Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lais elf, biflod från venster till Vindelelfven i Lappland - Laisser aller, laisser faire l. laisser passer, Fr., låta gå, låta saken hafva sin gång utan att göra någonting för att leda densamma i en annan riktning - Laistrygoner, ett jättelikt, menniskoätande sagofolk, enligt Homeros bosatta någonstädes i den fjärran vestern - Lajarte, Théodore Edouard Dufaure de - Lake, Eng. (af Lat. lacus), sjö - Lake, Lota vulgaris Cuv., zool., en till torskfamiljen hörande art bland de mjukfenige fiskarna - Lakedaimon. Se Lakonien och Sparta - Lakediverna. Se Lakkadiverna - Lakegods, en gemensam benämning för all rå, nedsaltad föda, som förvaras under saltlake i slutna eller öppna kärl - Lakej, livréklädd betjänt - Lake-school, "sjöskolan", engelsk diktarekrets. Se Engelska literaturen, sp. 514, och Lakister - Lake Superior l. Öfre sjön, den vestligaste och högst belägna af de fem canadiska sjöarna i Nord-Amerika, den största sötvattenssjö på jorden - Lakhnau. 1. Division i kejsaredömet Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lais elf, biflod från venster till Vindelelfven i
Lappland, upprinner i närheten af Nasafjället ur en
sjö, Svangtjern, som ligger på sjelfva riksgränsen,
860 m. öfver hafvet, omgifves i sitt öfversta
lopp af 1,300–1,500 m. höga fjäll samt genomlöper
flere sjöar, af hvilka Stor-Laisan är den sista och
största. Efter utloppet ur denna sjö upptager den från
h. bifloden Dellik-elfven och faller slutligen efter
ett sydöstligt och sydligt lopp ut i Stor-Vindeln ej
långt från Sorsele kyrka.
Laisser aller [lässe alle], laisser faire [fär]
l. laisser passer [passe], Fr., låta gå, låta saken
hafva sin gång utan att göra någonting för att leda
densamma i en annan riktning. "Laissez faire, laissez
passer" var fysiokraternas (se d. o.) statsekonomiska
grundsats.
Laistrygoner (Grek. laistrygones,
Lat. læstrygones), ett jättelikt, menniskoätande
sagofolk, enligt Homeros (Od. X, 81 ff.) bosatta
någonstädes i den fjärran vestern. Under sina många
irrfärder kom Odysseus äfven till deras land samt
förlorade der alla sina skepp, så när som på ett enda,
och en stor del af sina följesmän, hvilka blefvo offer
för laistrygonernas glupskhet. Af senare grekiska
författare förlägges laistrygonernas hemvist till
Sicilien i närheten af Leontinoi och af romarna
till södra kuststräckan af Latium i närheten af
Formiæ. A. M. A.
Lajarte [-sja’rt], Théodore Edouard Dufaure de,
fransk musiker, f. i Bordeaux 1826, sedan 1873
bibliotekarie vid Stora operans arkiv i Paris,
har komponerat åtskilliga saker, men blifvit mera
berömd som musikalisk skriftställare. Vigtigt är
hans Bibliothèque musicale du théatre de l’opéra
(1876 o. f.), en kommenterad katalog öfver alla
på Parisoperan uppförda stycken. Han har äfven
samlat en mängd Airs à danser de Lulli à Méhul,
utgifvit i klaverutdrag Chefs d’oeuvre classiques
de l’opéra français samt skrifvit Traité de
composition musicale (jämte Bisson; 1880) m. m.
A. L.
Lake [lek], Eng. (af Lat. lacus), sjö.
Lake, Lota vulgaris Cuv., zool., en till torskfamiljen
hörande art bland de mjukfenige fiskarna. Laken,
som är närbeslägtad med långan, är den enda
sötvattensarten af torskfamiljen samt förekommer i
hela norra och mellersta Europa till norra Italien
samt i Nord-Amerika och Norra Asien. I Skandinavien
förekommer laken ganska allmänt ända upp i Finmarken
i såväl insjöar som elfvar. Han är en glupsk roffisk,
som städse uppehåller sig nära bottnen och ofta på
djupt vatten. Vid leken, som försiggår från midten
af Dec. till början af Febr., vexlande efter olika
förhållanden, söker laken gerna grus- och sandbotten,
ofta grundbankar eller s. k. "lakåsar", stundom ute
på tämligen djupt vatten. Han har liten, men mycket
talrik rom, uppskattad till mera än en million romkorn
hos en medelstor hona. Laken är ganska seglifvad. Från
sin nära slägting i saltsjön, långan, skiljes han
bl. a. genom saknaden af större tänder. Hans tänder
äro nämligen samtliga små och tättsittande såväl i
käkarna som i gommen. Kroppsformen är långsträckt,
hufvudet platt. Färgen är ofvan marmorerad af svart,
gult och grönt, med enstaka, större, mörka fläckar,
undertill ljusare, hvitaktig. Längden är 30–60
cm. och deröfver. Vigten uppgifves kunna uppgå till
10 kg. och deröfver; i allmänhet går den ej öfver
2–3 kg. Laken räknas till våra läckraste insjöfiskar.
R. L.
Lakedaimon, Se Lakonien och Sparta.
Lakediverna. Se Lakkadiverna.
Lakegods, en gemensam benämning för all rå, nedsaltad
föda, som förvaras under saltlake i slutna eller
öppna kärl. L. H.
Lakej (Fr. laquais), livréklädd betjent.
Lake-School [lek-skoul], "sjöskolan", engelsk
diktarekrets. Se Engelska literaturen, sp. 514,
och Lakister.
Lake Superior [lek sjuplriör] l. Öfre sjön, den
vestligaste och högst belägna af de fem canadiska
sjöarna i Nord-Amerika, den största sötvattenssjö
på jorden, ligger mellan Canada samt unionsstaterna
Minnesota, Wisconsin och Michigan. Sjön har en areal
af 83,627 qvkm. (ungefär 15 gånger större än Vänern),
längden i ö. och v. utgör 585 km., största bredden
250 km., största djupet öfver 250 m. och höjden
öfver hafvet omkr. 182 m. Större delen af vattenytan
tillhör Förenta staterna. Med Huron, som ligger
omkr. 6 m. lägre, står L. S. i förbindelse medelst S:t
Mary’s river. Emedan flere forsar, kallade Saults de
S:te Marie, hämma segelfarten på en sträcka af 3 km.,
har Förenta staternas regering anlagt en sidokanal,
så att L. S. nu är ända från hafvet tillgänglig för
fartyg. L. S. ligger nära vattenskilnaden mellan
Hudsons vik och Mississippi samt mottager inga större
tillflöden, men väl hundratals mindre åar. Störst
äro S:t Louis river i vestligaste viken och Nipigon
river på norra sidan, från Nipigonsjön. Nämnda S:t
Louis är endast 20 km. aflägsen från Mississippi,
och Hudsons viks vattenområde närmar sig medelst
Albany river L. S. på 6,5 km. afstånd. Kusterna
äro, i synnerhet i n., rika på fjordar och vikar,
klippiga, branta, på flere ställen ända till 400
m. höga. Vikarna med framför liggande öar (bl. a. Isle
Royale i n. v. och Apostla-öarna i s. v.) erbjuda
fartygen skydd under de häftiga stormar, som uppröra
sjöns klara och ovanligt kalla vatten. Af synnerlig
vigt äro stenkols- och malmtillgångarna vid sjön,
särskildt dess outtömliga kopparmalmlager, hvilka
göra södra stranden af L. S. näst efter Chile till det
rikaste koppardistrikt på jorden. Sjön upptäcktes 1641
af de franske missionärerna Raymbault och Jogues. Den
första stadigvarande missionsstationen anlades 1668
vid Saults de S:te Marie, der 1671 en stor församling
af missionärer och franska ämbetsmän från Canada tog
sjön och dess omgifning formligen i besittning för
Frankrike. Förekomsten af koppar var redan 1659 bekant
för jesuiterna, men först 1845 kom bergverksdriften
regelbundet i gång, hvarefter trakterna kring sjön
började bebyggas och blefvo närmare kända.
Lakhnau (Eng. Lucknow). 1. Division i kejsaredömet
Indien, Audh (Nordvestprovinserna), mellan Ganges
och dess biflod Gogra. Den omfattar 3 distrikt: L.,
Unao och Bara Banki,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
