Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristianstad, stapelstad och residensstad i Kristianstads län - Kristianstads län intager nordöstra delen af Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olägenhet afhjelptes i någon mån på 1840- och
1850-talet, då hamnen vid Åhus ombyggdes och
ån upprensades, hvarjämte Yngsjön kringgicks
medelst en kanal, kallad Hernestads grift. Ännu
vigtigare för staden blef öppnandet (1865) af
Hessleholm–Kristianstadsbanan. 1843 upphörde K. att
räknas bland rikets fästningar, hvarefter under de
följande årtiondena vallarna refvos och grafvarna
igenfylldes.
K. S.
Kristianstads län intager nordöstra delen af Skåne och
är beläget mellan 55° 22 1/2’ och 56° 32’ n. br. samt 3°
28’ och 5° 26’ v. l. från Stockholms observatorium
(18° 3’ 30" ö. från Greenwich). Det gränsar i
n. till Halland och Småland, i ö. till Bleking och
Östersjön, i s. till Östersjön och Malmöhus län,
i v. till nämnda län och Kattegatt. Ytinnehållet
är 6,492,79 qvkm., deraf 222,48 qvkm. vatten. De
större sjöarna äro Ifösjön (58 qvkm.), Immeln (24
qvkm.) och Helgasjön (24 qvkm.). I n. och s. har
länet en längd af nära 130 km. och i ö.-v. en bredd
vid norra sidan af inemot 120 km. Folkmängden vid
1883 års slut utgjorde 227,351 personer (110,090
mankön, 117,261 qvinkön), deraf 213,882 å landsbygden
och 13,469 i städerna. Folkmängdstätheten var 36
personer å 1 qvkm. land. Länet är i anseende till
folkmängden det 8:de i ordningen af rikets län och
i afseende på folkmängdstätheten det 4:de samt
innesluter 4,9 proc. af rikets folkmängd. Under
de sista tio åren har folkmängdstillväxten varit
endast 1/10 procent (i riket 7,1 procent), men sedan
år 1800 är ökningen 95 proc. (i riket 96 proc.). – I
judicielt hänseende är länet deladt i 6 domsagor under
Hofrätten öfver Skåne och Bleking: Norra Åsbo, Södra
Åsbo och Bjäre, Vestra Göinge, Villands och Östra
Göinge, Albo och Gärds, Ingelstads och Jerrestads,
af hvilka den andra och sjette i ordningen utgöra
hvardera ett tingslag. I administrativt hänseende
är länet fördeladt i 4 fögderier: Norra och Södra
Åsbo samt Bjäre härads med 6 länsmansdistrikt,
Östra och Vestra Göinge härads med 7, Villands,
Gärds och Albo härads med 7 samt Ingelstads och
Jerrestads härads med 3. I ecklesiastikt hänseende
hör länet, med undantag af en till Göteborgs
stift hörande sockendel, till Lunds stift. I
de 9 kontrakten inom länet finnas å landsbygden
79 pastorat och 5 annex till moderförsamlingar,
som icke tillhöra länet, och af hvilka en icke
tillhör stiftet, hvaremot 2 af pastoraten hafva
sina annex utom länet. Landsförsamlingarnas antal
är 135 jämte 14 sockendelar, af hvilka 8 hafva
sin kyrka inom länet. Stadsförsamlingarna äro
3 och pastoraten 2. – Länet, som tillhör 1:sta
militärdistriktet, är indeladt till 458 nummer af
Skånska husar-regementet, 490 nummer af Skånska
dragonregementet, 522 nummer af Norra och 206 nummer
af Södra skånska infanteriregementet. Extra roteringen
går till 41 nummer, och för 18 båtsmansnummer
erlägges vakansafgift. Derjämte finnes en del
af ett värfvadt regemente, Vendes artilleri,
förlagd till Kristianstad. – Vidare ingår länet
i Södra bergmästaredistriktet, i Södra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet och i Södra tulldistriktet
samt bildar 2 justeringsdistrikt, det 19:de och det 20:de, och 2
revir af Södra skogsdistriktet. –
I länet finnas 6 provinsial- och 2 distriktsläkare,
1 stadsläkare och 1 läkare vid hvart och ett af
länslasaretten och kurhusen i länets 3 städer,
Kristianstad, Simrishamn och Engelholm. – Länet har
1 länsveterinär. Å Tunbyholm i Smedstorps socken är
länets landtbruksskola. Dess folkhögskola är förlagd
till Önnestad. – Till riksdagens Första kammare utser
länet 7 representanter, landsbygden till den andra 7
samt städerna Kristianstad och Simrishamn tillsammans
1, medan Engelholm är förenadt med Halmstad till
en valkrets. – Jordbruket inom länet har under
den senare tiden gått betydligt framåt. God jord
anträffas i synnerhet i länets sydöstra och nordvestra
delar samt omkring Kristianstad, äfvensom å spridda
ställen inom länets öfriga trakter, der jordmånen dock
mera består af sand och sandmylla. Af hela arealen
uppgifvas 30 proc. vara åker och annan odlad jord,
10 proc. naturlig äng och 29 proc. skogbärande
mark. En god medelskörd uppskattas af stråsäd till
omkr. 82,000 hl. hvete, 575,000 hl. råg, 440,000
hl. korn, 850,000 hl. hafre, 165,000 blandsäd och
af potates till 2,400,000 hl. Vid 1883 års slut
uppgåfvos kreaturen vara till antalet: 40,851 hästar,
105,096 nötkreatur (deraf 66,623 kor), 78,167 får,
564 getter och 40,960 svin. Både af säd och andra
jordbruksalster frambringar länet i allmänhet och i
synnerhet i de södra och nordvestra delarna betydligt
öfverskott för afsalu. Likaså produceras kreatur och
öfriga ladugårdsalster utöfver det egna behofvet, och
en ganska betydlig export af kreatur och smör går till
Danmark. Tobaksplantering förekommer hufvudsakligast
i södra delen af Villands härad och i östra delen af
Gärds härad; afkastningen är omkr. 130,000 kg. En
vigtig näringsgren och jordbrukets vigtigaste
binäring i detta län är bränvinsbränningen,
som under tillverkningsåret 1881–82 uppgick till
14 1/2 mill. liter, eller 39 proc. af hela rikets
tillverkning. Skogsskötseln är å de större egendomarna
god och ändamålsenlig, sämre å de mindre och har
i vissa trakter, såsom nordligast i länet, urartat
till hänsynslös skogssköfling. Fisket, hvilket vid
fisklägena är hufvudnäring, men föga förekommer såsom
binäring, anses lönande. – De betydligaste fabrikerna
i länet äro Klippans pappersbruk och Kristianstads
jerngjuteri med mekanisk verkstad. Anläggningar af
sistnämnda slag förekomma äfven i länets öfriga
två städer. Under år 1882 uppgafs för länet en
gjutgodstillverkning af 425 tons (å 1,000 kg.) samt
244 tons jern- och stålmanufaktur. Hela antalet
fabriker uppgafs nämnda år till 75, med 904 arbetare
och nära 2 mill. kr. tillverkningsvärde (blott 0,98
proc. af hela rikets). Handtverkarnas antal angafs
till 1,438, med 1,839 arbetare, och handlandenas till
621, med 398 biträden. Sjöfarten år 1882 bedrefs
å inrikes fart med 17 segelfartyg, om 455 tons,
och 1 ångfartyg, om 7 tons och 5 hästkrafter, samt
i utrikes fart med 188 segelfartyg, om 16,648 tons,
och 1 ångfartyg, om 154 tons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
