Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lazzaroner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historiska minnen rik trakt, vid Leam (en biflod till
Avon) och Nordvestbanan. Det var ännu 1811 en liten
by, men är nu en af de vackraste städer i England och
hade 1881 26,074 innev. Anledningar till dess hastiga
tillväxt äro företrädesvis dess af den förnäma verlden
mycket begagnade mineralkällor; men äfven dess vackra
och skyddade läge, dess aristokratiska omgifningar
och utmärkta jagtmarker utöfva stor dragningskraft.
Leander (Grek. Leiandros). Se Hero.
Leander, Per Johan Herman, filosofisk skriftställare, född
i Hjelmseryds socken, Jönköpings län, d. 31 Maj
1831, blef 1851 student i Lund, aflade 1860 filos.
kandidatexamen, promoverades 1862 till filos. doktor,
kallades s. å. till docent i teoretisk filosofi och
utnämndes 1863 till adjunkt i teoret. och prakt.
filosofi vid Lunds universitet. L. är anhängare
af den boströmska filosofien. Han har utgifvit
bl. a. synnerligen värdefulla undersökningar
rörande substansbegreppets historiska utveckling:
Om substansbegreppet hos Cartesius, Spinoza och
Leibniz (1862) och Om substansbegreppet hos Kant
och de tänkare, som från honom utgått (1863) samt
Framställning och granskning af Herberts filosofiska
ståndpunkt (i "Acta Univ. lund.", I, 1864, II, 1865),
Über einige sätze aus dem dem Philosophencongresse zu
Prag vorgelegten programme (i "Philos. monatshefte",
III, 1869) och Något om den samtida filosofien i
Tyskland, Danmark och Frankrike (i "Svensk tidskrift
för literatur" etc., 1876).
Lear (lir; Wales. Llyr, Irisk. Lêr), keltisk
sagokonung, som Shakspeare gjort till hjelten i
sorgspelet "King Lear". Historien om kung Llyr
("den 11:te konungen i England") och hans döttrar
förekommer i en walesisk krönika, kallad "Chronicle
of the kings", skrifven af biskop Tysilio (slutet
af 7:de årh.). Sägnen kan derifrån ledas tillbaka
till en hednisk, halft kristnad myt om Lêrs barn och
deras öde (Lêr var i fornirernas mytologi hafvets
gud). Shakspeare tog sitt ämne från ett äldre drama
samt från K. Holinsheds krönika (16:de årh.). Början
af "King Lear" visar en nära öfverensstämmelse med den
walesiska berättelsen, men det öfriga är betydligt
omformadt. Episoden om Gloster och hans söner är
delvis tagen ur Ph. Sidneys "Arcadia".
Leavenworth [livenoörs], stad i den nord-amerikanska
staten Kansas, på högra stranden af Missouri, anlades
1854 och hade 1880 16,546 innev. Den omgifvande
trakten är ovanligt fruktbar, och genom jernvägar
hafva handel och industri uppblomstrat, hvartill ock
ett rikt stenkolslager i trakten bidragit. Nära staden
ligger Fort L.
Lebadea (Grek. Lebadeia), hufvudstad i en eparki
i den grekiska nomarkien Attika-Beotien, på
nordvestra sidan af Helikon, v. om sjön Topolias,
var i forntiden bekant genom ett den trofoniske
Zevs’ orakel och var under turkarnas välde säte för
regeringen i mellersta Grekland, prov. Livadien. 4,524
innev. (1879). Jfr Livadia 1.
Lebeau [löbå], Jean Louis Joseph, belgisk statsman,
f. 1794, blef 1819 advokat i
Liége och deltog 1824 i stiftandet af den "nationella
associationen" mellan liberala och katoliker med syfte
att lösrycka Belgien från Holland. Efter revolutionen
1830 vardt L. medlem af nationalkongressen, uppträdde
der såsom det "doktrinära" medelvägspartiets främste
talare och verkade 1831, såsom utrikesminister,
ifrigt för prins Leopolds af Sachsen-Koburg val till
Belgiens konung. Det var L., som i denna sak ledde
underhandlingarna med stormakterna och i kongressen
genomdref antagandet af "de 18 artiklarna". 1832–34
var han justitieminister, utnämndes 1838 till
guvernör i prov. Namur och öfvertog 1840 å nyo
utrikesministerportföljen. Året derpå måste han, till
följd af envist motstånd från de klerikale, nedlägga
sitt ämbete, men fortfor att i pressen och Andra
kammaren förfäkta de liberala grundsatserna. Död
1865.
Lebedos, i forntiden en af de joniska
städerna på Lydiens kust i Mindre Asien, n. v. om
Kolofon. Stadens blomstrande handel sjönk betydligt,
sedan Lysimachos (3:dje årh. f. Kr.) flyttat en del
af L:s befolkning till Efesos. I L. samlades under
romartiden alla Joniens skalder till skaldetäflan.
Lebensgrösse, T., kroppsstorlek.
Lebenswecker. Se Baunscheidtism.
Lebert, Hermann, tysk läkare,
född i Breslau 1813, med. doktor i Zürich 1834,
praktiserade i början delvis i Paris och delvis i Bex
i Schweiz, der han var badläkare om somrarna. 1853
antog han kallelse som medicine professor i Zürich och
föreståndare för sjukhuset derstädes samt blef 1859
professor vid Breslaus universitet, men återvände 1874
till Bex, der han afled 1878. Hans skrifter, öfver
100 till antalet, vittna om en ovanligt flitig och
mångsidig författareverksamhet. Hans forskningar uti
patologisk anatomi, embryologi och allmän patologi
intaga ett framstående rum; han var en bland de
förste, som använde mikroskopet för dessa vetenskaper
och studerade patologien experimentelt. Hans
hufvudarbeten äro: Physiologie pathologique (1845),
Anatomie pathologique générale et speciale (2 bd text
och 2 bd planscher, 1854–62), Handbuch der praktischen
medicin (1859–60; 4:de uppl. 1871), Allgemeine
pathologie und therapie (1864; 2:dra uppl. 1875)
och Klinik der brustkrankheiten (1873–74).
F. B.
Lebid, Abu Okail, arabisk skald, f. 575, d. 662,
var först Muhammeds motståndare, men blef sedermera
en ifrig beundrare af profeten och omvände sig
till islam. L. är författare till en af de 7
s. k. "moallakat" (se d. o.). "Lebidi moallaka"
är utgifven på arabiska och franska af Silv. de Sacy
(1816) samt med svensk öfversättning i en disput af
O. Billberg (Lund, 1836).
Leboeuf [löböff], Edmond, marskalk af Frankrike,
f. 1809, utexaminerades 1830 från polytekniska skolan,
tjenade 1837–41 i Algeriet och var 1848–50 andre
befälhafvare för polytekniska skolan, om hvilken han
inlade stora förtjenster. I Krimkriget ledde L. från
Nov. 1854 såsom brigadgeneral artillerianfallet mot
vestra sidan af Sevastopol. I italienska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
