Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1391-1392 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korrigera ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ricinoljans äckliga smak försvinner alldeles, om oljan
inröres i en half kopp kokhet mjölk så länge,
att inga oljedroppar längre äro synliga. En sådan
laxer-emulsion ser ut och smakar alldeles som
hafresoppa. O. T. S.

Korrigera (-gera och -sjera; Lat. corrigere),
rätta, förbättra; göra rättelser i. Jfr Corrigenda,
Korrektur och Korrigentia.

Korrodera (Lat corrodere), fräta. – Korrosiv,
frätmedel (se d. o.).

Korrugera (hårdt g: Lat. corrugare, tillskrynkla, af
ruga, veck, skrynkla), rynka, göra veckig. Korrugerad
plåt brukas till taktäckning.

Korrumpera (Lat. corrumpere), förderfva; skämma;
förleda till ondt; muta. – Korruption, förderf;
sedeförskämning; mut-system; mottaglighet för mutor,
besticklighet.

Kors. 1. Korset, tecknet af Kristi offerdöd,
användes såsom kristendomens symbol redan under den
kristna församlingens äldsta tider, ehuru oftast i
förbindelse med Kristusmonogrammet. Såsom sådan symbol
förekommer det under tvänne hufvudformer: det latinska
korset l. passionskorset, med armarna i rät vinkel
utgående ofvan stammens midt (grundformen för den
vesterländska kyrkobyggnaden alltifrån medeltidens
början), samt det grekiska korset, med

Latinskt kors. Grekiskt kors. Andreaskors.

fyra lika långa, i rät vinkel ställda armar
(grundformen för den grekiska kyrkobyggnaden). Härtill
komma, ehuru utan denna allmänna symboliska betydelse,
Andreas-korset, aposteln Andreas’ marterredskap, i
form af bokstafven X, och, fastän ej efter vanligt
begrepp kors, det gammaltestamentliga, egyptiska
korset l. Antonius-korset, i form af

Antontuskors. Gaffelkors. Patriarkalkors.

en krycka l. bokstafven T, samt gaffel-
l. röfvare-korset, i form af bokstafven Y. Det upp-
och nedvända latinska korset kallas Petrus-kors
och är aposteln Petrus’ symbol. – För ornamentalt
och i synnerhet heraldiskt ändamål har en
stor mängd biformer utbildat sig. Såsom andliga
värdighetstecken förekomma jämte biskopskorset, i
vanlig latinsk korsform, det ärkebiskopliga korset
l. patriarkalkorset, med två par armar, det öfre
kortare än det nedre,

vanligen slutande i klöfverblad, samt påfvekorset,
med tre par armar. Beslägtadt härmed är det tredubbla
grekiska korset, likaledes med tre par armar, men

Påfvekors.

med nedre tvärslån på sned och fäst nedom midten. –
De flesta heraldiska korsformerna utgå från det
grekiska korsets hufvudform med olika tillsatser vid
korsarmarnas ändar, hvarefter benämningarna
rätta sig. Man talar sålunda om ankar-,
klöfverblads-, korsade, kryck-, lilje-, trapp-kors

Ankarkors. Klöfverbladskors.

o. s. v., med korsarmarna slutande i form af
ankaren, klöverblad, små kors, kryckor l.

Korsadt kors. Kryck-kors.

Antoniuskors, heraldiska liljor, trapplika afsatser
o. s. v. Rutkorset bildas af 4 sammanställda

Stjernkors.

romboider, stjernkorset af en 4-uddig stjerna. –
Åtskilliga heraldiska korsformer hafva erhållit
sitt namn efter de riddareordnar, för hvilka de
tjenat som tecken, eller de familjer, i hvilkas
vapen de ingått. Det burgundiska l. brabantska
korset visar ett Andreas-kors, sammansatt af taggiga
grenar. Frimurarekorset är sammansatt

Burgundiskt kors. S. Georgskors.

af 4 likbenta trianglar. S. Georgskorset visar
den grekiska formen med något vidgade ändar.

Malta-kors. Lothringskt kors. Mantuanskt kors.

Jakobskorset, ordenstecken för riddarna af
S. Jakobs af Compostela orden, slutar uppåt i en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>