Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronobergs regemente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit ställda i likhet med vanliga kronohemman
(k. kung. d. 22 Mars 1878). Th. R.
Kronobergs regemente (n:r 11) är roteradt inom
Kronobergs län. Dess knektekontrakt äro af år
1685. Nummerstyrkan utgör 1,100 nummer. Den
verkliga styrkan uppgår till 43 officerare, 52
underofficerare och musikanter med underofficers
värdighet, 10 civilmilitärer samt 1,042 man. Till
roteringens lättande erhåller regementet årligen
780 kub.-fot spanmål, hälften råg och hälften
korn. Dess mötesplats är Kronobergshed (se d. o.).
C. O. N.
Kronobetjente. Se Betjente.
Kronobonde, kamer., åbo på kronohemman. Se Bonde,
sp. 856, och Kronohemman.
Kronoborg (F. Kurkijoki). 1. Socken vid Ladoga sjö,
hörande till häradet, domsagan och prosteriet af
samma namn, i Viborgs län, Finland. Areal 552 qvkm.;
befolkningen finsk, 5,273 pers. (1882). Imperielt
pastorat af 2:dra kl. I socknen finnes Kronoborgs
landtbruksinstitut. – I början af 1600-talet anlades
i K. en stad eller s. k. stadsfläck, hvilken dock
för närheten till staden Keksholm icke kunde vinna
någon betydenhet, hvarför man äfven snart upphörde att
betrakta densamma såsom stad. Ännu fortlefver likväl
dess ryska beteckning "slobod" (köping), och såsom
köping kan äfven nu K:s kyrkoby anses, ehuru den icke
legalt betecknas såsom sådan. – 2. Härad, bestående
af 3 kommuner. Areal 2,378 qvkm. 24,050 innev.
– 3. Domsaga under Viborgs hofrätt, delad i
3 tingslag. Omfattningen lika med häradets.
– 4. Prosteri af Borgå stift, omfattar 4
församlingar. Areal 2,936 qvkm. 31,171 innev.
– 5. (F. Hämeenlinna) gammal benämning på det af
Birger Jarl (1249) anlagda fästet Tavasteborg eller
Tavastehus (se d. o.). – 6. Grefskap i ofvannämnda
socken, hvilket d. 10 Nov. 1651 förlänades åt
riksdrotset Gabriel Gustafsson Oxenstiernas son Ture
Oxenstierna, med succession för hans broder Johan
samt hans brorson Gabriel Gabrielsson Oxenstierna.
Det torde hafva omfattat 600–700 bönder, uppskattade
till ungefär 2,300 arviorubel. 1–5. O. I. 6. G. F.
Kronobrefbäring, kamer., allmogens häfdvunna
skyldighet att utan kontant ersättning fortskaffa
tjenstebref ("kronobref"). Någon skrifven författning
i ämnet fanns dock ej, och allmogen började undandraga
sig utförandet. Då landshöfdingen i Södermanland 1742
deröfver anförde klagomål, resolverade Fredrik I,
att det ovilkorligen ålåge allmogen att utgöra detta
besvär, och att detsamma borde vid häradstinget ordnas
samt af länsstyrelsen fastställas. I alla orter,
der icke genom särskild öfverenskommelse blifvit
annorlunda bestämdt, var det hemmansägarna, som fingo
svara för tjenstebrefvens fortskaffande, hvarvid
– såsom det heter i Fredriks bref – årligen borde
"ömsas om emellan dem, som bo så, att de kunna göra
denna tjensten vid alla vägarna, der den behöfves,
och brefbärarna emot detta besväret njuta befrielse
ifrån hållskjutsen vid gästgifvaregårdarna" samt
från kronoskjuts och åtskilliga andra tillfälliga
besvär. På detta sätt befordrades tjenstebref mellan
länsstyrelsen och dess
underlydande tjenstemän samt kyrkornas bref. Tjenstebref
åter mellan hufvudstaden och landsorterna eller mellan
olika landsorter kunde i allmänhet fortskaffas längs
postlinierna. Regementena och båtsmanskompanien
hade egen brefbäring inom indelningsområdet. 1830
stadgades, att den ordinarie kronobrefbäringen
skulle ega rum högst två gånger i veckan, och att
extra kronobrefbäring skulle få anlitas endast i
utomordentliga fall, såsom vid skogseld, skallgång,
trupprörelser m. m., samt att brefvets innehåll
alltid skulle utanpå i korthet angifvas. 1849
reglerades åter detta besvär; fribrefsrätten vid
posten utvidgades och kronobrefbäringen inskränktes
i proportion dertill. Åt hemmansegarna lemnades
öppet att förena sig om gemensamt fullgörande af
brefbäringen, hvarvid kostnaderna årligen skulle af
häradsskrifvaren fördelas och vid uppbördsstämman af
kronofogden uppbäras. Slutligen blef ifrågavarande
besvär helt och hållet eftergifvet genom k. kung. d. 5
Dec. 1873, och det betydligt utvidgade postverket
öfvertog fortskaffandet af alla slags tjenstebref.
Kbg.
Kronobrännerier. Se Bränvinslagstiftning.
Kronoby, kustsocken af Pedersöre härad och
Gamla Karleby domsaga, Vasa län, Finland. Areal
331 qvkm.; befolkningen svensk, 3,101 pers.
(1882). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Åbo
ärkestift, Gamla Karleby prosteri. Den manliga
befolkningen åtnjuter högt anseende för skicklighet
i timmermansyrket och särskildt såsom skeppsbyggare.
O. I.
Kronobäck. 1. Kronoegendom om 2 mtl i Kalmar län,
Mönsterås socken, s. om köpingen Mönsterås. Förr
boställe för chefen för Kalmar regemente. Det var
under medeltiden hospital och derefter kloster samt
blef i Karl XI:s tid öfversteboställe. – 2. Kloster,
beläget i ofvannämnda socken, var ursprungligen
(sedan 13:de årh.) ett hospital och kallades då
Öknebäck eller hospitalet i Norrabygd. På mötet i
Telge midsommaren 1479 beslöto Sten Sture och rikets
råd att till Johannes Döparens ära förändra detta
hospital till ett munkkloster af johannitorden,
och d. 26 Juli 1480 tillerkände de det samma
privilegier som Eskilstuna kloster af nämnda
orden. Dessutom bestämdes, att munkarna ej skulle
få af- eller tillsätta abbot utan konungens eller
riksföreståndarens samtycke och att de skulle lyda
under priorns i Eskilstuna öfveruppsigt. Det skulle
äfven med sin andel bidraga till den skatt Eskilstuna
borde erlägga, hvilket visar, att K. kloster var
endast en utgrening af Eskilstuna-klostret. Klostret
förföll snart och blef urståndsatt att uppfylla sin i
stiftelsebrefvet stadgade skyldighet att fortfarande,
såsom under hospitalets tid, vårda sjuka. Deröfver
ingingo klagomål till Gustaf I, som lät anställa en
undersökning, på grund hvaraf han 1529 befallde,
att klostret skulle åter förändras till hospital.
2. C. S-e.
Kronodistikon. Se Kronogram.
Kronofartyg (kronoman), fartyg, som tillhör
staten, vare sig det är beväradt eller icke. Se
vidare Flotta och Örlogsfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
