Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leibniz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leibniz als patriot, staatsmann und bildungsträger"
(1870) och L. Feuerbach: "Darstellung, entwickelung
und kritik der leibnizschen philosophie" (1837;
2:dra uppl. 1844). G. E.
Leicester [lesster]. 1. Grefskap i mellersta England,
omgifvet af grefskapen Nottingham, Lincoln,
Rutland, Northampton, Warwick och Derby. Areal
2,071 qvkm. 321,018 innev. (1881). Grefskapet är
ett vågformigt platåland, som har sin största höjd
(Bardon hill, 275 m.) bland Charwoodhills i n. v. De
största floderna äro Soar, som flyter norrut till
Trent, och Thames’ biflod Avon, som bildar en
del af den sydöstra gränsen. Stenkolslagren anses
innehålla 830 mill. tons, och årligen brytes omkr. 1
mill. tons. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel
och åkerbruk jämte en ganska liflig industri,
företrädesvis strump- och skofabrikation. Den bekanta
Stilton-osten kommer till största delen från detta
grefskap. – 2. Hufvudstad i nämnda grefskap,
vid den segelbara Soar samt flere jernvägar
och kanaler. 122,376 innev. (1881). Strumpvaru-
och skofabrikation samt spetsknyppling. L. var en
gammal britisk stad och under namnet Ratae en vigtig
romersk station. På huset Lancasters tid var det
nu nästan alldeles försvunna slottet ofta kungligt
residens. Straxt utanför staden ligga ruiner af
klostret S:t Mary Pré l. de Pratis, der kardinal
Wolsey dog 1530.
Leicester [lesster]. 1. Simon, earl of L. Se
Montfort. – 2. Robert, earl of L. Se Dudley 4. –
3. Thomas William, earl of L. Se Coke, T h. W.
Leich, Fornhögt. (egentl. spelad melodi, af
Got. laiks, dans, af laikan, hoppa), benämning
på sådana tyska medeltidsdikter, hvilkas strofer
voro sins emellan olika byggda. Orsaken till denna
strofernas vexling var att dikten noga underordnade
sig under melodien och följde dennas olika delar. En
leich var således genomkomponerad, i motsats till den
strofiskt likformiga visan (lied). Leiche framgingo ur
den latinska kyrkosångens seqvenser och voro först af
religiöst innehåll, men tjenade sedan såsom form för
verldsliga pris- och klagosånger, kärlekslyrik samt
dansvisor. I 14:de årh. kom denna diktform ur bruk.
Leichhardt, Friedrich Wilhelm Ludwig, tysk
upptäcktsresande, f. 1813 i Preussen, begaf sig 1841
till Australien, der han med Sidney som utgångspunkt
företog under de båda följande åren flere mindre resor
i landets östra del och 1844–45 med ringa medel och
få följeslagare en större resa från Moretonviken i
närheten af Brisbane genom det nuv. Queensland och
södra delen af halfön York till Port Essington i
Nord-Australien, hvilken resa han beskref i Journal
of an overland expedition in Australia from Moreton
bay to Port Essington (1847). I Dec. 1847 började
han en ny upptäcktsfärd, som skulle gå tvärs öfver
kontinenten från ö. till v., men sedan d. 3 April
1848 upphörde alla underrättelser från honom. En
i Carpentariaviken utmynnande flod har uppkallats
efter honom.
Leið, Isl., tingssammankomst, som årligen vid slutet
af hösten hölls i hvart och ett af det gamla Islands
tingslag. Se Gode, sp. 1331.
Leiðarhólmur, gård på Island, i Dalasýsla, på
Vestlandet, bekant genom de beslut, som en del
bönder från Vest- och Nordlandet sommaren 1517
der fattade i syfte att bryta hierarkiens makt
och särskildt söka hejda den alltjämt fortgående
öfvergången af jordagods från verldslig egendom till
kyrkoegendom. De vunno emellertid icke anslutning af
landets öfriga bönder, och det lyckades biskoparna att
undanrödja hufvudmännen för företaget, hvilket likväl
är märkligt såsom ett förebud till reformationen.
C. R.
Leiden (Leyden), stad i nederländska
prov. Syd-Holland, vid Oude Rijn (Gamla Rhen),
hvilken med flere armar flyter genom staden och
genom en kanal mynnar ut i Nordsjön vid Katwijk
ej långt från staden. L. bildar en fyrkant och är
mycket regelbundet bygdt. Det är företrädesvis en
lärdomsstad och företer ej den lifliga rörelse, som
är så utmärkande för andra holländska städer. Dess
universitet (grundadt 1575 af Vilhelm af Oranien)
är en af de förnämsta högskolor i Europa, ehuru
det ej eger så stort anseende som på Lipsius’,
Vossius’, Heinsius’, Gronovius’, Hemsterhuis’,
Ruhnkens, Valckenaers, Scaligers och Boerhaaves tid,
då det besöktes af lärjungar från hela Europa. Det
har 5 fakulteter, ett bibliotek med omkr. 160,000
bd och 5,000 manuskript, botanisk trädgård (med
en stor samling ostindiska växter), observatorium,
naturalhistoriskt museum (ett af de rikaste i Europa),
fornsakssamling och etnografiskt museum, till hvilket
v. Siebolds japanska samling bildade kärnan. Den
stora navigationsskolan och remonstrantseminariet
(flyttadt dit från Amsterdam 1873) förtjena äfven
nämnas. Föremål, hörande till konstens område,
äro färre än man kunde vänta på grund af den plats,
som L. intager i målarekonstens historia (Rembrandt,
J. Steen och G. Dov, Mieris och Lucas van Leiden voro
födda der); dock eger det nyanlagda stadsmuseet några
framstående konstverk. Mera intressant är den stora
samling porträtt af ryktbara professorer, som finnes
i universitetets aula. Framför det nya sjukhuset
står en staty af Boerhaave. Den s. k. Burg, på en
konstgjord kulle i midten af staden, är en gammal,
cirkelformig mur, som begagnas till promenadplats;
man har derifrån en vacker utsigt öfver trakten. På
södra sidan af staden ligger en öppen plats, kallad
"De ruine", som d. 12 Jan. 1807 var skådeplats för en
förskräcklig olyckshändelse, i det att ett med krut
lastadt fartyg flög i luften samt förstörde 800 hus
och dödade hundratals menniskor. Fordom var L. berömdt
för sitt utmärkta kläde, och det är ännu en vigtig
afsättningsort för ull och yllevaror samt har jämte
flere klädesväfverier fabriker för tillverkning af
andra yllevaror, såpsjuderier, saltraffinaderier
m. m. Stadens välmåga och befolkning hafva dock
minskats betydligt. På 1600-talet hade den öfver
100,000 innev., 1883 endast 42,965. – Ehuru Lugdanum
Batavorum af de lärde begagnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
