- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1285-1286

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontra-remonstranter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin ämbetspost föredragit saken, då han bör vara
ansvarig för expeditionens öfverensstämmelse med
det protokoll, hvari resolutionen är införd. Intet
stadgande om kontrasignationsvägran finnes vare
sig i Eidsvoldskonstitutionen eller i nu gällande
norska grundlag. Medlem af statsråd, hvilken
protesterat till protokollet mot ett regeringsbeslut,
som strider mot grundlag eller allmän lag eller är
ögonskenligen skadligt för riket, har fredat sig för
ansvar; men ingen har sig ålagdt eller är berättigad
att förekomma ett så beskaffadt regeringsbesluts
expedition, såsom i Sveriges R. F. är föreskrifvet.
Den, som genom kontrasignation bereder verkställighet
åt beslutet, är fri från allt ansvar derför, så
snart beslutet öfverensstämmer med protokollet.
I den för Norge nu gällande grundlagen bibehölls i sak
samma bestämmelser, som ofvan angifvas, med blott de
modifikationer, som kräfdes af de med anledning
af föreningen med Sverige inträdda förhållandena,
till följd hvaraf regeringsbeslut fattas dels af
den i Norge under konungens frånvaro befintliga
tillförordnade regeringen, dels af konungen sjelf.
I § 31 bestämdes, att alla af konungen sjelf
utfärdade befallningar (kommandomål undantagna)
skola kontrasigneras af statsministern, numera,
efter 1873, af en af statsministrarna, och i § 32,
att de beslut, som tagas af regeringen i Norge,
utfärdas i konungens namn och undertecknas af vice
konungen och af statsrådet samt kontrasigneras
af den, som föredrager saken, då han bör vara
ansvarig för expeditionens öfverensstämmelse
med det protokoll, hvari resolutionen är införd.
Denna föreskrift uteslöts 1873, med hänsyn
till det expeditionssätt, som följes, enligt hvilket
vederbörande departementschef meddelar konungens
beslut till vederbörande auktoriteter, som hafva att
verkställa dem, till följd hvaraf det blott är vid
formliga statsdokument, som konungens underskrift
och statsministerns kontrasignation förekomma.
I fråga om ansvar för kontrasignation är ingen ändring
gjord. – Beträffande Finland är 1772 års K. F. §
21 gällande, med de ändringar, som blifvit en följd af
finska senatens organisation och sättet för finska
ärendens afgörande af kejsaren, till följd hvaraf
ett särskildt statssekreterareämbete för finska
ärenden inrättats, hvars innehafvare numera benämnes
ministerstatssekreterare. Denne ämbetsman har
sig ålagda de skyldigheter, som enligt
nämnda § tillhörde statssekreterarna.
H. L. R.

Kontraspännare (af Lat. contra, emot), skeppsb. Se
Diagonalförbindning.

Kontrast (af Ital. contrristo, strid, motstånd,
af Lat. contra, emot, och stare, stå), motsats,
påfallande olikhet, afbrott, motsatsförhållande
mellan tvänne sammanställda ting eller moment, hvilka
göra ett högeligen skiljaktigt intryck och derigenom
sinsemellan tjena till att förhöja hvarandra; mångfald
af omvexlande detaljer i ett konstverk (i motsats
till stel symmetri). Inom de sköna konsterna, liksom i
naturen, äro kontrasterna en källa till skönhet, vare
sig de framträda i gestalter, ställningar, gruppering,
rörelser, minspel, färger, belysning, tongångar och

ackorder, sinnesstämningar, lidelser, ålder och kön,
karakterer, handlingar eller tilldragelser. De böra
dock icke stå oförmedlade bredvid hvarandra, utan
genom lämpliga öfvergångar bringas att smälta ihop
till ett harmoniskt helintryck. Mot denna fordran
felade t. ex. det franska nyromantiska dramat, skapadt
af V. Hugo, hvilken uppställde den grundsatsen att
"verkligheten" konstitueras af tvänne element: det
upphöjda och det grotteska. När Hugo skulle tillämpa
denna "kontrastens lag" i sin diktning, bildade han
ofta en hufvudpersons karakter af två motstridiga
grundegenskaper. – Kontrastera, sticka af, göra bjert
afbrott mot, bilda kontrast.

Kontrasteg (Fr. contre-pas), vid militärisk marsch
ett half-steg, som göres för att byta om fot och
komma in i den riktiga takten; liknande halfsteg
i dans.

Kontrastera. Se Kontrast.

Kontrastreck (af Lat. contra, emot), sjöv., det streck på
kompassen, hvilket är diametralt motsatt ett
gifvet kompass-streck. Sålunda är syd-syd-ost
kontrastreck till nord-nord-vest, vest till
syd
kontrastreck till ost till nord o. s. v.
L. H.

Kontrasubjekt (Fr. contre-sujet), musikt., andra
temat, mot-tema, särskildt i dubbelfugan Se Fuga.
A. L.

Kontratoner. Se Kontra-oktav.

Kontravallationsiinie. Se Cirkumvallationslinie.

Kontravisit (Fr. contrevisite), svarsbesök,
återbesök.

Kontrektationsteori (af Lat. contrectare, vidröra),
jur., den teori, enligt hvilken ett tjufnadsbrott
är fullbordadt redan dermed att tjufven vidrört
det föremål, som han ämnar tillgripa. Enligt
hvad numera allmänt antages, fordrar denna teori
för litet för brottets fullbordan, under det att
åter ablationsteorien (se d. o.), enligt hvilken
föremålet skall hafva blifvit bortfördt, fordrar
för mycket. Den rätta lösningen af frågan innehålles
enligt nyare kriminalisters åsigt i en tredje teori,
apprehensionsteorien (af Lat. apprehendere, gripa),
enligt hvilken tjufnadsbrott är fullbordadt, då
gerningen fortskridit så långt, att gerningsmannen
kan anses hafva satt sig i besittning af föremålet.
J. H-r.

Kontribuera (Lat. contribuere), deltaga i ett
sammanskott, bidraga, särskildt till bestridande
af statens och kommunens utgifter, betala
skatt.

Kontribution (se Kontribuera), bidrag, skatt,
utskylder. – 1. K. l. sölfskatten (af D. sölv,
silfver), en gammal grundränta i Bohus län från
danska tiden, var ursprungligen en krigshjelp,
men blef sedan en ständig skatt, som i allmänhet
betalades med 5 kr. af hvarje helt mantal. –
2. Krigsv., gärd i penningar, som i fientligt land
fordras af besatta orter för den i landet inryckta
härens behof. Kontributioner anses ännu förenliga
med folkrätten, för så vidt det genom dem åstadkomna
beloppet är behöfligt för truppernas bestånd, eller
då de påläggas såsom straff för förbrytelser mot de
bestämmelser, som inkräktaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free