Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosak Luganskij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverlemnades till K. som "nationalgåfva".) Han hade plats
i statsutskottet 1872, 1877–78 och 1882 samt i
värnpligtsutskottet 1877–78. 1876 var han ledamot af
kyrkomötet i Åbo. Han har icke försummat att äfven
genom "andliga" traktatsällskaps småskrifter tala
till de djupa lagren af befolkningen. Sedan 1874 är
K. ordförande i Finska literatursällskapet. 1869–73
utkom hans märkeliga Suomen kansan historia (2:dra
delvis omarb. uppl. 1881–82; "Finlands historia",
1874), i hvilken hans partiståndpunkt återverkar på
hans historiska uppfattning. Det hedrar hans folk, att
den rätt omfångsrika boken kunnat lända författaren
till stor ekonomisk fördel. I sin broschyr Yrjö
Maunu Sprengtportenista ja Suomen itsenäisyydestä
(1870) tog han G. M. Sprengtporten varmt i försvar,
hvilket föranledde en liflig polemik. Ändtligen,
efter slutet af 1882 års landtdag, inkallades K. i
kejserliga senaten, och sedan d. 1 Okt. 1882 är han
chef för senatens kammarexpedition. Såsom ledare af
en vigtig förvaltningsgren och medlem af landets
regering har han icke, såsom förut, kunnat taga
del i dagspressens strider. Men hans deltagande i
landets representation har tryggats genom att han
1884 upphöjdes i adligt stånd. Såsom adelsnamn har
han bibehållit sin literära pseudonym, i det att han
såsom slägtnamn antagit Yrjö-Koskinen.
H. W.
Koskis l. Koski [hårdt k]. 1. Socken af
Hollola härad och
domsaga, Tavastehus län, Finland. Areal 183 qvkm.;
befolkningen finsk, 2,487 pers. (1882). K. utgör
t. v. kapell under Lauipis pastorat, men är bestämdt
att afskiljas till imperielt pastorat af 3:dje
kl., Borgå stift, Hollola prosteri. – 2. Socken af
Masku härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Areal 212 qvkm.; befolkningen finsk, 2,455
pers. (1882). Kapell under Nyby eller S:t Mårtens
pastorat, Åbo ärkestift, Bjerno prosteri. – 3. Masugn,
i Tenala socken, Nylands län, Finland, privilegierad
1679. Verket utgöres af en masugn med 2 formor och
1 rostugn samt drifves af 2 vattenhjul. Svenska
bergmalmer användas uteslutande. Tillverkningen,
som visat nedåtgående i beloppet, utgjorde 1881
935,425 kg. tackjern, motsvarande 50 proc. af den
uppsatta malmen. O. I.
Koskull, svensk adlig slägt, ursprungligen
härstammande från Westfalen, hvarifrån den med
svärdsriddarna kom till Livland. Den af slägten, som
först kom till Sverige, var Anders K., hvilken blef
kammarpage i Karl IX:s hof samt slutligen landshöfding
och kommendant i Dorpat. Han introducerades 1638
å svenska riddarhuset. Dennes sonson, Anders
K. (f. 1677, d. 1746), en tapper deltagare i Karl
XII:s krigsäfventyr och flere gånger sårad, öfverste
för Benderska dragonerna 1712, för Lifregementet
1717, chef för Södra skånska kavalleriregementet
1723 och landshöfding öfver Kronobergs län 1729, med
generallöjtnants namn, heder och värdighet från 1743,
erhöll 1719 friherrlig värdighet och slöt sjelf sin
friherrliga ätt. – Den nu lefvande friherrliga ätten
K. härstammar från Otto Johan K. (f. i Livland 1680,
d. 1728), hvilken från 1701 såsom
lifdrabant tillhörde Karl XII:s närmaste omgifning,
1713 blef öfverste för Uplands tremänningsregemente
till häst och 1716 för Östgöta kavalleri samt
1719 utnämndes till generalmajor af kavalleriet
och slutligen transporterades till öfverste
för Uplands infanteriregemente. Han erhöll 1720
friherrlig värdighet. Något senare utslocknade den
adliga ätten K. Slägten lefver ännu qvar i ryska
Östersjöprovinserna.
Koskull, Anders Gustaf, friherre, sonsons sonson af
den ofvannämnde Otto Johan K., genremålare, född i
Stockholm d. 27 Nov. 1831, begaf sig, för att idka
konststudier, 1852 till Düsseldorf, der han till
en början handleddes af historiemålaren Wilhelm
Solm. Efter någon tids undervisning hos denne blef
han elev vid stadens konstakademi och åtnjöt dessutom
under några år förmånen af att studera under Tidemands
ledning. Från Düsseldorf företog han åtskilliga
utflykter dels till hemlandet, dels till Paris,
der han äfven någon tid idkade studier, å Coutures
atelier. Till Sverige återvände K. 1860, blef 1861
agré af konstakademien samt erhöll året derefter ett
statens resestipendium, på grund hvaraf han besökte
Tyskland och en längre tid studerade konstsamlingarna
i Berlin och Dresden. År 1868 kallades han till
ledamot af Akademien för de fria konsterna. K. har
hufvudsakligen slutit sig till Düsseldorfskolan,
och hans målningar präglas också i hufvudsak af
dennas förtjenster och svagheter. De utmärka sig
genom en enkel, men tilltalande sammansättning,
gerna med en bismak af tungsinthet eller vemod,
en varm, djup färg samt en särdeles smakfull
och fin penselföring. Bland hans många taflor må
här endast nämnas Kyrkstötens kollekt (1866; en
repitition af denna tafla i större format förekom
på konstakademiens utställning 1877), Morgonen
efter balen, Tiggarefamilj, Bönestund i kyrkan,
Hushållsbestyr (i Nationalmuseum), Fiskare på isen,
Savojard i fängelse, Den lille positivspelaren och
Flicka i fara för vargar (belönad med medalj i London
1874). -rn.
Koslov. Se Kozlov.
Koslovski [kas-], Michail Ivanovitj, rysk
bildhuggare, var elev af akademien i Petersburg,
utbildade sig vidare genom en längre tids vistelse
uti Italien och blef 1794 professor i Petersburg. Död
1803. Bland hans arbeten må nämnas ett Monument öfver
furst Suvorov, Simson (vid den stora vattenkonsten
i Peterhof) och Minnesvård öfver kejsarinnan
Katarina II.
Kosmas, med binamnet Indikoplevstes (Indien-fararen),
forntida geograf, gjorde såsom köpman vidsträckta
resor till Indien och andra land i öster samt lefde
derefter i munklik tillbakadragenhet i Egypten, der
han i midten af 6:te årh. e. Kr. skref på grekiska
Christianike topografia, ett geografiskt arbete i 12
böcker, hvari han under skarp polemik mot Ptolemaios
sökte uppställa ett med bibeln öfverensstämmande
geografiskt system och dervid bl. a. förnekade jordens
klotform. Af vigt äro hans på egna iakttagelser
grundade meddelanden om Ceylon och Indien. Arbetet är
(på grekiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
