Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kängururåttan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ädapparater kunna indelas i fyra huvudgrupper alltefter
som nervens axelcylinder slutar a) med en uppsvälld
ände fritt mellan epitelceller, b) i egendomliga
epidermis-celler, c) med uppsvälld ände inom
ändkroppar, bestående af bindväfshinnor, som
bilda ett hölje kring densamma, d) med uppsvälld
ände i kroppar, som utgöras af epiteliala
celler med omgifvande bindväfshölje. Dessa
hufvudgrupper innehålla en mängd olika former.
R. T-dt.
Känsla, i allmänhet dunkel förnimmelse. Den
tyska psykologien gör bestämd skilnad mellan
sinnesförnimmelse (empfindung) som äfven kan benämnas
"sensation" (af känsel, syn, hörsel, lukt och smak),
och gefühl, ett subjektivt uttryck af behag eller
obehag i olika former och grader. Den svenska
psykologien iakttager ej denna skilnad annat
än som en skilnad mellan en mer objektiv och en
mer subjektiv sida hos samma slags förnimmelse,
af hvilka båda sidor än den ena, än den andra kan
företrädesvis framträda. Deremot skiljer den emellan
"vitalsensation" och "organsensation". I den förra
framträder blott en mer obestämd förnimmelse af
behag (välbefinnande) eller obehag (illamående), i
mycket olika grader, i den senare deremot en större
bestämdhet äfven till arten och innehållet. De
förmögenheter, af hvilka organsensationerna
äro yttringar, har man trott sig kunna hänföra
till fem olika slag, de s. k. fem sinnena. Denna
indelning kan dock ej betraktas såsom resultatet
af skarpare vetenskaplig analys. De mångfaldigt
olika sensationer, hvilka vanligen refereras till
känselsinnet, erbjuda först och främst ej den enhet,
som kan fullt motivera deras sammanförande till
en särskild art. Man jämföre t. ex. å ena sidan
förnimmelserna af temperaturförändringar med känslan
af ett på huden appliceradt tryck, å andra sidan
dessa båda med en lukt- eller smaksensation,
och man skall då finna, att de båda första ej
stå hvarandra så nära (jfr art. Känsel), att icke
skilnaden dem emellan kan jämföras med bådas skilnad
från de senare. De kroppsliga organens olikhet synes
i mycket hafva gifvit anledning till den nuvarande
indelningen. Det är vidare ingalunda afgjordt,
att icke menniskan förutom dessa fem sinnen eger
andra, hvilka befinna sig i ett mycket outveckladt
tillstånd, men ur hvilka tilläfventyrs många psykiska
företeelser kunna förklaras, som hittills trotsat
alla förklaringsförsök och ofta t o. m. hänförts till
öfvernaturliga orsaker. För öfrigt gifves det äfven
åtskilliga känslor, som ej kunna hänföras till vare
sig vital- eller organsensationer, t. ex. känslor af
fruktan, vrede, hopp, sympati, antipati m. fl. Alla
de nu nämnda känslorna, hvilka stundom enligt svenskt
filosofiskt språkbruk sammanfattas under kategorien
sensationer i vidsträckt bemärkelse, hafva ett sinligt
innehåll och kallas derför sinliga känslor. Derjämte
gifves det ock förnuftiga känslor, hvilka hafva
ett öfversinligt innehåll, t. ex. moralisk känsla,
samvete, religiös känsla, aningen om det oändliga
o. s. v. Har menniskan egenskapen att hafva ett
sinligt känslolif gemensam med djuren, om än detta
lif hos henne har en annan karakter
än hos dem, så visar hon sig deremot, i och genom
de förnuftiga känslorna, redan i sitt känslolif höjd
öfver djurlifvets nivå. – Ehuru menniskans känslor i
vida högre grad än hennes öfriga förnimmelser bero af
hennes kroppsliga tillstånd, äro de dock aldrig derur
helt och hållet förklarliga. En vetenskaplig utredning
af dem kan följaktligen ej häller betraktas såsom
tillhörande fysiologien, utan psykologien. Den
experimentella psykologien har hittills företrädesvis
undersökt de sinliga känslorna och sökt angifva deras
lagar. De fixa resultat, till hvilka hon kommit,
äro dock ännu äfven på detta område ganska få. –
Känslorna gifva ingen kunskap, enär de sakna den
medvetenhet, som kunskapen innebär och förutsätter. De
gifva endast materialierna till en sådan, och dervid
gäller att känslan är den enda rent omedelbara formen
för vårt förnimmande. Ingenting kan häller blifva
föremål vare sig för våra föreställningar eller för
vår mer eller mindre medvetna reflektion, med mindre
det förut uppfattats af vår känsla. Sitt värde för
det menskliga lifvet i det hela ega känslorna dels
derigenom, dels genom den innehållsrikedom, som är
dem egen, och hvilken menniskan till följd af sin
ändlighet ej fattar i klarare form. Ett lifligt och
rikt känslolif kan derför ega stor betydelse för
menniskan äfven såsom norm för hennes handlande. Men
låter hon detsamma i någon högre grad undertrycka
det mer medvetna lifvet hos sig, så löper hon fara
att sammanblanda de högre och de lägre sidorna samt
förlora den nödvändiga fastheten och kraften i sitt
lif. Derigenom ledes hon lätt till de förirringar,
om hvilka s. k. känslomenniskors lif bär vittne.
L. H. Å.
Känsö, liten ö i skärgården, s. v. om Göteborg, Styrsö
socken, Göteborgs och Bohus län. Karantänsanstalt.
Käpplingeholmen, äldre namn på den sedermera
s. k. Blasiiholmen (se d. o.) i Stockholm, är i
Stockholms stads historia bekant genom det illdåd,
käpplingemorden, som hättebröderna der föröfvade mot
Stockholms svenska borgerskap. Se Hättebröder.
Kärande, en person, som mot en annan ("svaranden")
vid domstol framställer anspråk. I tvistemål kallas
vid underrätt kärande den, som genom stämning
anhängiggjort saken, samt i hofrätt den, som efter
vad fullföljer talan mot underrätts dom. I brottmål
betecknar vid underrätt kärande den, som instämt
mål, i hvilket allmän åklagare icke uppträder. Jfr
Klagande, Målsegande, Svarande, Sökande.
I. Afz.
Kärda, socken i Jönköpings län, Östbo härad. Arealen
10,592 har. 1,160 innev. (1883). K. bildar med Hänger
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vexiö stift,
Östbo kontrakt.
Käring, skeppsb., kallas den hörnpost, som på fartyg
med flat akterspegel är fogad intill spegelbeklädnaden
på de öfre bordläggningsplankornas aktersta ändar,
och hvars ändamål är dels att gifva akterspegeln
en vackrare form bordvarts, än den skulle få, om
den afskures jämnt efter bordläggningens yttersida,
dels att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
