Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lituslavisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Koskinen "Sur l’antiquité des lives en Livonie"
(i "Acta soc. scient. fenn.", 1866). H. A.
Liverpool [-poul], näst London Storbritanniens
folkrikaste stad och största handelsplats,
ligger i grefskapet Lancaster på högra stranden
af den segelbara och der 950 m. breda Mersey,
som ofvanom staden vidgar sig till 3 km. bredd och
straxt nedanför mynnar ut i Irländska sjön. Framför
mynningen ligga sandbankar, emellan hvilka leda flere
inloppskanaler. Staden ligger amfiteatraliskt på
sluttningen af en sandstenskulle och har derigenom
ett af naturen sundt läge. L:s vackraste stadsdel
är den sydöstra, med sin bulevard, Prince’s road,
och de båda vackra parkerna Prince’s och Sefton
park. Hufvudgatorna i stadens inre äro breda och
ytterst lifligt trafikerade; men der finnes ock
en mängd trånga smutsiga gränder, hufvudsakligen
bebodda af den talrika irländska befolkningen och
dockarbetare. Bland öppna platser förtjenar nämnas
endast den i midten af staden belägna oregelbundna
Lime hill. Der ligger stadens största och vackraste
byggnad, S:t George’s hall (byggd 1841–54),
innehållande en stor sal för konserter och allmänna
sammankomster, sessionsrum för assiserna m. m. Framför
och bredvid byggnaden stå statyer af prins
Albert, drottning Viktoria, earl Beaconsfield och
G. Stephenson. Andra framstående allmänna byggnader
äro stadshuset (town-hall), fullbordadt 1754, men
sedermera förändradt och utvidgadt – en storartad
byggnad i renaissancestil, med en korintisk pelarhall
och en 32 m. hög kupol –, den bakom detsamma liggande
börsen (1803–08), också i renaissancestil, samt
tullhuset (1828–39), som derjämte innehåller lokaler
för posten, uppbördsverket och dockförvaltningen. Af
kyrkobyggnaderna är ingen framstående. Nämnas må den
skandinaviska Gustaf-Adolfs-kyrkan, som till största
delen bekostats af Evangel. fosterlandsstiftelsen
och invigdes d. 1 Dec. 1884. De förnämsta skolor och
bildningsanstalter äro: University college (grundadt
1882), det af W. Brown 1860 stiftade institutet, med
naturhistoriskt museum, konstsamlingar och läsesal,
Collegiate institution (grundad 1840), en i strängt
kyrklig anda ledd goss- och aftonskola, med museum,
laboratorium och stor konsertsal, den af Roscoe
1817 grundade Royal institution (en konstskola),
Mechanics institution (en bildningsanstalt för
arbetare), en medicinsk skola m. m. Vidare förtjena
nämnas botanisk och zoologisk trädgård, observatorium,
konstförening, naturvetenskaplig förening o. s. v. – I
slutet af 17:de årh. räknade staden något öfver 5,000
innev., 1801 hade den 77,650 och 1881 icke mindre än
552,508. Medräknas Bootle (nedanför L.) och det på
flodens motsatta sida liggande Birkenhead, hvilka
utgöra delar af L:s hamnområde, uppgår summan till
omkr. 665,000. Närmare 1/3 af stadens befolkning är
katolsk. De fleste katolikerna äro irländare. Sedan
1850 är L. säte för en katolsk och sedan 1880 för
en anglikansk biskop. Staden är indelad i 16 wards
(distrikt), af hvilka hvart och ett väljer 1 ålderman
och 3 city councillors (rådmän), hvilka jämte den
årligen utsedde mayor (borgmästaren) bilda stadsstyrelsen. Hittills
har staden sändt 3 representanter till underhuset,
men skall enligt ett 1885 framstäldt lagförslag
sända 9. – L. är företrädesvis en handelsstad,
och dess industri är föga betydande samt afser
hufvudsakligen sjöfarten, såsom skeppsbyggeri (på 4
varf), maskinfabriker, ur- och kronometerfabriker,
repslagerier. L. är i första rummet stapelplats för
import- och exportvaror samt har jämförelsevis ringa
egen handel. Det är speditionsplats för det gods,
som från de industriidkande grefskapen Lancaster
och York utskeppas till jordens alla delar, och å
andra sidan importhamn för alla produkter, hvilka
Nord-Amerikas Förenta stater sända till England,
såsom bomull, tobak, petroleum, lifsförnödenheter
etc. Dessutom underhåller det förbindelser med
södra Europa och Levanten, Kina, Afrikas vestkust,
Vestindien och Australien äfvensom Irland, hvars
slagtboskap, mjöl, smör och linnevaror till största
delen gå öfver L. Såsom exempel på L:s utveckling
i detta årh. må nämnas, att dess hamn 1800 besöktes
af 4,746 fartyg om 450,060 tons, men 1880 af 20,249
fartyg om 7,933,620 tons. Den enda britiska hamn, som
kan mäta sig med L., är London, hvars hela omsättning,
export och import, 1880 steg till 16,479,100 tons,
medan Liverpools steg till 14,496,360 tons. En stor
del af denna summa kommer emellertid, hvad London
beträffar, på kusthandeln. Med afseende på värdet
af importen står London före L. (141,4 mot 107,4
mill. pd st. år 1880). Men de varor, som införas
till London, äro vida dyrbarare, såsom te, silke,
indigo, viner etc., medan L:s import hufvudsakligen
består af spanmål och andra näringsämnen samt råvaror
för industrien. I fråga om värdet af exporten är
förhållandet omvändt (84 mill. pd st. från L. mot
52,6 från London). Med afseende på antalet fartyg,
som tillhöra hamnen, står L. främst af alla städer
på jorden: tontalet af i L. hemmahörande fartyg var
1880 1,554,871 mot 1,120,359 för London och 1,005,894
för alla hamnarna vid Clyde. Äfven såsom emigranthamn
har L. stor betydelse. 1883 utgingo 1,011 fartyg med
188,541 utvandrare. Främst bland de ångbåtsbolag,
som underhålla regelbunden ångbåtsförbindelse emellan
L. och Nord-Amerika, stå de bekanta Cunard-linien
(sedan 1840) och Inman-linien (sedan 1850). Stadens
hamn, d. v. s. den för igengrundning, vexlingen af
ebb och flod, vindens och vågornas angrepp utsatta
mynningen af Mersey, gjorde anläggningen af dockor
nödvändig. Den 1710 fullbordade dockan, den första
i sitt slag i England, öppnade raden af de ända till
nuvarande tid fortsatta hamnbyggnaderna, mästerverk i
vattenbyggnadskonst. F. n. (1885) har L. 46 dockor,
hvilka med sina granitdammar och kolossala murar
sträcka sig 10 km. längs flodstranden, i allt hafva en
kajlängd af 35 km. och intaga en yta af nära 150 har,
hvartill komma de på Cheshire-sidan vid Birkenhead
belägna dockorna, som hafva en yta af 65 har och en
kajlängd af 15 km. Dockorna stå under en särskild
förvaltning, skild från stadens. Inkomsterna af
dem uppgingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
