Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kordillererna, benämning på de bergskedjor, som genomlöpa hela Syd-Amerika - Kordofan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kusten (egentl. Cordilleras de los Andes); äfven,
i synnerhet fordom, allmänt namn på den ofantliga
kedja, hvilken, såsom man förr antog, likt en ryggrad
gick utan afbrott längs vestra kusten genom hela den
amerikanska kontinenten från Patagonien i s. till
Berings sund i n. Då emellertid de syd-amerikanska
Kordillererna afgjordt sluta vid Panamánäset, ty
en bergskedja af omkr. 200 m. höjd kan icke anses
som deras fortsättning, och då insänkningarna vid
Nicaragua och Tehuantepec skilja Central-Amerikas
berg från Nord-Amerikas, så måste man öfvergifva det
forna antagandet af ett genom hela verldsdelen gående
bergssystem och rätta det derhän att såväl Syd-Amerika
som Nord-Amerika i sin vestra del genomskäres
af i meridianens riktning gående bergskedjor. Om
Syd-Amerikas Kordillerer se Anderna. Om Nord-Amerikas
bergssystem se Kaskadbergen, Klippbergen, Mejico och
Nord-Amerikas förenta stater.
Kordofan, landskap i Sudan i östra Afrika, v. om Bar
el Abiad, ungefär mellan 12° och 16° s. br. samt 29°
30’ och 32° 30’ ö. lgd. Arealen beräknas till 108,000
qvkm. K. utgör en del af den stora slätt, som sträcker
sig från Nilens vestra källflod Bar el Abiad till
landet Darfur, under regntiden klädd med en yppig
gräsvegetation, men under andra årstider torr och
öckenlik, der källor och floder saknas. Flerestädes
finnas mimosa-skogar, men äfven under regntiden
förekomma fullkomligt ofruktbara trakter. Från
slätten, hvars medelhöjd utgör omkr. 600 m.,
uppstiga flere berggrupper och enstaka berg omkring
hufvudorten El Obeid. Från större eller mindre djup,
alltefter markens beskaffenhet, erhålles vatten genom
gräfning af brunnar, omkring hvilka byarna ligga
samlade. Utsinar en brunn, hvilket ofta är fallet,
uppsöker befolkningen med sina boskapshjordar en
annan. Regntiden varar från Juni till Sept., under
hvilken tid regn faller hvar tredje eller fjerde dag
i korta, men häftiga skurar och sydliga vindar äro
förherskande. Dessa öfvergå i Sept. till nordliga,
och i Okt. vidtager den s. k. vintern, den angenämaste
och sundaste årstiden, hvilken i Mars efterträdes
af den qväfvande heta torra årstiden. Den nuvarande
befolkningen, som uppgår till 300–400 tusen, är mycket
blandad, och det är ej sannolikt, att K. någonsin
varit bebodt af ett enda folk. Fordom kämpade fundj
och kundjara om öfverväldet i K. För närvarande
finnas derstädes hufvudsakligen tre negerstammar:
radjat, musabat (muserbat) och kundjara, hvarjämte
dit invandrat flere arabstammar. Befolkningens
förnämsta näringsämne är ett slags hirs (Penicillaria
typhoides). Nötkreatur underhållas i stort antal,
äfvensom kameler, men deremot endast ett fåtal
hästar, getter och får. Sedan strutsen blifvit
nästan utrotad i K., är gummi af mimosaträden
förnämsta handelsartikeln. Salt och jernmalm finnas,
men tillvaratagas föga. – K. bildade länge en del af
konungariket Sennar, eröfrades i midten af 1700-talet
af furstarna i Darfur och 1821 af Muhammed Ali i
Egypten. Egyptens inflytande i dessa trakter har
betänkligt
rubbats, om ej för alltid upphäfts genom det uppror,
som sedan 1881 pågår i Sudan under ledning af en
fanatisk sjeich, Muhammed Achmed, som utgifvit sig
för att vara den utlofvade mahdin, eller islams
pånyttfödare.
Kordometer (af Grek. chorde, sträng, och
metron, mått), "strängmätare", en inrättning,
hvarigenom tjockleken af en sträng kan uppmätas.
A. L.
Kordong (kårdå’ng; Fr. cordon, af Grek. chorde,
tarmsträng), snodd, snöre. – 1. Befästningsk. Murlist,
ett öfver en murs sidoplan framspringande listverk,
bildadt af det öfversta stenlagret, hvilket tjenar
att skydda muren mot inverkan af frost och fukt;
särskildt den murlist, som utgör skärningen mellan den
inre grafbranten och den bakom varande vallens yttre
sluttning. Den utgör fästningens magistrallinie,
från hvilken alla konstruktioner af dess öfriga
linier utföras. – 2. Krigsv., en fortlöpande kedja
af poster eller af större truppdelar, uppställda för
att hindra en farsots inträngande i ett landområde
(gräns- l. sundhetskordong) eller för att iakttaga
en fiende eller för att skydda en landsträcka för
honom. En neutral makt, invid hvars gränser ett
krig utkämpas (t. ex. Belgien och Schweiz 1870–71),
nödgas vanligen utställa en kordong utefter sin gräns
för att från denna afhålla de stridande eller för
att afväpna de afdelningar, som möjligen öfverskrida
gränsen. – Kordongsystem, det slags krigföring, som
uppstår, då fälttågsplanen grundas på stridskrafternas
uppställning i en kordong. Detta system tillämpades
med stor fördel under senare delen af 1700-talet, då
dels brist på företagsamhet, dels den omständigheten
att härens underhåll bestreds uteslutande ur magasin
långa tider fjättrade de krigförande vid samma
punkter, ofta långa befästa linier. En krigförande
part har, t. o. m. i senaste tid, af omständigheterna
stundom nödgats att ofrivilligt använda detta system,
såsom fallet var med österrikarna 1859 och fransmännen
1870. 1. G. U. 2. C. O. N.
Kordongsystem, krigsv. Se Kordong 2.
Korduan. Om ordets härledning se Karduän. Se för
öfrigt Läder.
Kore, Grek. mytol. Se Demeter och Persefone.
Koré (Grek. choreios, hörande till chören), metr.,
versfot, bestående af en lång och en kort stafvelse
(– v), vanligen kallad troké (se d. o.).
Korea (af infödingarna kalladt Tsjosjön l. Tsjosen)
konungarike vid Asiens östra kust, omfattar en halfö,
som n. ö. om Kina skjuter ut mot s. från Mandsjuriet
mellan Japanska hafvet i ö. och Gula hafvet i
v. samt skiljes genom det omkr. 175 km. breda
Korea-sundet från den japanska ön Kiusiu. Sedan
1859 är K. på en kort sträcka i n. ö. granne äfven
med Ryssland. Arealen beräknas till 218,192 qvkm. I
n. bildar den vilda och starkt skogbevuxna bergskedjan
Sjan-jan-li den etnografiska och politiska gränsen
mellan K. och Mandsjuriet. Derifrån går mot s. nära
halföns östra kust en bergsträcka med brant stupning
mot ö., men mot v. mera långsluttande, med fruktbara
dalar, särskildt i halföns södra del. Ett stort antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
