Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kordofan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K. ett nytt fördrag. I detta bestämdes bl. a.,
att ett japanskt regemente skulle på K:s bekostnad
stationeras på K. för att skydda den japanska
legationen och att tillträdet till de öppna hamnarna
skulle underlättas. Den 22 Maj 1882 slöts äfven med
Förenta staterna i Nord-Amerika ett freds-, vänskaps-,
handels- och sjöfartsfördrag, som trädde i kraft d. 19
Maj 1883, och enligt hvilket ofvannämnda hamnar stå
öppna äfven för nord-amerikanska fartyg.
Koreanska språket, det språk, som talas på halfön
Korea (se d. o.), intager tills vidare, i likhet med
sin granne japanskan, en sjelfständig ställning,
då det ännu icke kunnat uppvisas vara beslägtadt med
något annat språk. I morfologiskt hänseende torde
det stå japanskan närmast, särskildt med afseende
på nominalflexionens rika och verbalböjningens
torftiga utveckling. Ljudsystemet innehåller 6
vokaler: a, e, i, o, u, ö, 12 diftonger med börjande
eller slutande i, konsonanterna k, t, p, men ej
de motsvarande g, d, b (ehuruväl g och b hos oss
brukas såsom tecken för k och p i vissa lägen),
affrikatorna ts och dz, frikativorna ch och th,
s, n, m samt både r och l, hvaremot japanskan har
blott r och kinesiskan blott l. Grammatiskt kön och
artikel saknas. Substantivens böjning sker med 6
olika kasussuffix (för ackus., genit., dat., abl.,
instrumentalis och lokativus; nomin. saknar suffix),
men mellan stammen och kasusändelsen träder oftast ett
till sin betydelse dunkelt determinativ-element tha,
cho l. ö. Pluraländelsen är -töl. Ex.: nara-chö-i,
"man(nen)-s", nara-töl-ö-i, "män(nen)-s"; kat-tha-ro,
"med hatten". Dock kan såväl plural- som kasus-ändelse
jämte "determinativet" saknas, om sammanhanget tydligt
angifver meningen. Adjektivet är oföränderligt och
föregår sitt substantiv, t. ex. kchön tsip, "stort
hus", kchön tlip-töl-ei, "i stora hus". Räkneorden,
grundade på dekad-systemet, gå icke längre än till
99. Personliga och demonstrativa pronomina hafva
samma plural- och kasusändelser som substantivet,
t. ex. tie, "han", tie-töl, "de", tie-töl-ö-i,
"deras". Possessiva uttryckas med genit. af
personalpronomina. Relativ saknas och ersättes af
verbets gerundier. Liksom i japanskan och mandsju
saknar verbet all egentlig personalflexion, men har
ett rikt utveckladt tempussystem. Ingen annan form
finnes än aktiv, och af modi finnas blott indikativ
(infinitiv) och imperativ, den förra betecknad genom
suffixet -ta, t. ex. ka-ta, "gå", mek-ta, "äta",
den senare genom -ke-ra, plur. -tsa, t. ex. ka-tsa,
"gån!". Hufvudtempora, presens, preteritum, futurum,
fut. exactum, inskjuta sina stamtecken mellan roten
och suffixet -ta, t. ex. ka-n-ta, "går", mek-nan-ta,
"äter", mek-et-ta, "åt". Bitempora, imperf.,
plusqvamperf., kondit., bildas af hufvudtemporas
stammar med suffixet -eni, t. ex. mek-et-eni,
"hade ätit". Gerundierna utgöras af de rena
tempusstammarna. Af alla verbformer finnes dessutom
en mängd egendomliga modifikationer alltefter den
tilltalades högre eller lägre rang. Vid satsbildningen
går det styrda ordet före det styrande, och
ordföljden är: subjekt, objekt, verb. – Den inhemska
skriften synes vara en utveckling af det indiska
devanagari, men med särskildt tecken för det der
i konsonanttecknen ingående a, och skrifves som
kinesiskan i lodräta, från höger till venster följande
kolumner. Derjämte nyttjas allmänt den kinesiska
skriften, hvilken ingår i all skolundervisning. Enligt
all sannolikhet fanns förr en ganska betydande
literatur på koreanska språket; men utom en officiel
öfversättning af Kong-fu-tses arbeten finnas numera
blott några samlingar af poesi, folksägner o. dyl. på
detta språk. All annan literatur, riksannalerna,
lagar, afhandlingar, offentliga inskrifter etc.,
är skrifven på kinesiska, som dock på Korea
läses och talas på ett sätt, som icke förstås
af kineserna, och blott de kristna missionärerna
arbeta för det inhemska språkets höjande. – Jfr de af
missionärerna på Korea utarbetade verken "Dictionnaire
coréen-français" (med en lexikalisk, en grammatisk
och en geografisk del, Jokohama 1880) och "Grammaire
coréenne" (ders. 1881) samt Aston. "Comparative
study of the japanese and korean languages" (i
"Journal of the Royal Asiatic Society", 1879).
H. A.
Koregrafi. Se Choregrafi.
Koreisjiter. Se Kureisjiter.
Korellan. Se Papegojor.
Koremorfosis (af Grek. kore, pupill, och morfun,
bilda), kir., operation, som består i bildandet af
en artificiel pupill i ögat. Detta sker numera nästan
uteslutande genom iridektom i eller iridotomi. Se
dessa ord. Rsr.
Koren, Johan, norsk zoolog, född i Bergen d. 6 Juli
1809, tog medicinsk examen 1836 samt utnämndes 1838
till kompanikirurg och tjenstgjorde i denna egenskap
vid Bergenske infanteri-brigaden. 1854 fick han på
begäran afsked. 1845 blef han konservator vid den
naturvetenskapliga afdelningen af Bergens museum, och
denna plats bekläder han ännu. Skrifter: Bidrag til
pectinibranchiernes udviklingshistorie (1851, tills.
med D. C. Danielssen; supplem. 1852), Fauna litoralis
Norvegiae (1856, tills. med D. C. Danielssen och
M. Sars), Beskrivelser over Thyane fusus og Cuviera
squamata (i "Nyt magazin for naturvidenskaberne",
bd IV, 1846–47) samt, tills, med M. V. von Düben,
trenne uppsatser i svenska Vet. akad:s handl. 1844:
Ichtyologiska bidrag, Om holothuriernas hudskelett
och Öfversigt af Skandinaviens echinodermer.
O. A. Ö.
Koreografi. Se Choregrafi.
Kores l. Koresch, gammalpersiskt namn (af
gammal-pers. chor l. chur, sol), som på flere
ställen i Gamla test. gifves perserkonungen
Cyrus (se Cyrus 1), första gången i Esaias’
profetiska bok, kap. 44: 28, der K. af profetian
betecknas såsom israeliternas befriare ur den
babyl. fångenskapen. I de gammaltestamentliga böcker,
som omtala återvändandet från fångenskapen, Daniel,
Esra, 2 Krön., förekommer namnet på flere ställen.
J. P.
Koreutik. Se Choreutik.
Korff, Johann Albrecht von, baron, rysk diplomat,
född på Regenhof i Kurland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
