Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsskådeplats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och 1780 kadettkåren på Haapaniemi i Finland,
hvilken genom ryska härens infall upplöstes
1808. Den af Gustaf III hysta planen att upprätta
en ny kadettskola förverkligades efter hans död,
då krigsakademien stadfästes d. 17 Juni 1792 och
förlades till Karlbergs slott nära Stockholm samt
i sig upptog kadettkåren i Karlskrona. Akademiens
elever kallades kadetter; och med ett antal, som
från 160 steg till 208, samt med omvexlande 4- och
5-årig kurs fortsatte akademien sin verksamhet såsom
både allmän bildningsanstalt och utbildningskurs för
blifvande officerare vid såväl armén som flottan till
år 1862, då hon derigenom att de båda lägsta klasserna
borttogos förlorade sin karakter af kadettskola och
äfven fick benämningen krigsskola. Genomgående af
krigsakademien var icke nödvändigt för ernående
af officersgraden, då officersexamen kunde
afläggas äfven inför särskilda kommissioner i
militärdistrikten och vid artilleriregementena, men
efter krigsskolans inrättande skulle alla blifvande
officerare genomgå henne. Efter sjökrigsskolans
inrättande (1868) flyttades sjökadetterna till
denna. År 1874 inskränktes kursen vid krigsskolan
till 14–15 månader, och det bestämdes, att alla dit
inträdande elever (benämningen kadett bortföll då)
såsom volontärer skulle fullgjort viss tjenstgöring
samt dessutom hafva aflagt mogenhetsexamen,
hvilken bestämmelse år 1881 ändrades derhän,
att endast underofficerare skulle antagas till
elever. Elevantalet är nu bestämdt till högst 80. Ny
kurs börjar omkr. d. 15 Juli hvarje år (k. regl. d. 14
Aug. 1874; Sv. förf.-saml. n:r 74, med ändringar
i k. kung. d. 26 Mars 1881; Sv. förf.-saml. n:r
14). – Norska krigsskolan delas i två afdelningar,
af hvilka den nedre, med 1-årig kurs, är afsedd för
reserv-officerare och den öfre, med 2-årig kurs,
för blifvande fasta officerare. För inträde fordras
aflagd "examen artium" (mogenhetsexamen) samt viss
tjenstgöring. Eleverna kallas kadetter. Skolans
genomgående utgör vilkor för officersbefordran
vid armén. C. O. N.
Krigsskådeplats l. krigsteater kallas i vidsträckt
bemärkelse hela det land, i hvilket ett krig föres,
men i mera inskränkt mening sjelfva den trakt, der
krigsrörelserna för tillfället pågå. I sistnämnda
bemärkelse ersättes ordet ofta af benämningen
krigsort. C. O. N.
Krigsspel kallas en på en karta utförd krigsoperation
eller krigshandling, hvarvid trupperna föreställas af
brickor eller figurer, gjorda i kartans skala. Enligt
den förutsättning, som uppställes af "ledaren",
göra vederbörande befälhafvare sina anordningar och
utgifva sina order. Dessa utföras på kartan, hvarvid
en händelse gifver upphof åt en annan o. s. v., så
länge rörelsen fortsättes. Ledaren kan härvid ställa
två partier mot hvarandra eller ock sjelf utföra det
ena partiets rol. Alla slag af stridshandlingar kunna
utföras under form af krigsspel, då en karta i stor
skala (i Sverige 1 : 5,000) nyttjas, men krigsspelet
kan äfven användas för ätt framställa ett helt
fälttåg. Det kallas då vanligen strategiskt krigsspel
och utföres på en karta i mindre skala (1 : 100,000).
Krigsspelet sattes första gången i system år 1824 af
preussiska hofkrigsrådet v. Reisswitz och dennes son,
preinierlöjtnanten v. R.; men det var först sedan
man frigjort sig från alla de bindande regler, hvilka
skulle återgifva alla i krig oberäkneliga händelser,
förluster o. d., som man lyckades göra krigsspelet
lefvande och omtyckt. Efter 1870 har det kommit till
användning i de flesta arméer. Krigsspel nyttjades i
Sverige på 1830-talet, då en svensk krigsspelskarta
utgafs, brickor förfärdigades och en handbok i
detsamma utkom (Stockholm, 1830); men det föll snart i
glömska och upplifvades först i midten af 1870-talet,
då en ny svensk karta och en hel krigsspelsmateriel
förfärdigades genom generalstabens försorg. Det
användes numera ganska flitigt såsom ett omtyckt
utbildningsmedel. – I fästningskrigsspelet söker man
gifva en bild af fästningskriget och i sjökrigsspelet
en dylik af sjökriget. C. O. N.
Krigsspräng-gelatin [-sjelatin], artill., ett
af österrikaren Trauzl, med ledning af Nobels
försök, uppfunnet sprängämne, som består af 86,4
proc. nitroglycerin, 9,6 proc. nitro-cellulosa och
4 proc. kamfer. Det är en ljusgul, genomskinlig,
geléartad massa, som är ganska okänslig för mekaniskt
tryck och endast medelst starka tändmedel kan fås
att explodera. Vid explosionen utvecklar det större
kraft än dynamiten. H. W. W.
Krigssång kallas hvarje sång, som har till uppgift
att förhärliga kriget eller ett visst krig eller
en särskild krigisk handling, att uppväcka och
underhålla en krigisk hänförelse ("La marseillaise",
"Die wacht am Rhein", "Björneborgarnas marsch"
m. fl.) eller endast att verka lifvande och muntrande
på soldaterna. Sångens betydelse såsom lifvande
element under krigstjenstens många pröfningar får
icke underskattas, och goda krigssånger äro på grund
deraf icke utan sin stora betydelse. C. O. N.
Krigsteater. Se Krigsskådeplats.
Krigstelegraf, i inskränkt mening den elektriska
telegrafen i krigets tjenst, men i vidsträckt
bemärkelse äfven andra anordningar för underrättelsers
skyndsamma fortskaffande i fält, såsom optisk
signalering, brefdufvor, ballonger o. d. – Redan i
forntiden, hos såväl greker och romare som åtskilliga
asiatiska folkslag, användes optisk signalering
medelst eldar, vårdkasar, som upptändes på höga
berg; men derjämte förekom äfven en sinnrikt uttänkt
fackeltelegraf, genom hvilken såväl siffror som
bokstäfver kunde signaleras. Under medeltiden gick
signaleringskonsten nästan helt och hållet förlorad,
och först i det 17:de årh., samtidigt med framstegen
på fysikens område, började man arbeta på en
förbättring af de gamla signaleringsmetoderna. Bland
de många försök, som dervid anställdes, må nämnas den
engelske fysikern R. Hookes försök (1684) att medelst
olika formade föremål, upphängda i ramar, beteckna
vissa bokstäfver; vidare den af de franske bröderna
Chappe d’Auteroche (1792) konstruerade apparaten,
som bestod af ett vertikalt mastträd med en rörlig
regulatorsarm och två indikationsarmar, hvilka genom
olika ställningar representerade 196 olika tecken
(kombinerades två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
