Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotos- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fingo vissa friheter, såsom befrielse från
utskrifning, skjuts m. m. Och genom beslut vid
1655 års riksdag stadgades, att åtskilliga hemman
under benämning styrmanshemman skulle läggas
under amiralitetet, hvilka hemman sedermera vid
Karl XI:s reduktion förklarades vara för kronan
omistliga gods. Enligt nu gällande »förordning
angående lotshemman och boningsplatser för lotsar»
d. 9 Juli 1862 skola såsom lotshemman anses alla
sådana hemman och lägenheter, vare sig af frälse-,
skatte- eller krononatur, hvilka af ålder varit och
ännu äro underkastade lotsningsskyldighet och icke
lagligen blifvit derifrån skilda, samt äfven sådana,
som framdeles kunna blifva till bruk och nyttjande
upplåtna åt lotsar för lotsningens skull. Dessa
hemman upptagas i en särskild, af Kammarkollegium
fastställd »lotsjordebok». Kronolotshemman gå i
arf såsom andra kronohemman, men arfsrätten sträcker
sig blott till enka och barn i rätt nedstigande led;
finnes ej sådan arfvinge, anses hemmanet åboledigt
och inrymmes åt obesuten lots vid platsen. Åbo å
skattelotshemman skall enligt regeln sjelf vara lots;
men om han pröfvas icke sjelf vara skicklig till
lots, skall han, vid skatterättighetens förlust,
i sitt ställe anskaffa vederbörligen examinerad
lots. Dispositionsrätten öfver frälselotshemman
är sålunda inskränkt, att skicklig lots bör vara
antagen till landbo å detsamma. Boningsplats
för lots kan utses äfven å andra hemman än
lotshemman. I händelse öfverenskommelse härom ej
kan träffas, eger vederbörande lotsbefäl anmäla
sina påståenden hos K. M:ts befallningshafvande,
som afgör ärendet genom utslag, innefattande
jämväl hvilka förmåner utöfver boningsplatsen
hemmansegaren bör lemna till lotsen emot ersättning
i penningar af lotsverkets medel. Utslaget pröfvas
af Kammarkollegium. För vinnande af mark åt
lotsverket att användas till lotsplats är sålunda
stadgad en betydligt enklare procedur än som i
allmänhet finnes föreskrifven för expropriation.
A. G.
Lotsjordebok. Se Lotshemman.
Lotskapten är numera benämning på chefen för en
lotsfördelning. Före 1881 års reglering af lotsverket
voro rikets kuster i afseende på lotsväsendet indelade
i 3 lotsdistrikt under hvar sin chef samt under
dessa i 15 lotsfördelningar, i spetsen för hvilka
stodo 3 lotskaptener och 12 lotslöjtnanter. Enligt
k. brefvet d. 15 Febr. 1881 och lotsreglementet
s. d. skola lotsfördelningarna vara 8 samt chefen
för hvarje fördelning benämnas lotskapten och lyda
omedelbart under Lotsstyrelsen. Lotsfördelningarna
äro följande: Luleå, Sundsvalls, Stockholms,
Norrköpings, Kalmar, Malmö, Göteborgs och Gotlands.
A. G.
Lotskontor motsvarade i forna dagar hvad som sedermera
kallades lotsdirektörens expedition, eller begynnelsen
till den nuvarande Lotsstyrelsen. Numera förstås med
denna benämning det vid hvarje lotsplats befintliga
lotsförmanskontoret, hvarest sjöfarande ega beställa
lots och erlägga lotspenningar. A. G.
Lotsled kallas en sådan af den allmänna sjöfarten
begagnad farled, i hvilken lots är
skyldig att föra fartyg fram. Vanligen äro lotslederna
utprickade till ledning för fartyg, som gå utan
lots. Lotsarna sjelfva äro skyldiga att hitta vägen,
äfven om prickar saknas. Lotslederna uppgå till ett
antal af omkr. 2,430 och äro upptagna i en särskild
lotsledsförteckning samt i lotstaxorna. Fråga om
upptagande eller nedläggning af lotsled afgöres
af K. M:t, men beträffande tillfällig lotsled af
Lotsstyrelsen. A. G,
Lots-lott. Se Lotspenningar.
Lotspenningar, den afgift, som erlägges för fartygs
lotsning. I äldre tider utgick ersättning för
lotsning enligt öfverenskommelse. Sedan lotsarna
ålagts skyldighet att betjena den allmänna sjöfarten,
utfärdades lotstaxor, bestämda efter olika grunder,
med hänsyn icke blott till de särskilda lotsledernas
beskaffenhet, utan ock till de lotsade fartygens
egenskap af kronofartyg, inhemskt eller främmande
handelsfartyg o. s. v. Enligt nu, sedan 1877,
gällande bestämmelser utgå lotspenningarna efter
taxor, som utfärdas af Lotsstyrelsen enligt af K. M:t
fastställda grunder, beroende af fartygets djupgående
och den lotsade vägens längd. Lotspenningarna skola
erläggas vid närmaste lotsplats, vid inkommande, sedan
lotsningen blifvit fullgjord, och vid utgående, då
lots beställes på lotskontoret; endast undantagsvis
kan lotsen uppbära afgiften. I sammanhang med
införandet af lotsfrihet (1881) bestämdes, till
förekommande af en skadlig konkurrens emellan
bogserbåtar och kronans ansvariga lotsar, att,
då däckadt fartyg af en viss storlek bogseras i
lotsled, utan att kronolots anlitas, befälhafvaren
å bogserfartyget skall för det bogserade fartyget
erlägga half lotsafgift. Lotspenningarna fördelas
i lika lotter emellan lotsarna vid vederbörande
lotsplats. Denna lotsarnas inkomst har under de
senare åren för hela riket uppgått till omkr. 600–700
tusen kr. för verkställda 30,000–50,000 lotsningar
om året. Lots-lotten är af mycket olika storlek
på olika platser; under det att den uppgått
till en obetydlighet vid flere lotsplatser på
Gotland och i Bohus län, har den i vissa vigtigare
sjöstäder stigit till 2,000–3,000 kr. och deröfver.
A. G.
Lotspersonal. Se Lotsverket.
Lotssignal, signal för att påkalla biträde af
lots, gifves å fartyg vid dager medelst hissande af
lotsflagga (se d. o.) eller genom signalen P T i den
kommersiella signalboken; under mörker genom visande
af blänkfyr (Eng. bluelight) hvar 15:de minut eller
genom ett klart, hvitt sken, visadt ofvan relingen med
korta mellantider och under en minuts tid hvarje gång
(k. kung. d. 19 April 1875). A. G.
Lotsstyrelsen, ett af de till
Sjöförsvarsdepartementet hörande centrala
ämbetsverken. Enligt den för verket gällande
instruktionen (af d. 15 Febr. 1881) har Lotsstyrelsen
öfverinseendet öfver lotsverket (se d. o.) samt
har till åliggande att vaka deröfver att lotsverket
tillhörande inrättningar och anstalter af alla
slag vidmakthållas samt att de säkerhetsanstalter
för sjöfarten, som af kommuner, korporationer eller
enskilda med vederbörligt tillstånd blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
