Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vingårdsarbetare. En berättelse för dem, som önska
blifva nyttiga (1859; 2:dra uppl. 1860), och den
andra från holländskan: Förstår du Fader Vår. Några
ord för de små till begagnande i söndagsskolor
och familjer (1865). Drottningens önskan var icke
blott att gifva spridning åt dessa skrifter, utan
jämväl att genom dessas försäljning bereda hjelp
åt några olyckliga medmenniskor. Då det gällde att
nå detta mål, sparde hon hvarken tid, möda eller
utgifter. »Femöreföreningen till inrättande af
barnhem i Lappland» (1864), »Lotten Wennbergs fond
för hjelpbehöfvande» (s. å.) och »Drottning Lovisas
understödsförening» (1866) hafva drottningen att
tacka för sin tillkomst. Under hennes särskilda hägn
stodo »Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka
barn», »Allmänna skyddsföreningen i Stockholm»,
»Allmänna institutet för döfstumma och blinda»,
»Sällskapet för inrättande af småbarnsskolor», »Den
fosterländska föreningen till uppmuntran af
sjelfverksamhet för framtida oberoende», »Tysta skolan,
eller uppfostrings- och undervisningsanstalten för
döfstumma barn» m. fl. I Norge åtnjöto likaledes
många barmhertighetsverk hennes beskydd, såsom
t. ex. »Dronning Louises asyl», »Föreningen til
fremme af kvindelig haandvserksdrift» o. a. Alltför
tidigt förlorade dessa anstalter den välgörande
och mäktiga hand, som understödde dem. I slutet af
Nov. 1870 kallades hon plötsligen till Haag för att
mottaga sin döende moders välsignelse, och några
månader efter sin återkomst till Stockholm nedlades
hon sjelf på sjukbädden (d. 14 Mars 1871). Hon
afled på Stockholms slott d. 30 Mars 1871. Hennes
stoft nedsattes i Bernadotteska konungagrafven i
Riddarholmskyrkan d. 21 April s. å. Se »Personalier»
(af F. F. Carlson; 1871), »Strödda anteckningar
ur drottning Lovisas lif 1862–71» (af Ch. Rogberg;
1873), »Högtidstal i k. Musikaliska akademien» af
Oscar Fredrik (1885).
3. L. Josefina Eugenia, kronprinsessa af Danmark,
den föregåendes dotter, född på Stockholms slott
d. 31 Okt. 1851, trolofvades på Bäckaskog d. 15
Juli ISöS med kronprinsen Fredrik af Danmark. Efter
sin fönnälning i Stockholms slottskapell, d. 28
Juli 1869, vistades kronprinsessan någon kortare
tid på Haga lustslott och lemnade med sin gemål
sitt gamla fädernesland d. 10 Aug. s. å. Åt
flere barmhertighetsverk inom Sverige egnar
hon än i dag sitt beskydd. Ett af dem stiftades
d. 28 Juli 1869, med benämning »Prinsessan Lovisas
minnesfond» och med ändamål att lemna hjelp åt fattiga
barn. Kronprinsessans äktenskap har välsignats med tre
söner: Kristian (född d. 26 Sept. 1870), Karl (född
d. 3 Aug. 1872) och Harald (född d. 8 Okt. 1876),
samt tre döttrar: Louise (född d. 17 Febr. 1875),
Ingeborg (född d. 2 Aug. 1878) och Tyra (född
d. 14 Mars 1880). 1. S. B. 2 o. 3. J. M-r.
Lovisa (D. Louise), danska drottningar:
1. L. af Mecklenburg,
född d. 2S Aug. 1667, dotter af hertig Gustaf Adolf
af Mecklenburg-Güstrow, förmäldes 1695 med danske
kronprinsen Fredrik (sedermera konung Fredrik IV).
Detta äktenskap blef icke lyckligt. 1703 ingick
konungen hemligt giftermål till venster med
Helene von Viereck (d. 1704) och 1712 med Anna
Sofie Reventlov. L:s svartsjuka och häftiga lynne
förbättrade icke förhållandet. Hon afled d. 15 Mars
1721, och 20 dagar derefter lät konungen viga sig till
höger med den ofvannämnda fröken Reventlov. L. födde
4 söner och 1 dotter, af hvilka sonen Kristian
(sedermera kon. Kristian VI) och dottern, Charlotta
Amalia, öfverlefde henne. – 2. L. af England, född
d. 18 Dec. 1724, dotter af konung Georg II, förmäldes
1743 med danske kronprinsen Fredrik (sedermera
konung Fredrik V). Hon tillvann sig i rikaste mått
folkets kärlek derigenom att hon i motsats till sin
svärmoder, Sofia Magdalena, lifligt intresserade
sig för allt danskt. Straxt efter sin ankomst till
Danmark afskedade hon sin engelska svit, lärde sig
danska och talade sedermera alltid detta språk samt
visade sig mild och vänlig mot en hvar. Hennes död,
d. 19 Dec. 1751, väckte allmän sorg. Hon var moder
till konung Kristian VII och till svenska drottningen
Sofia Magdalena. – 3. L. Vilhelmina Fredrika Karolina
Augusta Julia af Hessen-Kassel, född d. 7 Sept. 1817,
dotter af landtgrefven Vilhelm och den danska
prinsessan Charlotta (konung Kristian VIII:s syster),
förmäldes d. 20 Maj 1842 med prins Kristian ät
Glücksborg (sedermera konung Kristian IX; se denne).
E. Ebg.
Lovisa (T. Luise) Augusta Vilhelmina Amalia,
drottning af Preussen, var dotter af hertig Karl af
Mecklenburg-Strelitz och föddes d. 10 Mars 1776 i
Hannover, der hennes fader då var kommendant. Sedan
hon vid sex års ålder förlorat sin moder, prinsessan
Fredrika Karolina af Hessen-Darmstadt, leddes
hennes uppfostran först af en fröken v. Wolzogen,
sedan af hennes mormoder, landtgrefvinnan af
Hessen-Darmstadt. Den 24 Dec. 1793 förmäldes hon
med preussiske kronprinsen Fredrik Vilhelm, som
d. 16 Nov. 1797 uppsteg på tronen. Hennes godhet
vann allas hjertan. Hon understödde de olyckliga,
gynnade konst och vetenskap samt viste att öfverallt
uppsöka och belöna förtjensten. Den kärlek hon
sålunda väckte hos preussiska folket steg alltmera
genom det tålamod och den värdighet, hvarmed hon
bar de lidanden, som kriget med Frankrike sedan
1806 förorsakade henne och hennes familj. Under
kriget försökte Napoleon med otrolig råhet i
sina proklamationer förstöra drottningens rykte,
men den enda verkan af hans beskyllningar blef
att hon ännu mer älskades i Preussen. Hon afled
d. 19 Juli 1810 under ett besök hos sin fader
i Strelitz på lustslottet Hohenzieritz. Hon
begrofs i slottet Charlottenburgs park (nära
Berlin), der man uppfört ett berömdt mausoleum,
som innesluter hennes och hennes gemåls af Rauch
modellerade liggande marmorstatyer. L. var moder till
preussiske konungarna Fredrik Vilhelm IV och Vilhelm
I (den nu regerande tyske kejsaren). Till hennes
åminnelse hafva inrättats Luisenstiftung, en anstalt
i Berlin för flickors uppfostran, och Luisenorden.
A. B. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
