Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lungblodslag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
större samt osunda stall föranleder icke
ringa dödlighet. Sjukdomen kallas understundom
influenza, under hvilket namn äfven en annan
infektionssjukdom hos hästar, rosartad influenza
(se d. o.), förekommer. – Lungröta uppkommer
genom inverkan af ett med den inandade luften
upptaget miasma eller ektogent infektionsämne (se
Infektionssjukdomar). Detta torde väl föröka sig inom
djurkroppen, men det befinner sig derstädes ej i ett
sådant tillstånd, att det, omedelbart öfverfördt
från ett sjukt på ett friskt djur, kan framkalla
sjukdomen hos det sistnämnda, med mindre än att
infektionsämnet utom djurkroppen undergått någon
omvandling eller mognad. Några fullt säkra bevis för
att sjukdomen derjämte är hvad man kallar smittsam,
eller kontagiös, finnas ej. Sjukdomen kännetecknas
deraf att inom ett par dagars tid flere hästar visa
sig modstulna och matta samt hafva en vacklande gång,
att djuren antingen alldeles förlora foderlusten eller
förtära endast litet hö, att de synbara slemhinnorna
(ögonens, näsans och munnens) hafva en gulröd färg,
hjertslagen kännas starkt bultande och deras antal
är förökadt samt att ändtarmstemperaturen uppgår
till 40° C. och deröfver (mot 38° C. under friskt
tillstånd). Då dessa sjukdomstecken förekommit under
ett par dagar, inträder derjämte en inflammation
i andedrägtsverktygens slemhinna eller i lungorna
och brösthinnan, dervid andningen blifver påskyndad
och besvärlig samt djuret visar smärta vid tryck på
bröstkorgen. Till följd af lidandet i lungorna eller i
dessa och brösthinnan gemensamt inträffar döden inom
1–2 veckors förlopp hos ungefär 10–16 proc. af de
sjuka djuren. – Behandlingen består uti att förhindra
feberns stegring och att vidmakthålla en retning
på de delar af nervsystemet, som styra hjertats och
andedrägtsverktygens rörelser, hvartill kan användas
bränvin i dricksvattnet (ungefär 1 liter dagligen)
och kamfer eller kininsalter. Af största vigt är
att bereda djuren riklig tillgång på frisk luft och
hålla stallen väl rena. Der många hästar befinna sig
i ett stall, är det ofta nödigt att förflytta en
del af dem till andra lokaler för att kunna hålla
luften i stallet så ren som möjligt. Till foder
gifvas hel hafre och fint hö eller gräs, hvarjämte
djuren ständigt böra hafva tillgång på friskt vatten
till dryck. C. A. L.
Lungsimprofvet. Se Lungprofvet.
Lungsjuka, eller elakartad lungsjuka, veterinärv.,
är en smittsam och långsamt förlöpande inflammation
i lungorna och brösthinnan hos nötkreaturen. Denna
sjukdom är icke stationär inom Sverige, men har
tvänne gånger blifvit hit införd med nötboskap från
Storbritannien. Första gången egde detta rum 1847,
då en hjord nötkreatur landsattes i Helsingborg,
af hvilken några kreatur fördes till Halland och de
öfriga qvarlemnades i Skåne. Hos dessa djur utbröt
elakartad lungsjuka och spred sig ganska mycket bland
boskapen inom nämnda provinser, tills den, efter
nedslagtning af hela hjordar, inom hvilka sjukdomen
förekom, upphörde i Skåne 1850 och i Halland 1851. För
andra gången fördes sjukdomen till Sverige 1856
med en i Storbritannien uppköpt hjord, bestående af
21 nötkreatur, som först landsattes i Kristianssand
i Norge och der omlastades samt sedermera öfver
Uddevalla infördes till en egendom i Skaraborgs län,
hvarest sjukdomen sedermera utbröt. Genom nedslagtning
af all nötboskap på stället blef sjukdomen genast
utrotad, och sedan dess har den ej förekommit i
Sverige. – Orsaken till sjukdomen är ett smittämne,
som finnes i nästan alla delar hos ett af sjukdomen
angripet djur, men rikligast i lungorna och den
utandade luften. Smittämnet upptages hufvudsakligen
eller uteslutande med den inandade luften och
åstadkommer hos för detsamma mottagliga kreatur
en i början ringa inflammationsprocess, hvilken
sedermera långsamt utbreder sig i lungväfnaden. Då
den nått till lungans yta, blifver äfven brösthinnan
inflammerad, och en serös vätska uttömmer sig i
brösthålan. Genom riklig utsvettning (emellan de små,
af inflammationsprocessen förtätade lungloberna)
af en materia, som i början är klart ljusgul och
flytande, men sedermera blifver matt och fast,
få lungorna ofta en betydande vigt och fasthet,
hvarjämte snittytan af de förtätade lungdelarna
företer ett marmorlikt utseende. Inom en äfven till
ett ringa omfång förtätad lungväfnad finner man en i
utveckling stadd inflammationsprocess och i närheten
deraf en äldre sådan, hvarest väfnaden är matt och
delvis sönderfallen. Denna olika beskaffenhet hos den
förtätade lungan, som häntyder på en mycket långsam
utbredning af sjukdomsprocessen, är karakteristisk för
den ifrågavarande sjukdomen. – Sjukdomstecknen äro i
början, då förtätningen af lungan intager ett ringa
omfång, ganska obetydliga och bestå i en kort, af
ett klingande ljud åtföljd hosta samt något besvärad
andning. Sedermera tillkomma tecken till feber,
ökad andning, svag hosta, ömhet å bröstväggarna och
obenägenhet att ligga mer än helt korta stunder i
sänder, hvarjämte man, genom anslag å bröstväggarna
och genom att iakttaga luftens inströmmande i
lungorna, kan bestämma närvaron af en inflammation
i sistnämnda organ och i brösthinnan. Huruvida
den iakttagna inflammationen i lungorna är den för
elakartad lungsjuka egendomliga sjukdomsprocessen
eller en icke smittsam lunginflammation, kan likväl
ej bestämmas hos det lefvande djuret, med mindre man
känner, att fall af förstnämnda sjukdom yppat sig
i orten eller nyligen förekommit inom den hjord,
som det sjuka kreaturet tillhör eller kort förut
tillhört. Med anledning af detta förhållande finnes
ock i k. förordn. d. 19 April 1875 bestämdt att, om
vederbörande veterinär misstänker sjukdomens närvaro
inom en hjord, eger han att hos kronobetjeningen
begära nedslagtning af ett eller två af de för
sjukdomen misstänkta kreaturen för att genom obduktion
af dessa afgöra huruvida elakartad lungsjuka är
för handen inom hjorden eller ej. I förra fallet
nedslagtas då, i öfverensstämmelse med föreskrifterna
uti nyss anförda förordning, alla nötkreaturen i det
stall eller på den gård, der sjukdomen utbrutit;
och på samma sätt förfares med de nötkreatur, som
inom 10 dagar före den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
