Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Long island, Förenta staternas i Nord-Amerika största ö, ligger i Atlantiska hafvet s. om Connecticut - Long island city, stad i nord-amerikanska staten New York - Longitud. Se Längd - Longitudinalgördel. Se Gördelbåge - Longitudinalsvängningar, musikt., kallas luftsvängningarna i orgelpipor och blåsinstrument - Longjumeau, kommun i franska depart. Seine-et-Oise - Longman, engelsk bokhandlarefamilj - Longman, Thomas - Longman, Thomas Norton - Longmynd-etagen, geol., kallas den äldsta delen af det kambriska systemet i England - Longobarder. Se Langobarder - Longomontanus (Longberg), Kristian Sörensen - Longos, forngrekisk romanförfattare - Longpérier, Henri Adrien Prévost de - Longstreet, James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervattensklippor, men dessa hafva numera undanröjts genom
omfattande sprängningsarbeten, som afslutades i
Okt. 1885, då det 1/2 km. långa och 1/8 km. breda Flood
rock söndersprängdes. Ön är delad i tre counties:
King’s, Queen’s och Suffolk, och hade 1880 744,022
innev., deraf staden Brooklyn i vestligaste delen
hade 566,689. De färgades antal var 15,564, deraf
ett 50-tal indianer. L. upptäcktes af holländarna
1609 och afträddes till England 1674.
Long Island city [lång ejländ si’tti], stad i
nord-amerikanska staten New York, på vestra änden
af Long Island, skiljes från staden New York af
East river och från det i s. belägna Brooklyn af
Newtown creek. 17,117 innev. (1880). Stora magasin
för petroleumupplag samt flere industriella verk,
såsom granithuggerier, kemiska fabriker och
maskinverkstäder.
Longitud (Lat. longitudo). Se Längd.
Longitudinalgördel. Se Gördelbåge.
Longitudinalsvängningar, musikt., kallas
luftsvängningarna i orgelpipor och blåsinstrument
(dessa vibrationer röra sig fram och tillbaka i pipans
eller instrumentets längdriktning), äfvensom strängars
svängningar, då de strykas i längdriktningen. Vanligen
strykas eller anslås dock strängar på tvären,
och då uppstå transversalsvängningar.
A. L.
Longjumeau [långsjymå], kommun i franska
depart. Seine-et-Oise. 20 km. n. v. om Corbeil. Genom
fredsslutet i L. d. 23 Mars 1568 slutades det andra
hugenottkriget.
Longman, engelsk bokhandlarefamilj. – 1. Thomas
L., f. 1699, d. 1755, grundlade 1725 i London,
i förening med sin forne principal, J. Osborne, en
bokförlagsaffär, som ännu består under firma Longmans,
Green & C:o, och i hvilken L:s efterkommande äro
delegare. E. Chambers »Cyclopaedia» och S. Johnsons
»Dictionary of the english language» utgåfvos på detta
förlag. – 2. Thomas Norton L., f. 1771, d. 1842,
den föregåendes brorsons son, utvidgade affären
till storartade dimensioner och förlade bland annat
arbeten af Scott, Moore, Macaulay m. fl. framstående
författare, A. Rees’ omarbetning af E. Chambers
»Cyclopaedia» samt Lardners »Cyclopaedia» (134 bd,
1830 o. f.).
Longmynd-etagen [lå’ngmind-etasjen], geol., kallas den
äldsta delen af det kambriska systemet i England,
efter Longmynd i Shropshire. Bergarterna bestå mest
af skiffrar, sandstenar och konglomerat. De ansågos
förr sakna fossil, men i senare tider hafva åtskilliga
organiska lemningar, mest trilobiter, anträffats i
hithörande bildningar, hufvudsakligen vid S:t Davids
i södra Wales af D:r Hicks. B. L-n.
Longobarder. Se Langobarder.
Longomontanus (Longberg), Kristian Sörensen,
dansk astronom, Tyge Brahes namnkunnigaste lärjunge,
född 1570 i byn Longberg i Jylland, blef student
1588 och rekommenderades af sina lärare hos Tyge
Brahe. Under åren 1589–97 var han dennes medhjelpare
på Hven, följde honom derefter till Böhmen och
fortfor att deltaga i hans arbeten ända till hans
död (1601). Ehuru kejsar Rudolf II erbjöd honom Tyge
Brahes plats, återvände L. till Danmark
samt blef rektor i Viborg 1603 och professor vid
Köpenhamns universitet 1605. Som författare uppträdde
han först 1609. Utom åtskilliga disputationer
offentliggjorde han flere större skrifter, af hvilka
åtskilliga af stor vigt, bl. a. Cyclometria ex
lunulis reciproce demonstrata (1612) samt i synnerhet
Astronomia danica (1622; 3:dje uppl. 1663), som var
den första bearbetningen af Tyge Brahes observationer
och länge stod i högt anseende, ehuru L. likasom
sin lärare höll last vid det ptolemeiska systemet
och således var motståndare till Kepler och hans
»lagar». Under L:s tillsyn inrättades observatoriet
i Rundetårn, hvilket han beskref i Introductio in
theatrum astronomicum havniense (1638). L. dog 1647.
C. R.
Longos (Lat. Longus) forngrekisk romanförfattare,
måhända i 3:dje årh. e. Kr. Vi ega af honom en
herderoman (skildrande Dafnis’ och Chloës kärlek),
hvilken till såväl komposition som stil är att räkna
såsom det bästa forntida alster inom denna diktart
och äfven tjenat till mönster för åtskilliga nyare
författare, bl. a. den bekante tyske idyllförfattaren
Gessner. Den är utgifven dels i samlingar af
»Scriptores erotici», dels ensam för sig, senast
af Pikkolos (1866).
A. M. A.
Longpérier [långperie], Henri Adrien Prévost
de, fransk arkeolog, f. 1816, anställdes 1835
i Paris vid k. bibliotekets myntkabinett och
1848 såsom konservator vid museerna i Louvre
samt blef 1854 medlem af Franska institutet. Död
1882. L. offentliggjorde en mängd vigtiga uppsatser i
»Revue de numismatique» och »L’athénaeum français», i
hvilka tidskrifters grundande han tagit del. Dessutom
utgaf han arbeten om sassanidernas och arsacidernas
mynt (1840 och 1854), Le musée Napoléon III (29 hftn,
1864–74, med planscher) m. m. Han var den förste,
som lyckades uttolka ett assyriskt konunganamn i
kilskrift (namnet Sargon, 1847). L:s skrifter utgåfvos
samlade i 6 bd, 1882–84.
Longstreet [-strit], James, sydstatsgeneral
under nord-amerikanska inbördes kriget, f. 1820 i
Syd-Carolina, deltog 1846–48 i mejikanska kriget,
hvarunder han sårades. Vid inbördes krigets utbrott
tog han afsked ur armén och ingick i sydstaternas här
samt tjenstgjorde såsom brigadchef i det första slaget
vid Bull Run (d. 21 Juli 1861). 1862 utnämndes han
till generalmajor, deltog under Lee i Virginia-härens
strider och fick i Dec., såsom generallöjtnant,
befälet öfver en kår. Han kämpade 1863 med utmärkelse
vid Chancellorsville och Gettysburg och sändes
derefter till Tennessee. Efter den olyckliga utgången
af fälttåget derstädes kallades han tillbaka till
Virginien, der han 1864 utmärkte sig i striderna å
Wilderness och svårt sårades (d. 6 Maj). Han deltog
dock i den slutliga kampen vid Petersburg (29 Mars–2
April 1865). Ett par år efter krigets slut fick
L. amnesti och ett ämbete vid hamnförvaltningen i
New Orleans. 1875 flyttade han till Georgien, var
1880–81 minister i Turkiet och blef derefter unionens
»marshal» för Georgiens norra distrikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
