Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krogh, Gerhard Kristof - Krogk, Hendrik - Krogsered, socken i Hallands län - Krogstad. Se Krokstad - 1. Krohg, Kristian - 2. Krohg, Georg Anton - 3. Krohg, Kristian - 4. Krohg, Otto Theodor - Krohn, Mikael - 1. Krohn, Frederik Kristoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fredrik VI: s gemål, drottning Maria. Kort före
upprorets utbrott 1848 blef K. generalmajor och
utsågs till högste befälhafvare öfver hären,
men måste – närmast på grund deraf att han stod
slägtskapsförhållande till flere bland upprorsmännen
– träda tillbaka för öfverste Hedemann. Först i
Juli 1848 fick K. befälet, men måste, i April 1849,
åter lemna detsamma, till följd af de olyckliga
tilldragelserna i och vid Ekernförde-fjorden,
i hvilka han likväl icke hade någon skuld. I Juli
1850 ställdes K. å nyo i spetsen för hären och
anförde densamma med heder i slaget vid Isted (d. 25
Juli). Efter kriget blef han kommenderande general
först i Slesvig och 1852 i Holstein, men måste 1857
till följd af sjuklighet draga sig tillbaka. 1858
tilldelades honom af rigsrådet en dotation af 30,000
kr. K. dog i Köpenhamn d. 12 April 1860 och begrofs
på Flensborgs kyrkogård, sida vid sida med dem,
som stupat vid Isted. E. Ebg.
Krogk, Hendrik, dansk målare, f. i Flensborg 1671,
d. 1738, studerade i Köpenhamn och uppehöll sig
sedermera, från 1693, under många år i utlandet,
mest uti Italien. Der utbildade han sig under Maratta,
hvilkens manér han också tillegnade sig, ehuru på ett
något handtverksmässigt sätt. Många af K:s arbeten
hafva gått förlorade, men åtskilliga, särskildt
altartaflor, finnas ännu i behåll och vittna om den
lätthet, hvarmed han producerade. Ph. W.
Krogsered, socken i Hallands län, Årstads
härad. Arealen 8,114 har. 835 innev. (1883). Annex
till Drängsered, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
Krogstad. Se Krokstad.
Krohg. 1. Kristian K., norsk jurist, född i
Gjerdrums socken (Akershus amt) d. 15 Jan. 1777,
blef student 1794 och juris kandidat 1797 samt
utnämndes 1800 till adjunkt i juridiska fakulteten
vid Köpenhamns universitet. 1801 blef han derjämte
lärare vid sjökadettkåren samt befordrades 1803 till
e. o. professor i juridik och auditör vid nämnda
kår. 1804 utnämndes han till assessor i Trondhjems
stiftsoverret och var från 1810 tillika justitiarius
i "priseretten" derstädes. 1814 kallades han till
juris professor vid Kristiania universitet, men han
mottog hvarken denna plats eller en assessorsstol
i Höjesteret, som erbjöds honom. Riksförsamlingen
på Eidsvold (1814) insatte honom i den komité, som
skulle revidera Norges lagar; och som representant
för Söndre Trondhjems amt var K. medlem af det
storting, som sammanträdde på hösten s. å. Före
dess slut utnämndes han (d. 18 Nov. 1814) till
statsråd. Han qvarstod på denna post till 1818,
då han fick uppdrag att utarbeta förslag till en
ny kriminallag. Detta värf hann K. emellertid icke
fullborda. Af stortingen 1821–22, 1824 och 1827–28
var han en bland de mest framstående medlemmarna. Död
i Kristiania d. 10 Nov. 1828. K. utgaf Forsög til
en ledetråd ved foreläsninyer over folkeretten
(1803) och grundlade "Juridisk archiv" (s. å.),
som fortsattes af A. S. Örsted. – Den 17 Maj 1833
aftäcktes i Kristiania en obelisk till K:s minne. –
2. Georg Anton K., den föregåendes son, ifrig
förkämpe för den skandinaviska enhetstanken,
född i Trondhjem d. 13 Mars 1817, ingick på
tjenstemannabanan och blef 1857 fuldmägtig i
Indre-departementet. 1848 begaf han sig till
Slesvig för att kämpa för Danmarks sak och var en
tid anställd vid general Schleppegrells stab. Död
i Kristiania d. 13 April 1873. K. utvecklade en
särdeles omfattande publicistisk verksamhet. Så
utgaf han 1855–59 den norska afdelningen af
"Nordisk universitets-tidsskrift", redigerade "Den
constitutionelle" 1846–47 samt var medarbetare i "Den
norske rigstidende", "Aftenbladet" och flere norska
provinstidningar liksom äfven i den svenska tidningen
"Aftonbladet" samt i de danska "Fädrelandet" och
"Nordisk literaturtidende". – 3. Kristian K., den
föregåendes son, målare, född i V. Akers prestgård
nära Kristiania d. 13 Aug. 1852, tog juridisk examen
1873, men egnade sig derefter åt målarekonsten och
begaf sig till Tyskland, hvarest han studerade under
Gussows ledning, först i Karlsruhe och sedermera i
Berlin. Efter en tvåårig vistelse i hemmet erhöll han
ett stipendium och begaf sig till Frankrike för att
der fortsätta sina studier. K:s taflor äro burna af
en kraftig realism, hvilken gör sig gällande såväl
i valet af ämnen som i deras behandling. Bland dem
märkas: Bagbord lidt, Hart lä (silfverbröllopsgåfva
till konungaparet, 1882), Daggry och Bäre for dere?
– 4. Otto Theodor K., prest och författare,
de föregåendes frände, född i Molde d. 15 Mars 1811,
blef student 1830, teol. kandidat 1835, lärare
i Tromsö 1838 och kyrkoherde i Vestnäs socken, i
Romsdalen, 1847. K. har författat tvänne noveller,
Presten i Loppen (1846) och Spydet selshevner (1848),
samt redigerat "Tromsö stiftstidende" och varit
medarbetare i åtskilliga tidningar, förnämligast
"Morgenbladet", i hvars spalter han, under märket
"Lille Theodor", med lif och intresse deltagit i
diskussionen om dagens sociala frågor. O. A. Ö.
Krohn, Mikael, norsk affärsman, föddes i Bergen d. 14
Maj 1793 och grundade der under 1820-talet den firma,
som ännu bär hans nämn. Såväl om sin födelsestad
som om hela landet inlade K. stora förtjenster. Så
stiftade han 1846 "Bergens söforsikringsselskab"
och 1851 "Det bergenske dampskibsselskab" samt gaf
impulsen till anläggandet af Bergens mekaniska
verkstad med dertill hörande docka. I Bergens
kommunala historia intager K. en mycket framstående
plats. Efter honom uppkallade A. Petermann en ö
i Norra Ishafvet. Död d. 31 Aug. 1878. – K:s son,
Georg Herman K., f. 1831, d. 1870, var en talangfull
skådespelare. Särskildt utmärkte han sig såsom
Lundestad i "De unges förbund". O. A. Ö.
Krohn. 1. Frederik Kristoffer K., dansk
medaljgravör, född i Sorö d. 4 Aug. 1806, studerade
bildhuggarekonsten vid Köpenhamns konstakademi,
men gick, under H. E. Freunds ledning, öfver till
medaljgravörsfacket och vann 1835 akademiens stora
guldmedalj för en skådepenning öfver J. H. Wessel. För
att utbilda sig till myntgravör reste han, med
offentligt understöd, till Berlin och derifrån till
Rom. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
