Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liebigs cyankalium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
100,000 bd) och andra samlingar, en bergsskola (École
des mines), en Polyteknisk skola (Éc. des arts et
manufactures) och ett lärareseminarium (Éc. normale
des humanités). Dessutom eger L. en industri-
och handelsskola, tecknings- och målareakademi,
musikkonservatorium m. m. Framför teatern står
en staty af kompositören Grétry, hvilken var född
i L., och på Place d’Avroi en ryttarestaty af Karl
den store, modellerad af Jehotte. Innevånarnas antal
uppgick 1882 till 129,200, de fleste valloner. L. har
länge varit en af de lifligaste industristäder
i Europa, till följd af provinsens malm- och
stenkolsrikedom. Stenkolsgrufvorna sträcka sig
delvis under staden och floden. Stadens förnämsta
industrigren är gevärsfabrikation, som sysselsätter
omkr. 30,000 arbetare; betydande äro äfven
yllemanufakturerna, läder- och bleckfabrikationen samt
jerntillverkningen. I närheten ligger Seraing
(se d. o.), Cockerills storartade skapelse. Handeln
är betydlig och underlättas af flodfarten på
Maas samt stadens många jernvägsförbindelser. –
L. omnämnes redan i början af 8:de årh., då det blef
biskopssäte. Dess rika och frihetsälskande befolkning
låg ständigt i fejd med biskoparna, som ofta måste
söka hjelp af främmande makter, såsom af Karl den
djerive i Burgund, hvilken 1468 förstörde såväl staden
som fästningsverken. 1792 vunno fransmännen en seger
öfver österrikarna vid L.
Liegnitz [lig-]. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Schlesien. Areal 13,602 qvkm. 1,022,337
innev. (1880), deraf omkr. 180,000 katoliker. –
2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde och i det
forna riksomedelbara furstendömet L., vid Oders
biflod Katzbach (se d. o.). 37,157 innev. (1880),
deraf omkr. 6,000 katoliker. Märkligaste byggnaderna
äro kungl. slottet (säte för regeringsområdets
styrelse) och riddareakademiens hus. Riddareakademien
stiftades 1708 af kejsar Josef I, men förändrades
1810 till en gymnasiebildningsanstalt med adliga
friplatser. Tillverkning af kläde och andra yllevaror,
läder, tobak, maskiner, pianon m. m. En vigtig näring
är trädgårdsskötsel. – L. var sedan 1164 residens
för hertigarna i furstendömet L., hvilkas ätt utgick
1675 med Georg Vilhelm. Österrike tog då, trots
Brandenburgs arfsanspråk, furstendömet och staden i
besittning. 1740 satte preussarna sig i besittning
af staden, förlorade den 1757 till österrikarna, men
återtogo den snart. Den 15 Aug. 1760 vann Fredrik II i
närheten af L. en seger öfver österrikiske fältherren
Laudon. Nära L., vid Wahlstatt, stod det stora
mongolslaget d. 9 Apr. 1241, då staden förstördes.
Liegnitz [lig-], Augusta, furstinna af L., f. 1800,
d. 1873, var dotter af grefve Ferdinand von Harrach
och erhöll ofvannämnda furstliga titel, då hon 1824
trädde i morganatiskt äktenskap med Fredrik Vilhelm
III af Preussen.
Lie-Nissen [li-], Erika, norsk pianist, f. Lie,
född i Kongsvinger d. 17 Jan. 1845, fick till en
början undervisning af sin syster, sedan af Kjerulf,
slutligen af Kullak i Berlin, dit hon
afreste vid 16 års ålder och der hon stannade
till 21 års ålder, derunder en tid såsom biträdande
lärarinna. Efter ett kort besök i hemmet konserterade
hon 1867 med stor framgång i Köpenhamn, studerade 1868
i Paris och uppträdde derefter i London. 1869–71
verkade hon som lärarinna vid konservatoriet i
Köpenhamn. Derefter gjorde hon konsertresor i
Tyskland, Schweiz och Holland. 1874 trädde hon i
äktenskap med läkaren Oskar Nissen, och sedan har hon,
med undantag af en turné 1876–77 i Tyskland, Danmark
och Sverige, mestadels verkat i Kristiania, der hon
ofta uppträder på konserter. L. förenar med en stor
teknik det konstnärliga allvar, som aldrig offrar åt
virtuositeten för dess egen skull, utan söker gå på
djupet och tolka kompositionernas innehåll. Särskildt
är hon berömd i föredraget af Bach och Beethoven.
A. L.
Lienitis (af Lat. lien, mjelte), inflammation af
mjelten. Se Mjeltsjukdomar.
Lienteri (af Grek. leios, glatt, och enteron, tarm),
med., kallades af de gamle en särskild form af diarré,
eller en hastig afföring af osmälta födoämnen.
F. B.
Lier [lir], Fr. Lierre [liär], stad i belgiska
prov. Antwerpen, vid floden Nethe. Omkr. 18,000
innev. Tillverkning af siden, spetsar, socker m. m.
Lier (Lider), gård i Vingers socken, Hedemarkens amt
(Norge), nära svenska gränsen. Den 18 April 1808
stod der en träffning mellan G. M. Armfelts kår
och öfverste de Seues brigad, hvarvid norrmännen
med en förlust af 50 döda och 70 sårade kastades ur
sin ställning. Under det korta fälttåget 1814 egde
der d. 2 Aug. en fäktning rum mellan öfverste Gahn
med 2–3 tusen svenskar och öfverstelöjtnant Krebs,
som hade fattat posto der. Efter 4 1/2 timmars strid
tvungos svenskarna att skyndsamt draga sig tillbaka.
O. A. Ö.
Lier [lir], Adolf, tysk målare, f. 1827 i Sachsen,
började sin bana med att studera arkitektur under
Semper, men begaf sig 1851 till München för att
egna sig åt landskapsmåleriet och gjorde under
R. Zimmermanns ledning raska framsteg. Under en
vistelse i Paris 1861 gjorde de franske målarna så
starkt intryck på honom, att han 1864 för en längre
tid slog sig ned der och slöt sig till den riktning,
som öfvade "le paysage intime". 1866 uppträdde han
i München med arbeten i denna art, hvilka för den
fina naturstämningen allmänt beundrades. 1877 blef
han medlem af konstakademien i München. L. företog
flere resor till England, Skotland och norra
Italien. Han dog 1882. L:s arbeten utmärka sig för
fin linierytm jämte bred och saftig pensel. Bland de
mest karakteristiska må nämnas Strand vid Etrétat i
Normandie, Afton vid Isar (i Berlins nationalgalleri),
Månsken vid Oise (i Dresdens museum), Sommarlandskap
med skördescen, Potatesplockning, Efter regnet och
Bondgård i Böhmen.
Liera (Fr. lier) förbinda, förena. – Lierad, nära
förbunden, förtrogen.
Liestal [lis-], hufvudort i schweiziska halfkantonen
Basel-land, vid Rhens biflod Ergolz,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
