Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruksakademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt nära 15 proc. till träde. Af landets befolkning,
som är mycket ojämnt fördelad (så kommer på 1 qv.-mil
i Norrland 300 personer, i Svealand nära 2,000 och i
Götaland 3,425), äro 84 proc. boende på landsbygden,
och af denna procentandel äro 63 proc. sysselsatta i
landtmannanäringen. Jorden är fördelad i 67,500
mtl, och brukningsdelarnas antal uppgår till
286,000. Skörden i sin helhet representerar ett värde
af 270 mill. kr., hvaraf åtgå till förbrukning för
menniskor 155 mill., för kreatur 50 mill. och till
utförsel 36 mill. Individens årsbehof af spanmål
beräknas till 35 kr. Kreatursstocken har, reducerad
till nötkreatur, vuxit från 2,5 mill. stycken år 1865
till 2,9 mill. st. år 1880. Värdet af jordbrukets
fastigheter torde kunna uppskattas till 3 milliarder
kr. och hela kreatursstocken till 1/2 milliard,
bruttoinkomsten af spanmål och kreatur till 450
mill. kr. Utförseln af jordbrukets produkter har
i vissa fall ökats i en utomordentlig proportion;
så har utförselöfverskottet af hafre, som 1850–54
utgjorde endast 254 tusen tnr, 1860–64 ökats till
1,2 mill. och 1875–79 till 3 mill. tnr om året. Af
nötkreatur, hvilkas årliga införselöfverskott åren
1860–64 var 666, utföres nu ett öfverskott af i
medeltal 31 tusen. Af smör, hvaraf 1860–64 årligen
infördes 23 tusen ctr mer än som utfördes, uppgick
utförselöfverskottet 1883 till 192 tusen ctr. Samma
lyckliga förhållande eger ej rum med några andra
jordbrukets produkter. Råginförselöfverskottet har
på 20 år ökats från 300 tusen till 1,4 mill. tnr,
oaktadt större areal nu besås med höstsäd. Importen
af fläsk har på samma tid ökats från 30 tusen
till närmare 300 tusen ctr. Rörande det svenska
jordbruket i äldre tider jfr H. Forssells "Sverige
1571" (1872) och P. von Möllers "Strödda utkast
rörande svenska jordbrukets historia" (1881).
J. H. F.
Landtbruksakademien inrättades, på förslag af
kronprinsen Karl Johan, genom k. kung. d. 28
Dec. 1811. "Vid betraktandet af de olyckliga följder,
som efter flere för folkmängden, industrien
och statsverket förstörande krig ännu trycka
fäderneslandet; vid öfvervägandet af de svårigheter,
för hvilka, genom en tillspärrad handel, de nationer
blottställas, som icke genom egna natursproducter
och egne händers arbete gjordt sig oberoende af
främmande", förklarade sig K. M:t vara "öfvertygad om
nödvändigheten att uti landets egen naturs förmåga
söka grunden till landets sjelfbestånd". Derför
hade K.M:t beslutat stifta "Kongl. Svenska
Landtbruksacademien", hvars medlemmar borde "med
sin uppmärksamhet följa och med sin omsorg befordra
landthushållningens framsteg i fäderneslandet samt,
ställde emellan regeringen och landets odlare, för
den förra skola framlägga taflan af landtbrukets
tilstånd, behof och brister och för de senare bereda
och lätta utförandet af regeringens beslut, till
ökande af deras trefnad och välmagt". Samma kungörelse
innehåller stadgar för akademien, enligt hvilkas
1:sta § kronprinsen skulle vara akademiens ständige
preses. Mera utarbetade stadgar gåfvos sedermera d. 3
Dec. 1812. Genom k. br. d. 16 Dec. s. å. öfverlemnades
till akademiens disposition en kapitalfond af 166,440 rdr
45 sk. 7 rst. Den 28 Jan. 1813 "installerades"
akademien med ett tal af kronprinsen. Genom
k. br. d. 14 Juli 1814 uppläts åt akademien, "till
försöks anställande i landthushållningen, den vid
norra änden af Djurgården belägna Skeppsbroäng
med den dera stående skog", hvilken jordegendom
mottogs med full dispositionsrätt sommaren 1817 (se
vidare Landtbruksakademiens experimentalfält). –
Akademiens nu gällande stadgar äro af d. 13 Juli
1883. Enligt dessa har akademien till ändamål "att med
stöd af vetenskap och erfarenhet verka för svenska
landtbrukets och dermed förenade näringsgrenars
utveckling och förkofran". Akademiens högste styresman
är en direktör, hvilken utnämnes af K. M:t inom eller
utom ett af akademien afgifvet förslag. Akademien
består vidare af 24 hedersledamöter, utnämnda af
K. M: t efter akademiens förslag, 150 arbetande och
75 utländska ledamöter, valda af akademien, samt en
sekreterare och en kamererare, utsedda af akademien
och sjelfva arbetande ledamöter utom det bestämda
antalet. Minst 36 af de arbetande ledamöterna böra
vara bosatta i Stockholm eller dess närhet. Af dessa
bildas de sex avdelningarna: Landtbruks-, Skogs- och
trädgårds-, Hushållnings- och slöjd-, Mekaniska,
Vetenskaps- och Statistiska afdelningen. För hvar
och en af dessa utser akademien, för tre år i
sänder, en föredragande. Akademien har ordinarie
sammankomst en gång i hvarje månad, utom Juni,
Juli och Augusti, samt dessutom högtidssammankomst i
September månad. Vid denna senare skall sekreteraren
redogöra för akademiens verksamhet och i allmänhet
för landtbruksvetenskapens utveckling under det
föregående året, hvarjämte berättelser skola
afgifvas om hushållningssällskapens verksamhet,
af föredraganden på Statistiska afdelningen, och
rörande verksamheten vid akademiens experimentalfält,
af der anställda tjenstemän. – Direktören, de sex
föredragandena, sekreteraren och kamereraren utgöra
akademiens förvaltningskomité, hvilken har att besörja
akademiens ekonomiska angelägenheter, verkställa, dess
beslut m. m. För handläggning af ärenden, hvilka till
följd af K. M:ts särskilda förordnande öfverlemnas
till komitén, förstärkes densamma med två för kunskap
och erfarenhet i det egentliga landtbruket utmärkta
ledamöter, hvilka, jämte tvänne suppleanter, akademien
utser för tre år. Enligt k. brefvet d. 12 Jan. 1849
eger den sålunda förstärkta förvaltningskomitén
att närmast under chefen för Civildepartementet
handhafva kontrollen och öfverinseendet öfver
statens landtbruksläroverk äfvensom numera öfver
de med statsmedel understödda kemiska stationerna
(se d. o.), hvarjämte statens landtbruksingeniörer
och deras biträden (landtbruksstipendiaterna),
undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning,
i fårskötsel och ullkultur samt i husslöjd, entomolog
och fiskeritjenstemän särskildt äro ställda under
komiténs inseende. Komitén eger jämväl, enligt nämnda
k. bref, att genom Civildepartementet till K. M:t
inkomma med förslag till sådana förbättrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
