Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korsnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ehuru den egentliga afsigten med korstågen endast
ofullständigt och för en kortare tid uppnåddes,
medförde de – i förening med vallfärderna –
vigtiga, till en del välgörande verkningar för
Europas samhällslif. Af öfvergående olägenhet
voro sådana rubbningar som att de uppslukade 6 à
7 millioner menniskor samt vållade öfverspänning
och förvildning i sinnena. För en lång tid deremot
ökade de påfvens myndighet, och genom nödvändigheten
för de penningbehöfvande korsherrarna att sälja
eller pantsätta gods hopade kyrkor och kloster
ansenliga rikedomar, af hvilka blott en del genom
hospitalsinrättningar kom folken till godo. Godt
verkade åter korstågen derigenom att regenternas makt
höjdes i mån af manfallet bland länsinnehafvare och
att många stadskommuner uppblomstrade genom att af
de bortdragande herrarna tillköpa sig erforderliga
friheter. Lifegenskapens framsteg motverkades så
till vida att många lifegna togo korset för att
vinna sin frihet och ersattes vid jordbruket af frie
män. För handeln öppnades genom korstågen nya fält;
näringslif, vetenskap och konst rönte nya impulser
derigenom att européerna fingo kännedom om orientens
högre odling. Riddareväsendet vann i striden för
religionen ett högre berättigande och sin skönaste
fulländning, och uppkomsten af andliga riddareordnar
bar i sitt sköte en organisatorisk kraft, som ställdes
till kyrkans förfogande på andra håll och der verkade
fruktbringande genom sekler.
Korstag i vidsträcktare bemärkelse. Medan Heliga
landets besittning upphörde att vara målet för
kristna härfärder, förblef namnet korståg fäst
vid de icke blott för religionens skull utan
äfven i verldsligt intresse företagna strider,
som länge fördes mot morerna på Pyreneiska halfön
och norra kusten af Afrika, mot hedniska folk på
Östersjökusterna och mot de i sydöst framträngande,
ännu i 17:de årh. fruktansvärda turkarna. "Korståg"
var äfven en af de utvägar, som påfvemakten
och nitiske katolska furstar tillgrepo för
att undertrycka kätterska partier inom kyrkan,
t. ex. albigenserna. – I kampen mot morerna deltogo
under den egentliga korstågsperioden tillfälligtvis,
men med stor utmärkelse, de nordiske korsfarare, som
färdades till Palestina genom sundet vid Gibraltar;
och för kristendomens utbredande bland ännu hedniska
folkstammar vid Östersjön verkade de nordiska folken
med vapenmakt, både nitiskt och lyckligt, drifna icke
endast af begäret efter utlofvade andliga förmåner
(desamme som för deltagande i korståg till Palestina),
utan äfven af omtanke för egen trygghet samt af
gammal eröfringslusta. De märkligaste korståg af
detta slag voro: från Sverige Erik den heliges till
Egentliga Finland (troligen i senare hälften af
1150-talet), Johan Sverkerssons till Estland (1220),
Birger Magnussons (Birger Jarls) till Tavastland
(sannolikt omkr. 1240). Tyrgils Knutssons till Karelen
1293) och Ingermanland (1299) samt Magnus Erikssons
båda tåg mot ryssarna (1348 och 1350); från Danmark
biskop Absalons mot yenderna (flere tåg 1159–69)
samt Valdemar Sejrs till Estland (1219). Från Norge
företog Sigurd Jorsalafare år 1123 ett korståg till
det då ännu hedniska Småland (se Kalmar leding).
Korsvirkesbyggnad. Se Byggnadskonsten, sp. 1388.
Kor-sångare. Se Chorsångare.
Korsö, holme i Stockholms skärgård, Djurö
kapellförsamling, vid Sandhamnsinloppet. Der uppfördes
1757 ett ansenligt fyrtorn af sten. Fyren indrogs
1882 i sammanhang med ombyggnad af Sandhamns
fyr, men tornet bibehålles såsom sjömärke.
A. G.
Korsör, stad på Själland, Sorö amt, vid Stora
Belt, 107 km. v. om Köpenhamn. Innevånareantalet,
som 1850 utgjorde 1,819, hade 1880 stigit till
3,956. K. ligger vid en af den vestsjälländska
jernvägens (fullb. 1856) ändpunkter, och derifrån är
året om daglig ångbåtsförbindelse med Nyborg (Fyen)
och Kiel. Hamnen och jernvägen äro K:s förnämsta
inkomstkällor. En del af innevånarna lefver af
fiske. I trakten finnas stora tegelbruk. 1881 bestod
handelsflottan af 12 segelfartyg (om 436 tons) och 9
ångbåtar (om 1,412 tons). Vid staden finnas tvänne
fyrar samt en s. k. fästning med ett gammalt torn
och några bastioner. Redan tidigt namnes K. såsom
hamn och öfverfartsort till Fyen. 1425 fick det
stadsrättigheter, och Tårnborgs slott byggdes i
närheten. 1658 landsteg Karl X Gustaf vid K. under
sitt tåg mot Köpenhamn. 1659 anlade han de nuvarande
fästningsverken. E. Ebg.
Kort (Fr. carte, af Lat. charta, pappersblad), styf,
rektangelformig pappersskifva, på ena sidan tryckt med
brokiga figurer för att brukas vid spel (se Spelkort),
till artighetsuppvaktning (gratulationskort),
eller tryckt med en persons namn, en notifikation,
en frankostämpel o. s. v. (visit-, förlofnings-,
bjudnings-, adress-, annons-, brefkort). I betydelsen
karta förekominer ordet kort i sjökort (se d. o.).
Korta varor, handelst., sammanfattande benämning
på en mängd olikartade, mestadels smärre lyx- och
nödvändighetsvaror, hvilka icke vägas eller mätas,
utan säljas stycke- eller dussinvis. Exempel på
korta varor äro knifvar, saxar, nålar, knappar, ur
och urdelar, ringar, kedjor, ljusstakar, speldosor,
glasögon och kikare, leksaker, solfjädrar, skrin,
album, portföljer, väskor, börsar, parfymerier,
broscher m. m. Inom produktionen af korta varor
intager Tyskland främsta rummet; dernäst komma
Frankrike (Paris) och England.
Korthornsboskap, husdjurssk., en nötkreatursras, som
sedan århundraden förekommer i de engelska grefskapen
Durham och Yorkshire. Den kallades fordom efter
floden Tees, som skiljer grefskapen från hvarandra,
Teeswater-rasen och sedermera Yorkshire-rasen. Inom
sistnämnda ras utbildades mot slutet af 1700-talet en
stam, som kallas antingen korthorn, durham-korthorn
eller förbättrad korthorns-ras. Den "förbättrade
korthorns-rasen" utmärker sig framför den äldre eller
yorkshire-rasen genom den hastighet, med hvilken den
växer upp, och sin gödningsförmåga, hvaremot den med
hänsyn till mjölkproduktionen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
