Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lange, Samuel de, holländsk musiker, f. i Rotterdam
1840, utbildades under Winterberger, Damcke
m. fl. till en betydande orgelvirtuos samt blef 1863
organist och lärare vid musikskolan i Rotterdam, 1874
vid musikskolan i Basel och 1877 vid konservatoriet i
Köln. Han har komponerat anmärkningsvärda orgelsonater
samt kammarmusik, manschörer m. m. A. L.
Lange, Algot, operasångare, född i Kalmar d. 17 April
1850, blef student i Upsala 1869, engagerades 1872
vid svenska teatern i Helsingfors samt studerade
1877–78 i Paris för Bussine och samtidigt vid
konservatoriet. Han debuterade 1878 som Lothario
i "Mignon" på Stora teatern i Stockholm samt var
derstädes engagerad – med undantag för en studieresa
till Paris och London 1882 – ända till hösten 1884,
då han öfvergick till k. scenen i Köpenhamn. – L. har
en föga stor, något beslöjad, men mjuk och väl skolad
bariton, och hans föredrag är intelligent samt fint
artistiskt. Äfven som skådespelare har han ådagalagt
en mindre vanlig förmåga i vidt skilda partier,
såsom Nevers i "Hugenotterna", Figaro och Bazil i
"Barberaren", Almaviva i "Figaros bröllop", Don
Juan, Escamillo i "Carmen", Germont i "Traviata",
Charolais i "Jean de Nivelle", Kadoor i "Konung
för en dag", Mefistofeles (i både Boitos och Gounods
operor) m. fl. – L. är sedan 1876 gift med den finska
pianisten Ina Forstén, hvilken uppträdt på konserter
och äfven gjort sig känd såsom lycklig novellist,
mest under signaturen Daniel Sten. A. L.
Langebek, Jakob, dansk historieforskare, född
i Thy (nordvestra delen af Nörrejylland) d. 23
Jan. 1710, blef student 1728. Kort derefter
gjorde han bekantskap med H. Gram, biträdde
denne vid hans forskningar samt vid skötseln af
Kongl. biblioteket och efterträdde honom 1748 såsom
geheimearkivarie. Död d. 16 Aug. 1775. Sedan L. en
tid medverkat i det af L. Harboe utgifna "Dänische
bibliothek" (1738–39), lyckades det honom genom
Grams, Harboes och flere andres hjelp att stifta
"Selskabet for danskt sprog og historie" (1744), på
hvars vägnar han utgaf "Danske magazin" (6 bd,
1745–52), en vigtig samling källskrifter och monografier,
till största delen meddelade och utarbetade af honom
sjelf. Hans förnämsta verk äro de tre första banden af
urkundssamlingen Scriptores rerum danicarum medii aevi
(1772–74). I handskrift efterlemnade han en mängd
utdrag ur och upplysningar om källskrifter, särskildt
en för Danmarks historia vigtig brefsamling, hvilken
förvaras i Geheimearkivet och kallas "Diplomatarium
langebekianum". C. R.
Langeland, dansk ö i Östersjön och Stora Belt,
skild af det senare från Fyen i v. och Laaland
i ö. (Denna del af Stora Belt, mellan Langeland
och Laaland, kallas Langelands Belt och är 55,5
km. långt samt 18,5 km. bredt på det ställe, der det
är smalast.) Areal 283,5 qvkm. Största längden från
n. till s. är omkr. 53 km.; bredden vexlar mellan
3,7 och 7,5 km. 19,903 innev. (1880). Ön är rik på
enstaka liggande höjder, af hvilka dock ingen stiger
öfver 48 m., samt på skogar och lundar.
Jorden är särdeles bördig. L. har en stad: Rudjöbing,
på vestra kusten. Det tillhör Svendborg amt och
Fyens stift samt omfattar 2 härad: Nörre-herred
och Sönder-herred. Största delen af ön lyder
under grefskapet Langeland, som upprättades 1672
af sedermera storkansleren Frederik Ahlefeldt,
hvilken af sin svärfader, grefve Chr. Rantzau, ärft
panträtten till Tranekjär slott och län. Grefskapet
består af 8 herregårdar och har ett sammanlagdt
hartkorn af 2,020 tunnor, hvaraf 293 ligga omedelbart
under hufvudgårdarna och 1,221 äro utarrenderade. Det
omfattar dessutom ön Strynö, fideikommisskapital om
3 mill. kr. (till en del uppkomna genom försäljning
af det förra grefskapet Ahlefeldt-Laurvigen) och
stamhuset Ahlefeldt, likaledes på L., upprättadt
1765, omfattande 4 herregårdar om tills. 402 tunnor
hartkorn. Grefskapets nuvarande innehafvare är (sedan
1856) geheimerådet Frederik Ahlefeldt-Laurvigen. –
1241 öfverlemnades L. till hertig (senare konung)
Abel och tillhörde sedan hans slägt; hans sonson Erik
Langben (d. 1310) kallades hertig af L. 1360 kom ön
åter under kronan. I Mars 1659 gjorde innevånarna
tappert motstånd mot svenskarna, men måste slutligen
gifva sig åt Wrangel och Horn. 1715 bekämpade de
deremot med framgång ett svenskt landstigningsförsök.
E. Ebg.
Lange-Müller, Peter Erasmus, dansk tonsättare,
f. i Köpenhamn 1850, egnade sig, sedan han blifvit
student (1870), på allvar åt musiken och blef
elev vid konservatoriet, samtidigt idkande ifrigt
sjelfstudium. Tid efter annan offentliggjorde han
kompositioner af de mest olika slag, såsom ett häfte
sånger, orkestersviten Alhambra, operan Tove (1878),
symfonien Efteraaret (uppförd i "Koncertforeningen",
hvars ene dirigent L. blef), chörsakerna Niels
Ebbesen och Tre Salmer, musik till skådespelen Mäster
Sebalds have och Fulvia samt den komiska operan
Spanske studenter (1883; i Stockholm 1884). L. är
efter Heises död den främste bland Danmarks nyare
operakomponister. Han har visserligen närmast gått
i Gades och Hartmanns fotspår, men äfven visat
ett eget kynne. Han har en lättrörlig fantasi, och
hans teknik, i början öfverlastad och opraktisk,
har småningom arbetat sig fram till allt större
klarhet och formfulländning, ehuru en viss tyngd
ännu vidlåder densamma. Vissa nummer af "Spanske
studenter" äro mästerligt gjorda. A. L.
Langenbeck, Bernhard Rudolf Konrad von, tysk
kirurg, f. i Hannover 1810, brorson till kirurgen
och anatoinen Konrad Johann Martin L. (f. 1776,
d. 1851), studerade under sin farbroders ledning i
Göttingen, der han blef docent 1838. År 1842 kallades
han till professor i kirurgi i Kiel och 1848 att
såsom kirurgie professor efterträda Dieffenbach
i Berlin. L. är en af vår tids mest framstående
kirurger; hans arbeten inom den konserverande och
den plastiska kirurgien höra till det utmärktare,
som den nyaste kirurgien kan uppvisa. Äfven inom
krigskirurgien har hans verksamhet varit af stor
betydelse, likasom det öfver hufvud knappast finnes
någon gren af kirurgien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
