Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lule-elf, den tredje i afseende på storleken bland Sveriges floder - Lule lappmark. Se Lappmark - Lule träsk. Se Stora Lulevattnen - Luleå (Lule), stapelstad i Norrbottens län, säte för landshöfdingen i länet (sedan år 1856) - Luleå. 1. Neder-L., socken i Norrbottens län - Luleå. 2. Öfver-L., socken i Norrbottens län - Luleå-Ofoten-jernvägen, den nordligaste jernväg på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. fallhöjd. Efter en kort hvila brusar floden
å nyo utför ett fall, det berömda Njommelsaska l.
Harsprånget, Europas största och vildaste
vattenfall, efter mångas åsigt äfven det
ståtligaste, hvarest floden på en sträcka af 3
km. sänker sig icke mindre än omkr. 80 m., af
hvilka mer än 30 m. kommer på sjelfva hufvudfallet.
Djupt nedgräfd emellan höga stränder, skyndar elfven
vidare i sydöstlig riktning, i början fortfarande
omgifven af storartade, men ogästvänliga fjäll-
och skogstrakter, sedermera med en och annan gård
vid stranden af lugnvattnen, hvilka här ofta
omvexla med långa, steniga och ofarbara forsar.
Under vägen upptages från n. Muddusjokk från det
vidsträckta myrlandet Muddus. Denna biflod
bildar straxt före sitt inlopp i Lule-elf det
präktiga, 42 m. höga vattenfallet Muddus Katjatak.
Vid Porsiedet, vid 66 m. höjd öfver hafvet,
upptager floden den skummande Lilla Lule-elf.
Sistnämnda flod, med en längd af. omkr. 210 km. från
källsjöarna ö. om Sulitelma, afför vattnen från de
många sjöar, som samla sig på sydöstra sluttningen af
de väldiga fjällen omkring Sulitelma, Sarektjokko
och Kebnekaise. Lilla L. flyter genom den vackra
Qvickjockdalen och vidare genom de ansenliga,
genom smärre forsar förenade sjöarna Saggatjaure
(308 m. öfver hafvet), Tjåmotis-, Skalka-,
Parki-, Randi-, Purki- och Vaikijaure (264 m.),
förbi Jockmock samt i brusande fart utför några fall
fram till hufvudfloden, under vägen upptagande en
mängd bifloder, bland hvilka den märkligaste är
Perlelfven (omkr. 130 km.). Lilla Lule-elfs
dal ligger betydligt lägre än Stora Lule-elfs
och har jämväl lemnat plats för någon odling.
Sedan de bägge elfgrenarna förenats, störtar den
ansenliga floden utför den vackra Porsiforsen, men
flyter derefter bred, djup och majestätisk till
hafvet nedanför staden Luleå, endast vid Edefors
och Hedensfors afbruten genom vattenfall. Nästan
hela denna sträcka är ovanligt rik på naturskönhet
och kan i detta hänseende ställas vid sidan af, om
icke framför, de mest berömda trakter i vårt land,
liksom ock den nedre, tätt bebyggda elfdalen har att
erbjuda en för denna breddgrad sällsynt odling och
bördighet. – Hela vattendragets längd är omkr. 440
km. Dess flodområde beräknas till 27,000 qvkm.
A. G.
Lule lappmark. Se Lappmark.
Lule träsk. Se Stora Lulevattnen.
Luleå (Lule), stapelstad i Norrbottens
län, säte för landshöfdingen i länet (sedan år
1856). Staden är belägen på en halfö, som böjer sig
ut i Lule-elf, eller Luleåfjärden, såsom elfvens
utvidgning å detta ställe mot hafvet kallas. L. är
reguliert anlagdt och ganska väl bebygdt. Af
offentliga byggnader märkas kyrkan (från senare
hälften af 1700-talet), länsresidenset, allmänna
läroverkets hus, rådhuset och cellfängelset. Hela
arealen är 3,997 har, hvaraf den bebyggda staden
upptager omkr. 40 har. Vid 1880 års slut var de
bebyggda tomternas antal 350 och det sammanlagda
taxeringsvärdet 3,159,600 kr., deraf 475,200 kr. för
jordar. Stadens jord är satt till 1 mantal.
Innevånarnas antal utgjorde vid 1884 års slut 3,306 personer
(år 1874: 2,503). Den förnämsta exportartikeln
är trävaror, äfvensom något jern och tjära. År
1883 utgjorde summan af ankomna och afgångna fartyg
1,782 om 215,534 tons, deraf 204 om 58,686 tons i
utrikes fart. Stadens handelsflotta bestod s. å. af
följande fartyg öfver 10 tons: 2 segelfartyg, om
658 tons, samt 6 ångfartyg, om 1,010 tons och 380
hästkrafter. På sjömanshuset voro till utrikes sjöfart
inskrifna 5 skeppare och 46 sjömän. Handlandenas
antal var 18, med 35 biträden, och handtverkarnas
49, med 99 arbetare. Fabrikerna voro vid samma
tid 3 till antalet, med 74 arbetare och 107,600
kr. tillverkningsvärde, deraf 60,000 kr. kommo
på en mekanisk snickerifabrik och 44,600 på ett
ölbryggeri. Ökadt lif och rörelse torde komma att
tillföras staden, när den under byggnad varande
jernvägen Luleå–Ofoten (se d. o.) blifvit en
verklighet. Af bankinrättningar finnas i staden
afdelningskontor af Riksbanken och af Vesterbottens
enskilda bank samt den från år 1864 verksamma
sparbanken. Staden har ett högre allmänt läroverk,
fullständigt på latinlinien. De tidningar, som
derstädes utgifvas, äro »Norrbottens-kuriren»
(2 ggr i veckan) och »Malmberget» (1 gång). Ett
af länets tre länslasarett och kurhus är förlagdt
till L. Vid 1883 års slut uppgingo stadens bokförda
tillgångar till 363,242 kr. och skulder till 162,771
kr. I ecklesiastikt hänseende utgör L. ett regalt
pastorat, Hernösands stift, Vesterbottens Tredje
kontrakt. För riksdagsmannaval är staden förenad med
de öfriga städerna i Norr- och Vesterbottens län. –
Staden L. anlades först vid (Neder-)Luleå kyrka
och erhöll privilegier d. 12 Juli 1621. Men då
denna plats (Nuvarande »Gammelstaden») var obeqväm
för sjöfarten, flyttades enligt k. resolutioner
af d. 1 Dec. 1648 och d. 30 Maj 1649 staden till sitt
nuvarande läge, ungefär 10 km. längre ned åt elfven,
hvarefter stadens privilegier stadfästes under de
närmast följande åren. K. S.
Luleå. 1. Neder-L., socken i Norrbottens län,
Neder-Luleå tingslag. Areal 118,226 har. 10,142
innev. (1884). Socknen utgör ett regalt pastorat af
1:sta kl., Hernösands stift, Vesterbottens Tredje
kontrakt. – 2. Öfver-L., socken i Norrbottens
län, Öfver-Luleå tingslag. Areal 292,964 har. 8,651
innev. (1884). Socknen utgör ett regalt pastorat af
1:sta kl., Hernösands stift, Vesterbottens Tredje
kontrakt. Öfre delen kommer att afskiljas och bilda
eget pastorat, benämndt Edefors.
Luleå–Ofoten-jernvägen, den nordligaste jernväg på
jorden. Afsigten med denna tillämnade jernväg emellan
Luleå stad vid Bottniska viken och Ofoten-fjorden,
en vik af Nordsjön, är att bereda utfartsväg för
de hittills så godt som oåtkomliga, i det inre
Lappland belägna ofantliga jernmalmstillgångarna vid
Gellivara, Kirunavaara och Luossavaara malmfält samt
några andra malmtillgångar, hvilka i framtiden kunna
sättas i förbindelse med jernvägen. Af de nämnda
malmfältens läge utefter den ifrågasatta banan är
tydligt, att Gellivara, som ligger 206 km. från Luleå,
kommer att få sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
