Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lampadius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hüttenkunde (4 bd, 1801–10; 2:dra uppl. 1817–18, med
suppl. 1818–26).
Lampedusa, en liten ö i Medelhafvet, s. v. från Malta,
tillhör sicilianska prov. Girgenti och bildar med
de närbelägna små klippöarna Lampion och Rabbit den
s. k. Isole-Pelagie-gruppen. Ön har ett omfång af
30 km. och omkr. 1,000 innev., är hög och bergig,
saknar källor, men frambringar åtskilliga sydfrukter,
i synnerhet oliver. Den kallades Lopadussa af
Strabon samt var under medeltiden och de följande
årh. i allmänhet obebodd, emedan den ansågs vara
förtrollad och ett hemvist för onda andar. Katarina II
ville en gång köpa ön för att göra den till en rysk
flottstation. Efter 1843 var den en tid italiensk
deportationsort.
Lamperti, Francesco, italiensk musiker, f. 1813,
elev af konservatoriet i Milano, vann först rykte
såsom direktör för Teatro filodrammatico i Lodi och
verkade 1850–75 med stor framgång såsom sångprofessor
vid Milanos konservatorium, hvarefter han egnat
sig åt privatundervisning. L. är såsom sånglärare
vidt berömd och har bland qvinliga elever utbildat
Cruvelli, Artôt, Albani m. fl. Han har utgifvit en
sångskola och flere häften etyder. A. L.
Lampett (på franskt sätt bildad dimin.-form af
lampa, Fr. lampe), lampa eller ljushållare (för ett
eller flere ljus), afsedd att fästas i en vägg eller
spegelram.
Lampi (på svenska oftast Lampis), socken
af Hollola härad och domsaga, Tavastehus län,
Finland. Areal 597 qvkm. Befolkningen finsk, 6,662
pers. (1883). Imperielt pastorat af 1:sta kl., Borgå
stift, Hollola prosteri. O. I.
Lampmikroskopet, fys., konstrueradt af Adams
1771, liknar solmikroskopet, men skiljer sig från
detta derigenom att belysningen sker medelst
en lampa, hvars låga står i brännpunkten
af en konvex lins. Sedan ljusstrålarna
passerat denna, falla de på en konkav spegel,
hvarifrån de reflekteras mot föremålet, som skall
förstoras. Det s. k. hydro-oxygengasmikroskopet,
hvari belysningen åstadkommes med det drummondska
kalkljuset (se Belysning), är ett lampmikroskop.
R. R.
Lampornis l. skogsnymfslägtet, zool., tillhör de
bågnäbbades afdelning inom kolibriernas familj
(Trochilidae), tättingarnas ordning, foglarnas
klass. Det har näbben plattad, med kanterna finsågade
nära spetsen, och mycket längre än hufvudet. Vingarna
räcka utom den korta, afrundade stjerten. Dit hör
mangon, L. mango, hvilken är hemma i Paraguay,
Brasilien, Guyana, Florida och på Antillerna. Han
blir 10,5 cm. lång, är metallgrön med kopparglans
och har ett bredt, svart, på halsen af blått
infattadt streck från hakan till undergumpen.
C. R. S.
Lamprecht, kallad Der pfaffe. Se Alexandersagan.
Lamprecht från Regensburg, tysk medeltidsskald,
franciskanmunk, f. omkr. 1215, skref 1240–55 Sanct
Francisken leben, en rimmad öfversättning af Thomas’
från Celano "Vita sancti Francisci", samt Die rede
von der tochter Syon, en mystisk-allegorisk dikt
om menniskosjälens förmälning med Gud. Dessa dikter utgåfvos
1880 af K. Weinhold.
Lamprechts, Arendt, målare från norra Tyskland,
antogs 1586 i Kalmar i Johan III:s tjenst och
sändes till Vadstena att deltaga i der pågående
dekorationsarbeten. Äfven å Kalmar och Borgholms
slott var han de följande åren verksam. Jämte Baptist
målare arbetade han för konungens begrafning 1593 och
blef 1597 anställd vid Stockholms slott. Der deltog
han i de festarbeten, som förekommo till kröningen
i Upsala (1607) m. fl. högtider, och han upptages
i handlingarna ännu 1621, men var död 1623. Af hans
verk äro numera inga bevarade, möjligen med undantag
af några svaga spår af dekorationsmålningar i en
sal å Kalmar slott. -rn.
Lamprick. Se Hafs-nejonögat.
Lampridius, Aelius, romersk historieskrifvare,
en af "Scriptores historiae Augustae", uppgifves
hafva författat lefvernesbeskrifningar öfver
kejsarna Commodus, Diadumenus, Heliogabalus
och Alexander Severus. Gränserna emellan de
olika författareindividualiteterna i samlingen
äro dock mycket osäkra, och i de arbeten, som
tillskrifvas L., spåras olika stil. Han anses hafva
lefvat i slutet af 3:dje och början af 4:de årh.
R. Tdh.
Lampris. Se Glansfisken.
Lamprocolius. Se Lamprotornithinae.
Lampronti, Isak, judisk encyklopedisk författare,
f. 1679, d. 1757, var läkare och öfverrabbin
i Ferrara. Han författade ett jätteverk, Pachad
jizchak, en encyklopedi i alfabetisk ordning öfver
judarnas alla gudstjenstliga och husliga bruk och
ceremonier. Hvarje bokstaf utgör ett drygt band. L:s
stora beläsenhet i den judiska literaturen är
förvånansvärd. Endast några delar af verket (ifrån
bokstafven alef till tet och ifrån nun till kåf)
hafva utgifvits. Hela verket föreligger i manuskript
i nationalbiblioteket i Paris, L. L.
Lamprotornis. Se Lamprotornithiase.
Lamprotornithinae l. glansstarar, zool., bilda en
afdelning af stararnas underfamilj (Sturnini) inom
kråkfoglarnas familj (Corvidae), tättingarnas ordning
och foglarnas klass. De hafva näbben ända från roten
rak, till följd hvaraf äfven munspringan blir rak
ända från mungiporna. Bland dithörande slägten må
nämnas följande. Fjällglansstararna, Pholidanges,
hafva tämligen svaga, med långa tår försedda fötter,
jämförelsevis korta vingar, medelmåttig stjert
och fjällig fjäderdrägt. Hos fjällglansstaren,
Ph. leucogaster, äro hela öfversidan och halsen ned
till bröstet purpurblå med ett praktfullt, violett
skimmer, bröstet och buken hvita samt vingpennorna
svartbrunaktiga, med utåt violetta kanter. Fogeln blir
19 cm. lång, med stjert af 7 cm. längd, är hemma i
hela mellersta Afrika och en del af vestra Arabien,
lefver familjevis likaväl på lågslätterna som i
högre belägna trakter, dock icke långt från sjelfva
bergen, vistas nästan uteslutande i träden och är i
allmänhet tämligen tystlåten. – Stålglansstararna,
Lamprocolius, hafva medellång näbb, vingarna af
medellängd, med tredje och fjerde pennorna längst,
kort, mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
