Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kulspruta l. mitraljös (T. kugelspritze, kartätschgeschütz; Fr. mitrailleuse, mitrailleur) kallas en skjutmaskin, bestående af en eller, vanligtvis, flere pipor och ur hvilken en mängd projektiler kan utslungas med stor hastighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en prototyp till "canon à balles". Den har 21
gevärspipor i tre rader öfver hvarandra jämte
 |
Fig. 7. |
lika många lås. Slutstycket, som är rörligt
kring en länk, pressas mot piporna medelst en
tryckskruf. Patronerna äro af papper. Genom ett
slaglås antändes en af patronerna, hvarefter elden
ledes in i en kanal till de öfriga piporna. Som
det påstås, skulle några dylika mitraljöser
hafva användts i striderna vid Orléans och Le Mans
under 1870–71 års krig. – Canon à balles l., efter
tillverkningsorten, mitrailleuse de Meudon (fig. 8)
kallas den
 |
Fig. 8. |
under 1870–71 års krig uppträdande franska
kulsprutan, på hvilken fransmännen ställde så
stora förhoppningar. Att dessa så föga uppfylldes
berodde mycket på den hemlighetsfullhet, hvarmed
mitraljösen omgafs före kriget, och hvarigenom
såväl befäl som trupp voro fullkomligt okunniga om
dess användande. Inom en mantel af brons ligga 25
gevärspipor af 13 mm. kaliber och med Whitworths
refflor, d. v. s. loppets genomskärning utgör en
regulier sexsiding. De för fästningsbestyckningen
afsedda mitraljöserna hafva 80 pipor. Skjuthastigheten
är 125 till 150 skott i minuten. I Frankrike
tillhör den numera "materiel irrégulier". – En
annan, i Bruxelles samtidigt konstruerad kulspruta,
Christophe-Montignys mitraljör (fig. 9), liknar den
förra i så hög grad, att man ej kan säga hvilkendera
som utgör original. Piporna äro 31 à 37 och ligga i
7 rader om olika antal pipor. De äro sexkantiga,
med 14 (i Österrike 11) min. kaliber samt 5
reiflor. Mekanismen röres medelst
antingen – som vid den förra – en tryckskruf eller en
vinkelhäfstång.
 |
Fig. 9. |
Skjuthastigheten är lika med den förras. I Österrike tillhör den
fästningsartilleriet. Italienska flottan har en dylik
med 31 pipor af 10,35 mm. kaliber. – Under 1870–71
års krig medförde bajerska armékåren en af ingeniör
Feldl från Augsburg inventerad kulspruta, Feldls
mitraljös. Den utgör egentligen ett Werdergevär med
4 pipor, hvilka ligga bredvid hvarandra. Laddningen
sker ur lodrätt stående magasin, ur hvilka
patronerna af egen tyngd nedfalla i tillföraren
och derifrån införas i kamrarna. Mekanismen röres
medelst ett ratthjul på sidan, och piporna affyras
en i sänder medelst särskilda slaglås med hane,
tills magasinet blifvit tömdt. Skjuthastigheten
uppgick till 300 à 400 skott i minuten. – Åren
1872–73 inventerades af dåvarande kaptenen G. Envall
en infanterikulspruta, som till det yttre röjer stor
likhet med Palmcrantz-Nordenfelts utan att ega hennes
enkla mekanism och säkerhet i mekanismens arbete. –
Österrikiske öfversten v. Albertini konstruerade
1869–70 en mitraljös (fig. 10), som efter åtskilliga
 |
Fig. 10. |
förbättringar kan räknas bland de främsta af detta
slags kulsprutor. Den består af 10 bredvid
hvarandra liggande gevärspipor med hvar sitt
lås. Patrontillföringen sker ur dubbelt så många
lodrätt uppstående magasin, i hvilka patronerna
ligga vertikalt, medelst en tillförare, som genom
en rotationsrörelse bringar 10 patroner i sänder i
vågrätt läge till piporna. Skjuthastigheten utgör
600 skott i minuten. – Den förutnämnde ingeniören
Palmcrantz konstruerade 1868 en kulspruta, hvilken
efter åtskilliga förbättringar dels af inventorn,
dels af firmans nuvarande innehafvare, T. Nordenfelt,
erhållit en fulländning, som åtminstone hittills
låtit den intaga främsta rummet bland nutidens
kulsprutor. Den har erhållit åtskilliga namn, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfai/0123.html