Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kovaresmien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ålder öfvergaf han dock den militära banan och
beklädde derefter än i Petersburg, än i Moskva civila
tjenster, till dess han 1823 af sjukdom nödgades
taga afsked. Redan några år förut hade han till
följd af ett slaganfall förlorat benens bruk och
efter hand miste han äfven synen. I denna förfärliga
belägenhet lefde han, ständigt fäst vid sjuksängen,
men undergifven och glad till lynnet samt omgifven
af tidens utmärktare skriftställare, under 22 år,
till d. 30 Jan. 1840. Han ligger begrafven på
Alexander Nevskijklostrets kyrkogård i Petersburg,
helt nära Karamzin och Sjukovskij. – Under vistelsen i
Moskva tillvann K. sig skalden Sjukovskijs vänskap,
och gripen af dennes själfulla poesi, började
äfven K. att dikta samt lade snart i dagen en
märkvärdigt rik begåfning. K:s förnämsta arbete är
Tjernets (Munken, 1825), som, röjande en omisskänlig
slägtskap med Byrons diktning, men sjelfständigt till
sitt innehåll, hade en ofantlig framgång. Derpå följde
två andra större dikter, Knjasjna Natalja Borisovna
Dolgorukij (Furstinnan N. B. D., 1828) och Bezumnaja
(Den vansinniga, 1830), hvilka anses mindre lyckade
än den förstnämnda. En vald samling af K:s stycken
utgafs 1828, 1834 och 1840 (sista uppl. ombesörjdes af
Sjukovskij, som äfven drog försorg om K:s efterlemnade
familj). K. gjorde äfven lyckade efterbildningar
och öfversättningar ifrån Byron, Walter Scott,
Thomas Moore, Burns, Mickiewicz m. fl. K. var ingen
konstnär i högre mening, men alla hans dikter utmärka
sig för känslans djup och innerlighet samt för en
fulländad form. J. G.
Kozma Minin, rysk folkhjelte. Se Minin.
Koön, ö i Kattegatt, Göteborgs och Bohus län, ö. om
Marstrandsön, tillhör staden Marstrand och är i
jordeboken uppförd till 1 mtl. Ön har en areal af
omkr. 705 har, är i allmänhet klippig, i synnerhet
på den vestra, för hafsvindarna utsatta sidan, men
har äfven flere vackra partier med rik vegetation,
särskildt i n., der de natursköna gårdarna Backudden
och Rosenlund ligga, omgifna af vackra parker. På
vestra sidan, midt emot Marstrand, ligger Arvidsviks
badanstalt, som egt bestånd sedan 1822, då några
byggnader, som under sillfisketiden användts till
salterier, förändrades till badlokaler. De egdes af
konsul R. Chaning, i hvars arfvingars ego de ännu
befinna sig. Badorten, som på grund af sitt för de
skarpa vestanvindarna öppna läge icke kan betraktas
som kurort i egentlig mening, är vida anspråkslösare
än Marstrand och besökes årligen af 200–300 personer.
Kraak [krak], Ivar, språklärare, f. i Köpenhamn 1708,
blef 1738 språkmästare i franska, spanska och engelska
vid Lunds universitet samt 1740 translator publicus
i Göteborg. Han återtog 1748 sin nämnda befattning
i Lund, hvilken han skötte ovanligt nitiskt till
1781. Död 1795. K. utgaf bl. a. La grammaire française
(1746; 3:dje uppl. 1788), Engelsk grammatik (1748;
3:dje uppl. 1789) och English miscellanies (1748:
2:dra uppl. 1785).
Kraal [kral], holländsk benämning på hottentotternas
och kaffrernas byar. Se Hottentotter, sp. 1540.
Krabat (förvrängning af kroat), egentl. våldsam
och oregerlig sälle (med anledning af kroaternas
vilda framfart under trettioåriga kriget); lymmel
(ofta skämtsamt).
Krabb (krapp), sjöv., säges om sjön, då vågorna äro
höga, korta och toppiga. L. H.
Krabba. 1. Zool. Se Krabbtaska. – 2. Byggnadsk. Snedt
uppstigande kanter, t. ex. å tornbetäckningar,
gafvelrösten o. d., prydas i den gotiska
byggnadskonsten och jämväl konstslöjden ofta
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
