Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landbodaler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontraktsprosten såsom lägre instans, och från hvilken
kan vädjas till Höjesteret. Numera hållas landemoder
endast en gång om året. Emellertid har man sökt
att gifva dessa möten en mera allmän betydelse för
den kyrkliga utvecklingen. Genom ett k. reskript af
1809 påbjöds t. ex., att vid dem skulle förekomma
teologiska diskussioner, i hvilka stiftets alla
prester fingo deltaga. Men derjämte är det, sedan
1850, vanligt, att kyrkliga frågor och lagförslag, om
hvilka regeringen önskar höra presterskapets mening,
framläggas för "det udvidede landemode", till hvilket
alla stiftets prester inbjudas. Någon omröstning eger
dock vid sådana tillfällen icke rum. Landemoderne
hafva alltså utvecklat sig till ett slags kyrklig
representation, den enda i Danmark. Äfven på Island
hålles årligen en "synodus". C. R.
Landen, John, engelsk matematiker, f. 1719, d. 1790,
var förvaltare hos en engelsk magnatslägt. L. idkade
en ganska omfattande matematisk författareverksamhet,
hvilken förskaffade honom ledamotskap af Royal society
i London (1766). Han var den förste, som visade,
att en elliptisk integral genom en enkel algebraisk
substitution kan transformeras till en annan elliptisk
integral med en ny modyl, som är en algebraisk
funktion af den ursprungliga. Denna sats, som efter
upptäckaren kallas Landenska transformationssatsen,
bildar utgångspunkten för vigtiga undersökningar
inom teorien för de elliptiska integralerna;
dock synes L. sjelf ej fullt hafva insett dess
stora betydelse. För öfrigt sysselsatte L. sig med
flere andra frågor, t. ex. summation af serier och
integration af differentialeqvationer. Han försökte
äfven, ehuru med ringa framgång, att i stället för
differential- och integralräkningen införa en annan,
enligt hans åsigt på bättre grunder stödd kalkyl,
hvilken han kallade "residual analysis". – L:s
skrifter äro till en del införda i Royal societys
"Philosophical transactions", till en del åter
särskildt utgifna. Bland dessa senare må nämnas
Mathematical lucubrations (1755) och Mathematical
memoirs (1780, 1789). G. E.
Lander, Richard, engelsk Afrikaresande, f. 1804 i
Cornwall, åtföljde 1825 såsom tjenare Clapperton
(se d. o.) på dennes resa från Benin till Sokoto,
der Clapperton dog. På uppdrag af engelska regeringen
företog han 1830 jämte sin broder John (f. 1807,
d. 1839) en ny afrikansk resa, under hvilken
bröderna foro utför Niger och konstaterade,
att denna flod faller ut genom flere armar i
Beninbukten. Tillfångatagna af negrer och sålda till
en slafhandlare, lösköptes de af en engelsk skeppare
och återvände 1831 till England. På en ny expedition
till Niger, som Richard L. anträdde redan 1832, erhöll
han i en strid med infödingarna ett skottsår, af hvars
följder han dog i Fernando Po 1834. Skrifter: Records
of Clapperton’s last expedition to Africa (1830)
och Journal of an expedition to explore the course
and termination of the Niger (1832; 2:dra uppl. 1856).
Landerbeck, Nils, matematiker, född i Kalmar d. 3
Febr. 1735, blef efter afslutade
studier i Upsala filos. magister 1767 och docent i
fysik 1771. Sedan han derefter successivt varit
e. o. adjunkt i astronomi, adjunkt i matematik
och naturkunnighet samt e. o. professor, utnämndes
han 1795 till ord. professor i matematik, hvilken
befattning han bibehöll till sin död, d. 24 Maj
1810. L. var ledamot af Vetenskapsakademien
(1786) och af Vetenskapssocieteten i Upsala
(1798). – Såsom vetenskaplig författare förtjenar
L. i svenska matematikens historia plats mera på
grund af qvantiteten än qvaliteten af utgifna
skrifter. Hans afhandlingar äro hufvudsakligen
dels införda i Vet.-akad:s handl., dels utgifna i
disputationsform. De förra behandla visserligen till
största delen speciella frågor ur differential-
och integralräkningen – en gren af matematiken,
hvilken under denna tid i Sverige ansågs utgöra
den matematiska vetenskapens högsta och svåraste
del –, men innehålla ingenting originelt. Så
uppställer L. t. ex. i afhandlingen Metod att
integrera en differential aequation (Vet.-akad:s
handl., 1796), en eqvation, som genom en obetydlig
transformation öfvergår till den redan i slutet
af 1600-talet behandlade s. k. bernoulliska
differentialeqvationen. Integrationen utföres genom
att bestämma en integrerande faktor, som innehåller
blott den oberoende variabeln, en metod, som redan
50 år tidigare hade blifvit framställd, ehuru L. i
sin afhandling icke nämner ett ord derom. En längre
afhandling af L., Methodus inveniendi lineas curvas ex
proprietatibus variationis curvaturae, finnes införd
i London-akademiens "Philosophical transactions"
(1783–84). Ej häller hans akademiska afhandlingar,
hvilka uppgå till något mer än ett tjugotal, erbjuda
en sjelfständig behandling af de deri uppställda
problemen, men synas deremot vara ganska lämpliga
för det med dem afsedda ändamålet. För öfrigt har
L. meddelat en tämligen torftig samling notiser
rörande de matematiska vetenskapernas tilstånd
vid Upsala Academie under det sjutonde seclet
(Vet.-akad:s praesidietal 1799) och i sitt inträdestal
i Vetenskapsakademien försökt lemna framställning
af de allmännaste mathematiska methoder (1786),
hvilken dock i det hela taget är ganska fragmentarisk.
G. E.
Landerneau [langdörnå], stad i franska
depart. Finistère, vid Elorns utlopp i
Brest-viken. Omkr. 7,000 innev. Skeppsbyggen och
linnemanufakturer.
Landerupgård, egendom i Volstrup socken i
södra Nörre-Jylland, är sedan 1867 filial till
uppfostringsanstalten Flakkebjerg (se d. o.). 1883
funnos på L. 98 elever. E. Ebg.
Landeryd, socken i Östergötlands län, Bankekinds
och Hanekinds härad. Areal 3,173 har. 1,063
innev. (1883). Till Bankekinds härad höra 1,817
har, 669 innev., till Hanekinds härad 1,356 har,
394 innev. L. utgör ett prebendepastorat (för en
lektor i Linköping) af 3:dje kl., Linköpings stift,
Domprosteriet.
Landes [langd], departement i sydvestra Frankrike,
bildadt af delar af de gamla provinserna Gascogne,
Guienne och Béarn samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
