Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krynica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plågoris, långt svårare än roffoglarna. Äggen hackar
hon sönder och dricker ur innehållet, sedan hon
antingen suttit på lur, tills den rufvande honan
lemnat sitt bo, eller fördrifvit henne derifrån (hon
skyr dervid icke att jaga bort en så stor fogel som
ejderhonan). Ungar af foglar, däggdjur o. s. v. äter
hon upp efter att ofta hafva illa marterat dem. På
harar, kaniner, lam och killingar hugger hon ut
ögonen. Fisk snattar hon ifrån fångstredskapen; höns-
och dufbon plundrar hon utan barmhertighet. För
att motarbeta hennes framfart hafva i Sverige flere
hushållningssällskap utfäst premier, hvilka dock i
allmänhet äro för låga, och enskilda personer hafva
för sina gods följt exemplet. Kråkan skjutes lätt
för en lefvande uf, hvarvid jägaren döljer sig i en
i marken anbragt skjutkoja. Bästa sättet är dock att
uppsöka bona strax efter ungarnas utkläckande (förstör
man äggen, värper honan om), söka skjuta föräldrarna,
då de flyga omkring, och slå ihjel ungarna. Förgiftade
djurkroppar eller så behandlad fiskråke, som lägges
ut, är ett godt utrotningsmedel för denna fogel,
hvars minskande till antalet är, särskildt i vissa
trakter, en sak af stor vigt. – 2. Svarta kråkan,
Corvus corone, zool., hör till korpslägtet (Corvus)
inom kråkfoglarnas familj, tättingarnas ordning och
foglarnas klass. Hon är svart ofvan, med purpurglans,
och undertill obetydligt stötande i violett; vingarna
och stjerten äro grönaktigt purpurglänsande. På
halsryggen äro fjäderspolarna synliga. Längden
stiger till 46 cm. Svarta kråkan är troligen blott en
lokalform af den grå, med hvilken hon stundom parar
sig. Hon förekommer i Frankrike samt i vissa delar
af Tyskland och Asien. I Sverige har hon med säkerhet
iakttagits endast en gång (möjligen två). C. R. S.
Kråkfoglarna, Corvidae, zool., bilda en familj inom
tättingarnas ordning och foglarnas klass. Deras
förnämsta kännemärke är att hakvinkeln sträcker
sig framom näsborrarna. Fötterna äro vanligen stora
och vingarna måttliga eller större, dock ej mera
än 5 till 6 gånger tarsens längd. Dessa foglar gå
vanligtvis säkert och gravitetiskt, med skiftesvis
rörda fötter, och nicka med hufvudet för hvarje
steg. Med undantag af fortplantningstiden lefva de
flesta tillhopa i stora, slutna flockar, som stryka
omkring under mycket buller och skrik. De äro vanligen
allätande, hvarför de med lätthet kunna hållas i
fångenskap. Derunder pläga de blifva mycket tama,
men ej sällan besvärliga genom sin benägenhet att
stjäla. I allmänhet äro kråkfoglarna ganska dåliga
sångare, som utmärka sig genom starka, obehagliga
läten; de kunna läras att eftersäga ord, härma toner
o. s. v. Icke sällan häcka de kolonivis; sina bon
lägga de aldrig på marken, utan i träd, klippor, hus,
murar o. d. Hit höra följande underfamiljer: starar
(Sturnini), gyllingar (Oriolini), skrikor (Garrulini),
kråkor (Corvini), kråkparadisfoglar (Paradiseini)
och långnäbbade paradisfoglar (Epimachini).
C. R. S.
Kråk-indianer. Se Crows.
Kråk-klöfver, bot., benämnes i folkspråket Comarum
palustre L., äfven kallad "kärrklöfver", en i våra
kärr tämligen allmän mångårig ört med krypande
rotstock, hörande till nat. fam. Senticosae L.,
kl. Icosandria L. Bladen äro sammansatta af
2–3 par småblad med uddblad, hvilka äro hvasst
sågade och under blågrå. Blommorna hafva 5 fria
kronblad, hvilka, likasom ståndare och pistiller,
äro brunröda. Foderflikarna äro ungefär 3 gånger
längre än kronbladen. Frukten består af glänsande
karpeller. Kråk-klöfvern bidrager mycket till
igenväxandet af kärr, emedan dess rotstockar
utbreda sig och sammanflätas i den lösa dyny hvari
kråk-klöfver hälst växer. Växten håller garfämne och
har ibland användts till garfning af finare skinn.
O. T. S.
Kråklök. Se Gagea.
Kråknedan, en bland allmogen gängse benämning på
det nedan, som följer på första nyet i April eller
efter Tiburtius’ dag, d. 14 April. (Enligt andra är
kråknedanet det första nedanet i Maj.) Ett allmänt
påstående är att växtligheten i kråknedanet står
stilla, men att under det på kråknedanet följande
"hyllingeny" växer mera på en dag än eljest på
fjorton.
Kråkor, Corvini, zool., bilda en underfamilj inom
kråkfoglarnas familj, tättingarnas ordning och
foglarnas klass. De hafva tjock, stark näbb med
räta mungipor och intet eller otydligt hak bakom
spetsen; näsborrarna äro (oftast) täckta af borstlika
fjädrar. Vingarna äro långa och stjerten medelmåttig,
tvär eller rundad. Dessa foglar vistas merendels
i skogar eller lundar, hvarifrån de ströfva ut på
fälten, stundom äfven invid menniskoboningar. Hit
höra nötkråkslägtet (Nucifraga) och korpslägtet
(Corvus). C. R. S.
Kråkparadisfoglar. Se Paradiseini.
Kråk-ris. Se Empetrum.
Kråkshult, socken i Jönköpings län, delad å Södra
Vedbo härad med 3,936 har. 673 innev., och Östra
härad med 2,962 har, 529 innev., tillsammans 6,898
har, 1,202 innev. (1883). Annex till Karlstorp,
Vexiö stift, Östra härads kontrakt.
Kråkskarf. Se Skarfslägtet.
Kråkslägtet. Se Korpslägtet.
Kråksmåla, socken i Kalmar län,
Handbörds härad. Arealen 20,040 har. 2,234
innev. (1883). K. utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Kalmar stift, Handbörds kontrakt.
Kråkvinkel, försvenskning af T. krähwinkel – en af
Kotzebue i hans lustspel "Die deutschen kleinstädter"
uppdiktad ort – gäller inom literaturen såsom
appellativ på småstäder, hvarest kälkborgerligt
småsinne är rådande. Jfr Abdera.
Kräfjelag. Se Jern, sp. 1130.
Kräfta (Lat. cancer, carcinoma), med., elakartad
nybildning af mångfaldigt olika form och beskaffenhet
samt förekommande i de flesta kroppens organ. Från
det egentliga karcinomet har man skilt sarkomet och
kankroiden (se dessa ord), ehuru dessa hafva tämligen
liknande egenskaper. Man indelar kräftorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
