Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det förra då de hafva samma läge som föremålet,
det senare då de hafva motsatt läge mot detta,
samt förstorade eller förminskade i förhållande till
föremålets storlek. Med konkava sferiska speglar
eller konvergerande linser far man reella upp-
och nedvända bilder, när föremålet ligger utom
brännpunkten. Dessa bilder åter äro förminskade,
när föremålet ligger utanför dubbla brännvidden, men
förstorade, när detsamma placeras närmare spegeln
eller linsen. Ligger deremot föremålet innanför
brännpunkten, blir bilden virtuel och förstorad. Med
konvexa sferiska speglar samt divergerande linser
fås alltid virtuella och förminskade bilder.
R. R.
Ljusblomma, bot. Se Bulbocodium.
Ljusbrytning. Se Brytning 1, fys.
Ljusbåge, fys. Se Elektrisk belysning och Galvanisk
ljusbåge.
Ljusdal. 1. Socken i Gefleborgs län,
Ljusdals tingslag. Areal 117,707 har. 6,334
innev. (1884). L. utgör ett konsistorielt pastorat
af 1:sta kl., Upsala stift, Helsinglands Vestra Öfre
kontrakt. – 2. Tingslag i Gefleborgs län, ingår
i Vestra Helsinglands fögderi och domsaga. Areal
omkr. 464,370 har. 13,559 innev. (1884). Tingslaget
omfattar socknarna Ljusdal, Ramsjö, Färila, med
Kårböle kapell, och del af Los, med Hamra kapell.
Ljusdunkel (en försvenskning af T. helldunkel, som i
sin ordning är en öfversättning af Ital. chiaroscuro,
Fr. clairobscur) betecknar i sin vidsträcktaste
bemärkelse ett af ljus genomskimradt mörker, någon
af de otaliga gradationerna mellan fullständigt ljus
och intensivt mörker. Dessa grader af ljusstyrka,
s. k. toner, kunna framställas oberoende af de färger
föremålen i sig sjelfva ega, hvilket exempelvis är
fallet med en vanlig blyerts- eller pennteckning, ett
träsnitt, ett kopparstick, en litografi. De motsvara
sålunda olika grader af grått. Men de kunna äfven
återgifvas med skiftningar af hvilken annan ensam färg
som hälst, t. ex. gult, blått, rödt, grönt, brunt
o. s. v., hvilket eger rum i den s. k. målningen
en camaïeu, äfven kallad monokrom l. enfärgad
målning. Häraf kommer benämningen klärobskyr på en
särskild art färgtryck, utförda medelst träsnitt (jfr
Färgtryck). I det vanliga måleriet måste emellertid
ljusdunklet framställas i förening med de olika
färgerna (lokalfärgerna, teinterna) och bildar då af
dessa olika toner. – I inskränkt bemärkelse plägar
man med benämningen ljusdunkel l. klärobskyr beteckna
ljusets genomskimrande i de mörkaste partierna af en
framställning, t. ex.
[i] skuggan af ett lummigt träd, i vråarna af ett rum
o. d., och i denna senare mening användes ordet
vanligen af målare. – Återgifvas i en målning
endast lokalfärgerna, uppkommer hvad man kallar
"kolorering" l. "illuminering". Så går barnet till
väga, när det söker återgifva sina färgintryck,
så göra naturfolken, så gjorde de gamle egypterna
i sina för öfrigt så intressanta och upplysande
väggmålningar. Koloreringen kan, i stort taget,
sägas hafva utgjort grunden för hela det egentliga
medeltidsmåleriet. Dessa målningar kunna således
verka genom konturernas karakter och skönhet samt genom
harmoni mellan de ofta lysande och praktfulla
lokalfärgerna. Men föremålen synas platta, liksom
utbredda på ett och samma plan. Något luftperspektiv
finnes ej, och följaktligen ej häller något djup eller
afstånd inåt. Först genom aktgifvande på skilnaden
i ton emellan olika partier i samma eller olika plan
erhålla de enskilda föremålen rundning (modellering)
och framställningen i sin helhet djup.
Ljusdunklet uppmärksammades, ehuru måhända mera
instinktmässigt, af den antika konsten, och dess
fordringar iakttogos äfven, ehuru ej allmänt, af den
italienska ungrenaissancens konstnärer. Sin utbildning
erhöll det dock under högrenaissancen genom Corregio
och mästarna af den venezianska skolan, Giorgione
och Tizian. Under en följande period blef det ett
målarekonstens älsklingsmedel vid återgifvande af
verkligheten, stundom på färgens bekostnad. Från den
naturalistiska riktningen i Italien (Michelangelo,
Caravaggio och efterföljare) utbredde sig lusten
för återgifvande af ljusdunklet å ena sidan till
Spanien, å den andra till Holland, der vi i sådana
mästare som Franz Hals och Rembrandt hafva två af
alla tiders främsta ljusdunkelkonstnärer. Under
den derpå följande af franska mönster påverkade
perioden (1600-talets senare del och 1700-talet),
spelar ljusdunklet en underordnad rol. I vårt eget
århundrades målarekonst, i synnerhet den modernaste,
har det deremot en mycket uppmärksammad betydelse.
Upk.
Ljuse (riktigare gjuse), en i vissa delar af Sveriges
östra skärgård vanlig benämning på gråtruten och
sillmåsen, af hvilka den förre kallas "grågjuse"
och den senare "svartgjuse".
usets absorption. Se Absorption 3.
Ljusets brytning. Se Brytning 1.
Ljusets böjning. Se Böjning 2.
Ljusets reflexion. Se Reflexion, fys.
Ljusets spridning. Se Ljusspridning.
Ljusfenomen, växternas. Från växter med starkt färgade, i
synnerhet höggula, blommor, t. ex. den indianska krassen, Tropaeolum majus
L., har under lugna aftnar efter solklara, varma
dagar stundom iakttagits en hastigt öfvergående,
blixtlik ljusutveckling, hvars orsak icke är med
visshet känd. Det egendomliga, vackra, smaragdgröna
skenet från den alglika förbrodden (proëmbryo,
oriktigt kallad "förgrodden") till den i mörka
bergs- och jordhålor sällsynt förekommande lilla
mossan Schistostega osmundacea W. M. är icke häller
nöjaktigt förklaradt. Måhända är detta sistnämnda
sken förorsakadt genom en af andningsprocessen under
syreförbrukning underhållen förbränning, hvilken orsak
ligger till grund för utstrålningen af fosforescerande
ljus hos vissa hattsvampar (arter af slägtet Agaricus)
och hos det under namnet Rhizomorpha beskrifna
myceliet till honingsskiflingen, Agaricus melleus. Jfr
Andning, sp. 726. O. T. S.
Ljushult, socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Areal
5,280 har. 1,013 innev. (1884). Annex till Sexdräga,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
