Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamn, Danmarks hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landhusholdningsselskabet, 1769, Kunstforeningen, 1826, Musikföreningen,
1836, läsesällskapet Athenaeum, 1824, med en
ansenlig boksamling, Industriforeningen, 1838,
Officersforeningen, 1881, Studenterforeningen,
1820, Håndverkerforeningen, 1840, Arbejderforeningen,
1860, Frimurarelogen, som 1868 fick sitt nya, stora
hus m. fl. – K. är måhända i högre grad än någon
annan hufvudstad medelpunkt för folkets andliga och
materiella lif. Konungen har der sitt residens. Det
är säte för regeringen, riksdagen, Höjesteret,
Landsoverretten for östifterne (förbunden med K:s
Hof- og stadsret), universitetet, nationalbanken,
Själlands biskop och stiftsamtman samt den högste
kommenderande generalen på öarna. Der finnas härens
tyghus och verkstäder. Dess ingeniörkår och största
delen af dess artilleri samt flere bataljoner
fotfolk äro der garnisonerade. Utom citadellet,
som byggdes 1662, finnas der 8 kaserner, bland
dem Lifgardets med en stor exercisplats och ett
exercishus, som förr hörde till Rosenborgs slott. En
del af K:s hamn upptages af örlogsflottan; och på
4 holmar n. om Kristianshavn ligger örlogsvarfvet,
med verkstäder, upphalningsbäddar, docka och arsenal,
hvarjämte en del af Nyboder begagnas till bostäder för
flottans officerare och underofficerare samt varfvets
fasta manskap. Kommunalförvaltningen handhafves
af magistraten och borgerrepresentanterne
(stadsfullmäktige). Den förre utgöres af
en af konungen utnämnd overpresident, 4
borgmästare och 4 rådmän utan aflöning, valda af
borgerrepresentanterne. Desse äro 36 till antalet,
valda för 6 år af samtlige skattskyldige. Hamnen,
hvilken sedan 1865 blifvit betydligt utvidgad
och fördjupad, har en sjelfständig förvaltning,
bestående af en hamnkapten och ett hamnråd,
hvars flesta medlemmar likväl väljas af
borgerrepresentanterne. Polisen står under en
af konungen utnämnd politidirektör. Utom Hof- og
stadsretten (se d. o.) har K. en särskild Kriminal- og
politiret samt en Sö- og handelsret. I Kristianshavn
ligger en tukt- och förbättringsanstalt och i
Frederiksberg straffarbetsfängelset Ladegården. För
fyllandet af K:s vattenbehof inrättades år
1857 ett vattenledningsverk, hvilket sedermera
betydligt utvidgats. Gaslysning anordnades s. å.,
och ett nytt gasverk byggdes 1878, för stadens östra
del. Sedan 1858 har staden efter hand erhållit ett
vidsträckt underjordiskt kloaksystem. Den första
spårvägslinien anlades 1866; sedermera hafva flere
nya linier tillkommit. Sedan 1883 är ett telefonnät
utspändt öfver staden. 1847 öppnades jernvägen mellan
K. och Roskilde. Den förlängdes 1856 till Korsör,
och sedermera följde nya anläggningar: mot n. till
Helsingör (1864), mot s. till Masnedsund (1870),
mot n. v. till Kalundborg (1874) och Frederikssund
(1879). Derjämte öppnades redan 1863 en bana till
Klampenborg och Dyrehaven. 1864 byggdes en stor
bangård, och 1880 lades jernvägsspår derifrån ned
till hamnen. En mängd ångbåtslinier utgå från K.,
dels till in-, dels till utlandet. Den betydligaste
delen af ångbåtstrafiken besörjes af "Det forenede
dampskibsselskab" (stiftadt 1866). – År 1801 hade
K. endast
101,000 innevånare och 1850 ännu knappast 130,000, men
under den senaste mansåldern har stadens folkmängd,
jämnsides med dess utveckling i allmänhet, stigit
betydligt. 1870 hade K. 181,000 innev., och 1880 var
deras antal 234,850. F. n. (1885) beräknas det till
275,000; och om Frederiksberg jämte några andra delar
af den omgifvande nejden, hvilka i sjelfva verket höra
till hufvudstaden, medräknas, når folkmängden nu upp
till omkr. 320,000 innev. Denna stora tillväxt är till
hufvudsaklig del en följd af handelns och industriens
utveckling. Bland industriella anläggningar må
nämnas: skeppsvarf (det förnämsta tillhör firman
Burmeister & Wain), maskinfabriker af olika slag,
jern- och zinkgjuterier, nysilfverfabriker, kemiska
fabriker, kalkbrännerier, ångqvarnar, oljeqvarnar,
bränvinsbrännerier (1882–83 var tillverkningen 11,62
mill. l. nära 1/3 af hela Danmarks), ölbryggerier,
sockerfabriker, mineralvattenfabriker, väfverier,
porslins- och terracottafabriker. Dessutom
drifvas åtskilliga handtverk fabriksmässigt,
såsom möbelsnickeri, vagn-, instrument- och
handsktillverkning; äfven andra handtverk hafva
nått en mycket hög utveckling, såsom urmakare-,
guldsmeds- och svärfvareyrkena. – K. är Danmarks
vigtigaste handelsstad. En stor del af de affärer,
som Hamburg förr dref med de danske köpmännen,
i synnerhet i Nörrejylland, uppgöras nu på K:s
börs, och K. fyller till en stor del äfven Skånes
behof. Tullen för till K. införda varor uppgick
1882–83 till 14,672,000 kr., eller mer än två
tredjedelar af hela Danmarks tullinkomster. Utförseln
af spanmål, mjöl, gryn, fläsk och hudar samt andra
inhemska produkter går likaledes till väsentlig
del öfver K., som äfven utgör upplagsplats för en
mängd transitovaror. 1883 bestod K:s handelsflotta
af 300 segelfartyg om 28,069 tons drägtighet och 157
ångfartyg om 66,061 tons. Inkommande fartyg voro år
1882 från utlandet 12,869 (hvaraf 5,992 ångfartyg),
med en sammanlagd drägtighet af 837,289 tons (510,130
för ångfartygen), och från inrikes orter 5,432
(hvaraf 1,944 ångfartyg), med 155,364 tons (84,936
för ångfartygen). Utgående fartyg voro s. å. till
utlandet 12,229 (hvaraf 5,913 ångfartyg), med en
sammanlagd drägtighet af 241,988 tons (198,388
för ångfartygen), och till inrikes orter 6,366
(hvaraf 1,943 ångfartyg), med 194,748 tons (153,941
för ångfartygen). K:s inkomster uppgingo 1882 till
6,253,000 kr., hvaraf 4,887,000 kr. utgjorde skatter
och afgifter (1,809,000 kr. inkomstskatt), 305,700
kr. afkastning af fast egendom, 585,000 kr. inkomster
af gasverken och 219,000 kr. räntor. Utgifterna
belöpte sig s. å. till 5,960,800 kr., hvaraf 422,700
kr. till förvaltningen, 91,200 kr. till pensioner,
877,500 kr. till fattigvården, 448,000 kr. till
sjukhusen, 308,700 kr. till sinnessjukes vård,
778,500 kr. till skolväsendet, 618,400 kr. till
polisen, 469,500 kr. till gator, broar o. s. v.,
201,500 kr. till vattenledningen, 167,600 kr. till
brandväsendet och 139,000 till renhållningsväsendet,
vidare 620,200 kr. till förräntning af och 396,000
kr. till afbetalning på stadens skuld, som derefter
uppgick till 22,540,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
