Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiania universitet - Kristianopel, köping i Blekinge län, Kristianopels socken - Kristianopel, socken i Blekinge län - Kristians amt, norskt amt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lönetillägg (efter resp. 5, 10 och 15 års tjenstgörig),
hvart och ett å 500 kr. Dessutom är en summa
(läsåret 1882–83 utgjorde den 12,400 kr.) anslagen
till stipendier åt 10 yngre vetenskapsidkare,
de s. k. adjunktsstipendiaterna, mot skyldighet
för dessa att hålla föreläsningar. Vid slutet
af år 1883 voro universitetslärarna på följande
sätt fördelade på de olika fakulteterna: den
teologiska fakulteten hade 5 ord. professorer och 1
adjunktsstipendiat, den juridiska 6 ord. professorer
och 1 adjunktsstipendiat, den medicinska 8
ord. professorer och 1 adjunktsstipendiat,
den historisk-filosofiska 12 ord. och 6
e. o. professorer samt 3 adjunktsstipendiater,
den matematisk-naturvetenskapliga 12 ord. och 3
e. o. professorer samt 4 adjunkts-stipendiater. I
aflöningar utbetalades läsåret 1882–83 tillsammans
363,415 kr. 21 öre.
För att blifva inskrifven vid universitetet måste man
hafva tagit "examen artium". Denna, hvilken sedan 1884
aflägges vid statens lärda skolor, omfattar antingen
en bestämd grupp af moderna språk (företrädesvis
engelska) och reala ämnen eller ock humaniora
(klassisk examen artium). Såsom förberedande till
ämbetsexamen fordras en s. k. examen philosophicum,
hvilken till största delen är byggd på samma grunder
som den nuv. examen artium, endast med den skilnaden
att examinanden derjämte skall redogöra för ett
visst pensum i filosofi. De närmare bestämmelserna
för de olika ämbetsexamina finnas intagna i 1824 års
"fundats". Antalet studenter uppgick vid slutet af
första semestern ("vårterminen") 1884 till omkr. 1230.
Före år 1852 måste universitetet för sina behof
använda hyrda lokaler här och der i staden. De
nuvarande universitetsbyggnaderna, tre till
antalet, jämte tvänne mindre byggnader på baksidan,
hvartill sedermera kommit tvänne afdelningar för
fornsakssamlingen samt laboratoriebyggnaden, uppfördes
1841–51 efter ritningar af K. H. Grosch, reviderade
af tysken Schinkel. Bland de institutioner, som stå
i förbindelse med universitetet, intager biblioteket
det främsta rummet. Det bestod ursprungligen af
dubletter från kungliga biblioteket i Köpenhamn
jämte kanslirådet Andersens samling (tills. 44,000
bd), men har sedermera ökats genom köp och gåfvor,
så att det vid slutet af första semestern 1883
utgjordes af 242,930 bd, 1,343 handskrifter och 562
kartverk utom musikalie-, kopparsticks-, litografi-
och dublettsamlingarna. Under nämnda semester
utlånades 19,267 bd, och på läsesalen begagnades
8,662 bd. Biblioteket vårdas af 1 bibliotekarie,
1 underbibliotekarie och 5 amanuenser. Derjämte
har universitetet en mynt- och medaljsamling
(50,345 nummer), en samling af nordiska fornsaker
(11,499 nummer; med afseende på föremål från
den yngre jernåldern den rikaste i norden), en
etnografisk samling (6,067 nummer), ett astronomiskt
observatorium, ett meteorologiskt institut, ett
fysiskt kabinett, ett metallurgiskt laboratorium,
en teknisk modellsamling, ett kemiskt laboratorium,
ett mineraliekabinett, ett botaniskt museum (hvars
herbarium innehåller exemplar af alla i Norge funna
växter), en
botanisk trädgård, ett zoologiskt museum,
en anatomisk, en patologisk och en zootomisk
samling, en fysiologisk apparatsamling, en
kirurgisk instrumentsamling, en obstetrisk
och en farmakologisk-hygienisk samling,
ett fysiologisk-kemiskt laboratorium, en
grufkartesamling samt en arkeologisk och en
konsthistorisk samling. Förr hade universitetet äfven
en urkundssamling, som 1845 omfattade 6,689 nummer,
och hvilkens kärna var den s. k. München-samlingen (se
Kristian den andres arkiv), men denna öfverlemnades
1846 till Kigsarkivet. – Universitetets angelägenheter
handhafvas af det akademiska kollegiet, sammansatt
af de fem fakulteternas dekaner, hvilka väljas,
af hvarje fakultet för sig, på 2 år.
För året 1884–85 beräknas universitetets utgifter till
536,428 kr.(hvaraf 24,000 komma på biblioteket). Till
följd af särskilda förordningar eger universitetet
privilegium att trycka och sälja almanacker samt
rätt att uppbära s. k. studieskatt (reskr. af d. 2
Sept. 1811), kungstionden i Stanges, Löitens
och Romedals socknar i Hedemarken (reskr. af
d. 2 Sept. 1811) samt spanmålsafgift af civila
boställen (reskr. af d. 3 Nov. 1813 och lagen af
d. 20 Aug. 1821). Universitetets kapital uppgick
vid slutet af år 1884 till 284,566 kr.; summan af
legaterna till 764,651 kr. Universitetets kamerala
ärenden ombesörjas af en "kvsestor". O. A. Ö.
Kristianopel. 1. Köping. i Blekinge län,
Kristianopels socken, på ett i Östersjön utskjutande
näs, är en tämligen obetydlig plats med ringa rörelse
och hade 1883 endast 153 innev. Dess namn är bildadt
af Kristian och Grek. polis, stad (Kristianopolis
således = Kristiansstad). Köpingen anlades år 1600
af Kristian IV i Danmark i närheten af den forna
staden Avaskär (se d. o.), befästes 1606 och fick
stadsprivilegier 1622 och 1648, men blef aldrig
af någon betydenhet samt miste slutligen sina
privilegier, samtidigt med att fästningsverken
raserades (1677). I det s. k. Kalmarkriget
öfverrumplade d. 25 Juni 1611 prins Gustaf Adolf
med en mindre styrka K. – hans första vapenbragd –
samt tog eller förstörde danskarnas der samlade
betydliga förråd. – 2. Socken i Blekinge län,
Östra härad. Arealen 9,048 har. 3,467 innev. (1883,
med inräkning af köpingen K.). K. utgör ett regalt
pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Östra kontrakt.
Kristians amt, norskt amt, som i n. gränsar till
Romsdals och Söndre Trondhjems amt, i ö. till
Hedemarkens amt och Mjösen, i s. till Akershus
och Buskeruds amt samt i v. till Nordre Bergenhus
amt. Areal 25,041 qvkm. 115,988 innev. (1875). Mera
än halfva delen af amtet är högland. Der träffar
man Norges största och vildaste fjällsträckningar,
Jotunfjällen, Valdersfjällen, Rondane, Dovre
m. fl. En stor del af landet är obebodd och delvis
täckt af evig snö. Hufvudvattendraget är Laagen. En
del af sjön Mjösen tillhör amtet. I judicielt
hänseende är amtet indeladt i 5 fogderier (Thoten,
Söndre Gudbrandsdalen, Nordre Gudbrandsdalen,
Hadeland og Land samt Valders), 6 sorenskriverier
och 26 härad. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
