Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lesche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver Nord-Amerikas fossila floror är ganska
stort. Tillsammans med Hayden besökte han tvänne
somrar de på fossila växter så utomordentligt
rika krit- och tertiärsystemen i de vestra
territorierna. – De mest omfattande af L:s arbeten
på det paleontologiska området äro Description of
the coalflora of the carboniferous formation in
Pennsylvania and throughout the United states (3
dlr med 111 taflor, 1879–84), Contributions to the
fossil flora of the western territories (1:sta d.,
The cretaceous flora, 1874, med 30 taflor; 2:dra d.,
The tertiary flora, 1878, med 65 taflor; 3:dje d., The
cretaceous and tertiary floras, 1884, med 59 taflor).
Samtidigt har L. varit sysselsatt med studium af
mossorna, och på detta område utgifvit, i förening
med Sullivant, <i>Musci exsiccati americani</I> (1856;
ny uppl. 1865), hvilket arbete innehåller öfver 500
arter, alla preparerade och de flesta äfven samlade
af L., samt, i förening med Th. P. James, Manual of
the mosses of North America (1884, med 6 taflor). –
L. är en samvetsgrann forskare, som i hög grad
främjat kännedomen om Förenta staternas mossor och
fossila växter. Hans arbeten förtjena så mycket större
erkännande, som de företagits under särdeles ogynsamma
yttre förhållanden. Han har alltid varit nödsakad till
hårdt arbete för sitt och sin familjs uppehälle. Genom
det amerikanska inbördeskriget (1861–65) förlorade
han dessutom all sin egendom, t. o. m. sitt herbarium
och allt jämförelsematerial, hvarigenom hans senare
arbeten i hög grad försvårades. Det länder honom
derför så mycket mera till heder, att hans arbeten
det oaktadt stå i jämnbredd med hans mera lyckligt
lottade ämbetsbröders. A. G. N.
Lessart [lässar], Antoine de Valdec de, fransk statsman,
f. 1742, delade Neckers politiska och administrativa
åsigter och fick under dennes andra ministèr
1789 ledningen af en del af finansförvaltningen. I
Dec. 1790 utnämndes han till generalkontrollör öfver
finanserna, blef i Jan. 1791 inrikes- och d. 30
Nov. s. å. utrikesminister. Emedan han motarbetade
kriget mot Österrike, försattes han i Mars 1792 i
anklagelsetillstånd. S. å. blef han i Versailles ett
af offren för septembermördarna. A. B. B.
Lessebo, bruksegendom i Hofmantorps socken,
Kronobergs län, vid Lesseboån, som förenar
sjöarna Läen och Öjen, och vid en bibana, som
för timmertransport är anlagd mellan Läen och
L. station å Karlskrona–Vexiö-banan. Å L. är
hufvudförvaltningen förlagd för Lessebo bolag,
som eger följande egendomar: Lessebo bruk med
underlydande gods i Hofmantorps, Ljuder, Lenhofda,
Ekeberga och Algutsboda socknar, Åryds jernbruk
med underlydande gods i Hemmesjö och Furuby socknar,
Klefva bruk och nickelverk, med underlydande gods
i Jönköpings län, Alseda och Ökna socknar, samt 1/8
mtl i Kristianstads län, Sandby socken. Det hela utgör
30 mtl, utom frälseräntor och 1/4 i Karlskrona–Vexiö
jernväg. Till godsen höra 10,000 har väl vårdad, fullt
bärande skog, en mängd qvarnar och vattensågar samt
flere knipphammarverk, hvilka äro utarrenderade. –
L. bruk, 2 mtl kronoskatte, anlades omkr. 1660. Från
1802 tillhörde det bergsrådet J. L. Aschan
(se d. o.), hvilken vid L. väckte till lif en
betydande bruksrörelse, med jern- och kopparsmide,
utvidgade pappersbruket samt inköpte betydande
jordegendomar. Efter Aschans död (1856) öfvergingo
hans egendomar på ett slags fideikommissgrund till 5
bröstarfvingar under namn af "Lessebo bolag". Förutom
L. bruk finnas masugn och smedjor vid Åryds bruk, vid
Åryds station å Karlskrona–Vexiö jernväg, hvarjämte
bolaget eger betydande sjö- och myrmalmsinmutningar,
koppargrufvor samt Ädelfors verk med guldgrufvor,
hvilka senare ej f. n. bearbetas. Vid L. bedrifvas
numera hufvudsakligen papperstillverkning,
ett af bolagets mest betydande näringsfång, samt
sågverksrörelse. Pappersbrukets privilegier äro af
år 1719. Pappersmaskin uppsattes 1836, men derjämte
fortgår ännu papperstillverkning för hand. Bolaget
använder hufvudsakligen lump som råvara äfven för
maskinpapperet, och allt bolagets lumppapper är hand-
(animaliskt) limmadt, hvarigenom dess fabrikat
erhållit ett så högt anseende. Fabriksanläggningarna
vid L. uppskattas f. n. (1885) till öfver 800,000 kr.
Lesseps, Ferdinand de, vicomte, fransk diplomat och
kanalbyggare, föddes i Versailles d. 19 Nov. 1805. Han
anställdes såsom tjänsteman vid franska konsulatet
i Lissabon 1825 och i Tunis 1828, vardt 1831 vice
konsul i Egypten och 1833 konsul i Kairo samt skötte
1834–38 franska generalkonsulatet i Alexandria,
hvarvid han utmärkte sig särskildt under den
stora pesten 1834–35. Han tjenstgjorde vidare
i Rotterdam och Malaga samt förflyttades 1842
till Barcelona, hvarest han under bombardemanget
s. å. gaf det verksammaste skydd åt i fara stadda
fransmän, spaniorer och andra. 1848 utnämndes han
till Frankrikes sändebud i Madrid och skickades
1849 i diplomatiskt värf till Rom, hvarest han
sökte åvägabringa en fredlig öfverenskommelse med
Romerska republiken, medan deremot den franska
regeringen förtäckt arbetade på att tillintetgöra
densamma. Harmsen deröfver, anhöll han att blifva
försatt i disponibilitet, hvilket medgafs. På
inbjudning af vicekonungen Said pascha begaf L. sig
1854 till Egypten och fattade vid denna tid såsom
sin lefnads mål att bringa till verkställighet den
urgamla, sedan 1847 med mera bestämdhet återupptagna
planen att medelst en kanal genom näset vid Sues
förena Medelhafvet och Röda hafvet. L. fick 1854 af
turkiske sultanen en ferman på företaget och 1856
egyptiske vicekonungens koncession, sedan denne
tagit kännedom om L:s’ ypperliga skrift Percement
de l’isthme de Suez, exposé et documents officiels
(1856; 2:dra uppl. 1858). Med en sällspord, aldrig
svigtande viljekraft lyckades L. besegra de många
svårigheter, som fördröjde planens förverkligande,
såväl framstående ingeniörers betänkligheter som de
hinder det afundsjuka England reste å Portens och
Egyptens sida samt den alltjämt hotande bristen på
penningemedel. Sedan hans uthållighet framkallat en
för verket gynsam stämning i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
