
s. k. likställighetsresolutionerna. Ehuruväl genom
dessa likställighetsgrundsatsen äfven inom städerna
blifvit i större eller mindre grad genomförd, qvarstå
dock ännu afvikelser, sinsemellan af synnerligen
olikartad beskaffenhet. Inom kyrkoförsamlingarna
lider likställighetsgrundsatsen det undantag att
främmande religionsbekännare och de, som anmält
sig till utträde ur svenska kyrkan, sakna rätt
att deltaga i kyrkostämmans öfverläggningar och
beslut, utan att dock derför vara befriade från de
afgifter och personliga tjenstbarheter, hvilka enligt
gällande författningar åligga en kyrkoförsamlings
medlemmar. – Af annan art äro de för landskommunerna
och kyrkoförsamlingarna gällande bestämmelser
derom att ärenden, som röra vissa fastigheter
ensamt, afgöras endast af innehafvarna af sådana
fastigheter (se Sockenallmänning, Sockenmagasin,
Sockenombud). Särskilda bestämmelser gälla för val
af nämndemän och riksdagsmän, af prest och klockare
samt af elektorer för val af lekmannaombud vid
kyrkomöte. – Stockholms kommuns och kyrkoförsamlingars
författningar äro till större delen byggda på enahanda
grunder som öfriga städers. Om köpingar se d. o.
2. Kommunens beslutanderätt utöfvas på landet af
kommunalstämma, så vida icke denna
med mer än hälften af kommunens hela röstetal efter
röstvärdet förenar sig om att åt kommunalfullmäktige
öfverlåta sin beslutanderätt. Förslag till afskaffande
af kommunalfullmäktige må icke väckas, förr än fem år
förflutit efter sådan öfverlåtelse, och är beroende af
enahanda röstöfvervigt. Äfven då kommunalfullmäktige
finnas, fortfar emellertid kommunalstämman att afgöra
följande ärenden, nämligen: frågor om försäljning,
pantförskrifning eller utbyte af kommunen tillhörig,
för dess gemensamma nytta afsedd fastighet,
som den genom gåfva eller testamente erhållit,
så ock öfverenskommelse, medförande förändring
i kommunens rättigheter till sådan fastighet;
påläggande af afgifter för nya företag, som erfordra
uttaxering för längre tid än fem år; upptagande af
lån, stäldt på längre återbetalningstid än två år;
justering af kommunens fyrktals-, debiterings- och
uppbördslängder; val till ordförande och vice
ordförande i kommunalstämman och kommunalnämnden,
så ock till kommunalfullmäktige och ledamöter i
kommunalnämnden, samt val till landstingsmän eller
till elektorer af sådana. 1862 års förordning förlade
till kommunalstämman (eller kommunalfullmäktige) alla
de ärenden, som enligt särskilda författningar hörde
under sockenstämmas handläggning (se Kommunernas
historia), äfvensom de öfriga angelägenheter,
hvilka kommunen såsom sådan egde att vårda,
med undantag af dem, som särskildt tillades
kyrkostämman. Den beslutande kommunalmyndigheten
eger att för upprätthållande af de ordningsstadgar,
som den finner skäl att för kommunen uppgöra,
bestämma viten till visst belopp. Röstberättigad
å kommunalstämma är en hvar välfrejdad svensk
undersåte (man eller qvinna), som är medlem af
kommunen samt, enligt hvad nedan sägs, förbunden
att till denna erlägga skatt och icke häftar för
oguldna kommunalutskylder; så ock bolag. Röstvärdet
beräknas efter det en hvar röstegande åsatta fyrktal
(se Fyrk). Stämman utser bland röstberättigade, inom
kommunen bosatte män, som uppnått 25 års ålder, och
mot hvilka icke vissa lagbestämda hinder föreligga,
för fyra år en ordförande och en vice ordförande,
från hvilka uppdrag endast vissa lagbestämda
eller eljest af stämman godkända ursäkter eller
afsägelseskäl gälla. Kungörelse om kommunalstämmas
hållande utfärdas af ordföranden och skall viss tid
förut från predikstolen pålysas, så framt ej särskildt
brådskande anledning föreligger eller då fråga blott
är om afslutande af från en stämma till en ny sådan
uppskjutet ärende. Tre ordinarie kommunalstämmor
skola årligen, i Mars, Oktober och December, hållas
för bestämda ärendens handläggning. Eljest hålles
kommunalstämma då K. M:ts befallningshafvande
eller kommunalnämnden eller ordföranden finner
nödigt, hvarjämte äfven röstberättigad enskild man
eller kronobetjent kan begära sådan. Särskilda
stämmor erfordras i allmänhet för granskning af
mantalslängden, för vissa frågor rörande utskänkning
af bränvin eller försäljning af vin och maltdrycker,
för val af vissa sockenombud samt af ledamöter i
bevillningsberedning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
