Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lloyd, Llewellyn - Lluchmayor l. Llummayor, stad på spanska ön Mallorca - Lo, zool. Se Lodjuret - Loa, Sp., metrisk prolog - Loanda (egentl. São Paulo de L.), hufvudstad i de portugisiska besittningarna på Syd-Afrikas vestkust - Loango, i vidsträckt bemärkelse ett på Afrikas vestkust beläget område - Lob, flik, betecknar hvarje hufvuddel af ett flikigt organ - Lobanov, Alexej Borissovitj, furst L.-Rostovskij - Lobaria, bot., ett af Hoffmann från Cetraria och Sticta utbrutet slägte bland lafvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skick och väsende. Flere anekdoter om honom äro
ännu gängse i landet. De märkligare tilldragelserna
i sitt jägarelif berättade L. sjelf i ett par
af sina utgifna arbeten. Det ena, Field sports
of northern Europe (London 1830; »Jagtnöjen i
Sverige och Norige», s. å., flere uppl.), afhandlar
de första årens björnjagter och har med sin enkla,
kärnfulla framställning blifvit en folkbok. Det andra,
Scandinavian adventures (London 1854; »Anteckningar
under ett tjugoårigt vistande i Skandinavien»,
1854–55), fortsätter björnjagtsskildringarna till
1844 och är för öfrigt lika mycket egnadt åt de
nordiska däggdjurens, foglarnas och fiskarnas
naturhistoria samt åt beskrifning af jagt- och
fiskemetoderna. Till flere af dessa ämnen återkom
L. ännu utförligare i det rikt illustrerade verket
The game-birds and wildfowl of Sweden and Norway
(London 1867). Hvad han, mer eller mindre utförligt,
afhandlade å faunistikens område är mestadels långods,
som ej kritiskt behandlades, men dock bidrog att inom
hans fädernesland sprida kännedom om den nordiska
djurverlden. I svensk öfvers. finnes äfven L:s
anteckningar om Svenska allmogens plägseder (1871). –
L. var fader till den frejdade Afrikaresanden,
naturforskaren och jägaren Charles Andersson.
J. W. L.
Lluchmayor [ljutj-majår] l. Llummayor [ljum-],
stad på spanska ön Mallorca, 22 km. ö. s. ö. från
Palma. 8,858 innev. (1877).
Lo, zool. Se Lodjuret.
Loa, Sp. (egentl. loftal), metrisk prolog, som inledde
uppförandet af den äldre spanska dramatikens autos och
comedias samt bestod antingen af en monolog (ofta en
lustig berättelse) eller ett dialogiseradt spel. En
loa innehöll i förra fallet beröm öfver författaren,
stycket, publiken eller staden; i senare fallet stod
den i nära förbindelse med det påföljande dramats
idé eller handling.
Loanda (egentl. São Paulo de L.), hufvudstad i de
portugisiska besittningarna på Syd-Afrikas vestkust
under 8° 48’ s. br., grundades 1575 af Paulo Diaz de
Novaes midt emot en liten sandö, som bar namnet L.;
det ligger dels vid stranden, dels högre upp. I
den öfre stadsdelen ligga regeringsbyggnaden,
guvernörens och biskopens af Angola palats
samt ett förträffligt sjukhus; i den lägre äro
handelsklassen och negerbefolkningen bosatta. Hamnen
är visserligen en af de bästa på Afrikas vestkust,
men den igengrundas alltmer. Befolkningen utgöres
af omkr. 12,000 negrer, 1,900 mulatter och 1,600
hvita. För européer är klimatet mycket osundt. De
flesta gatorna bestå af glödhet sand, och den
grunda stranden utdunstar pestångor; endast de
breda hufvudgatorna äro stenlagda och försedda
med träd. Den hittills fullständiga bristen på
dricksvatten har afhjelpts genom en nyligen anlagd,
69 km. lång vattenledning från Tandabondo. Handeln
är numera, sedan slafhandeln på Brasilien borttogs,
icke synnerligen stor. Med Lissabon finnes regelbunden
ångbåtsförbindelse. 1877 inlöpte i hamnen 746 fartyg.
Loango, i vidsträckt bemärkelse ett på Afrikas
vestkust beläget område, som sträcker sig
från Kongos mynning (6° s. br.) norrut öfver 2
breddgrader utan bestämd gräns, om man icke såsom
sådan vill antaga floden Numbi, som faller ut i
Chilunga-viken (4° 9’ s. br.) och fordom ansågs som
konungariket L:s nordgräns. Taget i mera inskränkt
mening, begränsas L. i s. af floden Luemma och
i n. af floden Kuillu. Trakten emellan Luemma och
Chiloango l. Loango Lus kallas då Chiloango l. Lilla
L., trakten emellan Chiloango och Kongo heter
Kakongo och Angoy och landet n. om Kuillu benämnes
Chilunga. L. emellan 6° och 4° ligger på vestra
sluttningen af Serra do Crystal l. Serra Complida,
som löper nästan parallelt med kusten och utsänder
förgreningar på 50–60 km. afstånd från denna. Landet
är till stor del skogbevuxet, mycket fruktbart, men
i allmänhet osundt. Det har under det sista årtiondet
undersökts af en mängd européer, bl. a. af Güssfeldts
expedition (1873–75), medlemmar af internationella
kongosällskapet (Hanssens, Grant, Mikic, Harrou) samt
fransmännen Savorgnan de Brazza och Mizon. Bafioterna
(såsom infödingarna på Loangokusten kalla sig)
äro välväxta, långa och starkt dolikocefala
bantunegrer med brun hudfärg, som oftast har en
svag anstrykning af purpur. Tron på fetischer och
trolldom är mycket utpräglad. Nära Chinchoxo finnes
en egendomlig folkstam, mavumbu l. umvambu, bekant
under benämningen »svarta judar», på grund af deras
semitiska drag. Sedan slafhandeln, som fortfor
längre i L. än på andra ställen af Vest-Afrika,
upphört, utgöra palmolja och kautsjuk förnämsta
handelsvarorna. Fordom en del af det stora Kongoriket,
blef L. sjelfständigt mot slutet af 16:de årh. och var
ännu ganska betydande 1750, ehuru Kakongo och andra
områden voro så godt som oberoende. Portugisiska och
holländska faktorier hafva funnits der alltifrån
1600-talet, och sedermera tillkommo engelska och
franska. Vid fastställandet af den nya Kongostatens
gränser på den vest-afrikanska konferensen i Berlin
(Febr. 1885) erhöll Frankrike hela L. söderut till
Chiloango; Portugal fick Landana, Molemba och Kabinda,
Kongostaten en 45 km. lång kuststräcka n. om Kongos
mynning.
Lob (Grek. lobos, flik), flik, betecknar hvarje
hufvuddel af ett flikigt organ. Så har t. ex. hjernan
4 lober å hvarje hemisfer, näml. pannloben,
hjessloben, tinningloben och nackloben. Af lungorna
hos menniskan har den högra 3, den venstra 2
lober, lefvern en högra och en venstra lob.
F. B.
Lobanov [labanof], Alexej Borissovitj, furst
L.-Rostovskij, rysk diplomat, f. 1825, har haft sin
diplomatiska verksamhet förlagd hufvudsakligen till
Konstantinopel, der han 1856 blef legationsråd,
1859–63 var envoyé och 1878–79 ambassadör. I
Sept. 1879 ackrediterades han i sistnämnda egenskap
i London och i Okt. 1882 i Wien.
Lobaria, bot., ett af Hoffmann från Cetraria
och Sticta utbrutet slägte bland lafvarna
(Lichenes), omfattande L. pulmonacea (Sticta Ach.),
lunglafven (se d. o.), L. aculeata och L. nivalis
(Cetraria Ach.), hvilka två sistnämnda användas såsom
islandslafven. O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
