Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lund, Johan Ludvig Gebhardt - Lund, Peter Vilhelm - Lund, Bernt - Lund, Georg Frederik Vilhelm - Lund, Frederik Kristian - Lund, Maximiliana Teodolinda, född Röske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återkom L. till Köpenhamn och blef med sitt arbete
Hagbard ock Signy medlem af akademien 1814. Han
lemnade emellertid snart å nyo Danmark och begaf
sig till Italien, hvarest han studerade i synnerhet
den äldre florentinska skolan och målade några
altartaflor. 1818 utnämndes han till professor
vid konstakademien i Köpenhamn och vistades
derefter i hemlandet. Död d. 3 Mars 1807. –
L:s förnämsta arbeten äro fyra stora målningar
(1820–43) för det numera nedbrunna Kristiansborgs
slott (de räddades vid branden i Okt. 1884) och
altartaflan i S:t Johannes’ kyrka på Nörrebro, Kristi
uppståndelse. L. representerade en mera idealistisk
riktning, samtidigt med att Eckersberg ledde den
danska konsten in på en sundare uppfattning af den
verkliga naturen. Hans poetiska uppfattning skulle
hafva beredt honom ett varaktigare namn, om den varit
stödd af en kraftigare karakteristik i form och färg.
Ph. W.
Lund, Peter Vilhelm, dansk naturforskare, född i
Köpenhamn d. 14 Juni 1801, blef student 1818 och
egnade sig åt medicinen, men tillika åt zoologien
och botaniken. 1825 vann han tvänne guldmedaljer vid
universitetet, den ena för en afhandling i medicin (om
vivisektionens resultat), den andra för en dylik i
naturvetenskap, men begaf sig s. å. af helsoskäl till
Brasilien. 1829–32 företog han derifrån en resa till
Europa och var tvänne gånger i Köpenhamn, men uppehöll
sig mest uti Italien och Frankrike, genomströfvade
tillsammans med J. F. Schouw Sicilien och knöt en
nära vänskapsförbindelse med Cuvier. Sedermera
lefde han i Brasilien till sin död, d. 25 Maj
1880. L. företog högst vigtiga undersökningar i
gamla bengrottor, hemsände 1845–46 till Danmark rika
samlingar och författade 1841–43 Blik paa Brasiliens
dyreverden för den sidste jordomvæltning (i
»Videnskabernes selskabs» skrifter). 1829 blef
L. filos. doktor i Kiel och fick 1848 professors
titel. E. Ebg.
Lund, Bernt, norsk ingeniör och landskapsmålare,
född i Solör d. 14 Juli 1812, blef student 1831
samt ryttmästare och sqvadronschef 1863, men tog
s. å. afsked ur krigstjensten för att uteslutande
egna sig åt ingeniörsarbeten. Sedan år 1853 hade
han nämligen varit anställd vid statens vägbyggnader,
och han fortfor med denna verksamhet till 1878. För
det offentliga kartverkets räkning uppgjorde han
1847 en detaljkarta öfver en areal af omkr. 850
qvkm. af högfjällssträckningen emellan Hallingdal
och Lärdal. Redan såsom student hyste L. ett lifligt
intresse för konsten. 1840–43 erhöll han undervisning
i målning af Th. Fearnley och vistades 1843–45 med
offentligt understöd i Tyskland, mest vid akademien
i Düsseldorff, hvarest H. F. Gude kom att utöfva
betydande inflytande på hans konstutveckling.
Efter omkr. 10 års arbete tvangs han dels af andra
göromål, dels af en ögonsjukdom att upphöra med denna
verksamhet. Först 1878 återvände han till konsten,
hvilken han sedermera flitigt odlade. Äfven såsom
skald gjorde L. på sin tid mycken lycka, i synnerhet
genom sina tillfällighetsverser. Från år 1880 bodde
han på gården Sem, vid Horten. Död i Kristiania
d. 30 Okt. 1885. – Äfven L:s maka, Hedevig Thorine
Kristine L. (dotter af statsrådet O. V. Erichsen),
född i Kristianssand d. 11 Juni 1824, har
med framgång egnat sig åt målarekonsten.
O. A. Ö.
Lund, Georg Frederik Vilhelm, dansk filolog,
f. i Nykjöbing på Falster 1820, blef student 1837,
lärare vid Nykjöbings katedralskola 1843, sedermera
overlärer (lektor) vid Ålborgs skola och 1863 rektor
i Århus samt har professors titel. L. har egnat sitt
hufvudsakliga intresse dels åt den fornnordiska,
dels åt den grekisk-romerska literaturen. Hans första
arbeten voro Gæsk læsebog (1844; 3:dje uppl. 1805)
och Om det oldnordiske sprog som
undervisningsgjenstand (1846). På den klassiska filologiens område har
han derjämte utgifvit åtskilliga specialafhandlingar
samt till skolbruk dels upplagor af grekiska och
romerska författares skrifter, dels Udsigt over
den græske literaturs og kunsts historie (1856)
och Udsigt over den latinske literaturs historie
(s. å.). Till det nordiska området höra hans
båda förnämsta verk, Oldnordisk ordföjningslære
(1862) och Det ældste danske skriftsprogs ordförråd
(1877). Derjämte har L. för skolornas behof utgifvit
Skaldekvadene i Snorres Ynglingasaga (1866) och
Den oldnordiske literatur. En kort udsigt (1873).
C. R.
Lund, Frederik Kristian, dansk målare, född
i Köpenhamn d. 14 Febr. 1826, studerade vid
konstakademien derstädes och vann 1853 det
neuhausenska premiet för En episod från slaget vid
Fredericia (i kungl. tafvelsaml.). L. producerar såväl
porträtt som genrebilder (Schweizergardet, 1872; I ett
klosterkök, 1877) och historiemålningar (Svenskarna
på Kronborg, 1873, i kungl. tafvelsaml.). Hans
förnämsta arbete under den senare tiden äro de stora
takmålningarna i Viborgs domkyrka, utförda i samma
tids stil som sjelfva byggnaden. Th. W.
Lund, Maximiliana Teodolinda, född Röske,
sångerska, född i Stockholm d. 3 Juni 1836, blef
elev vid k. teatern 1852 och var engagerad sångerska
derstädes 1856–62, hvarefter hon hade åtskilliga
utländska anställningar, såsom i Stettin 1863,
i Doberan 1866 och i Kristiania vid den derstädes
1874 inrättade operascenen samt någon tid vid fru
M. Lundströms operasällskap derstädes 1885. Under de
senare åren har hon varit bosatt i Stockholm, der hon
låtit höra sig å konserter. Hon eger en aktningsvärd
koloratur och sjunger med abandon samt användes
på sin tid med framgång i de mest olika uppgifter,
såsom Pamina och Nattens drottning i »Trollflöjten»,
Elvira och Zerlina i »Don Juan», Valentine i
»Hugenotterna», Bertha i »Profeten», Mathilda i
»Vilhelm Tell» o. s. v. – L. är sedan 1860 gift med
den danske oboevirtuosen och kompositören Emilius
Lund (f. 1830). Denne var anställd vid hofkapellet
i Stockholm 1857–62 och i Köpenhamn 1863–67 samt har
väckt uppseende för sin färdighet å konserter såväl
der som i Tyskland och Holland. – Deras dotter Emilia
Eleonora L. (f. 1861) har med lycka uppträdt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
