Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
året derpå slog L. det afgörande slaget genom att
vid Getfloden (Aigospotamoi) på Traciens kust
öfverrumpla och tillintetgöra hela den attiska
flottan, sedan denna flere gånger förgäfves erbjudit
honom öppen strid. L. seglade nu omkring till
Egeiska hafvets öar och kuststäder, hvilka utan
svårighet förmåddes att affalla från det numera
maktlösa Athen. Öfverallt störtades folkväldet, och i
hvarje stat insattes en oligarkisk regering af tio
män, tillhörande det spartanska partiet. Derefter
styrdes kosan till Athen, hvilket inneslöts och,
efter hardnackadt motstånd, genom hunger tvangs
att gifva sig och antaga segrarens hårda vilkor
(404). De »långa murarna», hvilka, såsom tryggande
Athens förbindelse med hamnstaden Peiraievs, voro af
största strategiska vigt, nedrefvos på L:s befallning
vid flöjtmusik, och statens styrelse öfverlemnades
åt 30 spartansksinnade män (de s. k. 30 tyrannerna),
hvilka under skydd af en spartansk garnison under åtta
månaders tid utöfvade ett sannskyldigt skräckvälde
mot medborgarena. L. var nu den mäktigaste och
anseddaste mannen i hela Grekland. De grekiska
staterna hyllade honom medelst altaren och bildstoder,
och skalderna täflade att sjunga hans lof. I Sparta
satte dock det bestående statsskicket vissa gränser
för hans hersklystnad, och de spartanske konungarna
kunde ej utan harm se sin myndighet trängas i
skuggan. L. vistades derför hälst på främmande
ort och deltog bl. a. i det under Agesilaos’ befäl
företagna fälttåget till Asien (396). Mellan honom
och Agesilaos uppstodo dock misshälligheter, hvilka
ledde till öppen brytning, och L. umgicks efter
återkomsten till Sparta med planer att störta det
ärftliga konungadömet och göra tronen genom val
tillgänglig för alla heraklider. Dessa planer måste
dock såsom outförbara uppgifvas, sedan han förgäfves
sökt genom mutor för dem vinna såväl oraklen i Delfi
och Dodona som Zevs Aminons orakel i Libyen. I ett
krig mot Thebe stupade han vid Haliartos i Beotien
(395). – Omättligt maktbegär och ärelystnad äro det
bestämmande draget i L:s karakter. Vid fullföljandet
af sina syften räknade han alla medel för goda. Hård
ända till grymhet mot de besegrade, förstod han att
mot de maktegande iakttaga den största smidighet och
inställsamhet. Han var en tapper och framstående
krigare, men vann dock sina segrar företrädesvis
medelst list och ränker. Kännetecknande äro några
efter honom bevarade yttranden, t. ex. att »barn
borde man lura med tärningar, män med eder», eller
att »der lejonhuden tryter, må man skarfva den med
räfskinnet». För öfrigt var han en typ af gammaldags
spartansk enkelhet och stränghet i lefnadssätt,
och med ett bland hans samtida högst ovanligt
förakt för rikedomar lefde och dog han fattig. Hans
lefnadslopp eller egentligen blott den sista,
politiskt betydelsefulla, delen deraf är tecknadt af
Plutarchos och i kort sammandrag af Cornelius Nepos.
A. M. A.
Lysberg, psevdonym för Charles Samuel Bovy,
schweizisk tonsättare och pianist, f. 1821, d. 1873,
var Chopins elev och lärare vid
konservatoriet i Genève. Han skref etyder, en romantisk
sonat, en opera (La fille du carillonneur) m. m.,
men är mest bekant genom sina salongstycken för piano
(Le réveil des oiseaux, Le chant du rouet m. m.).
A. L.
Lyse, socken i Göteborgs och Bohus län, Stångenäs
härad. Arealen af L. och Lysekils köping 5,314
har. Folkmängden i Lyse 2,462 (1884). Annex till Bro
(eller Brastad), Göteborgs stift, Vikornas södra
kontrakt.
Lyse, Norges äldsta cistercienskloster, beläget i
Os socken, i närheten af Bergen, stiftades d. 10
Juli 1146 af Bergens biskop, Sigurd, och befolkades
till en början af engelska munkar från klostret
Fountains vid York. Det omtalas endast en enda gång
i sagorna. Vid reformationen indrogs det till kronan
och kom sedermera såsom adlig sätesgård i enskildas
ego. Klostrets byggnader ligga i ruiner, och någon
sakkunnig undersökning af dem har icke egt rum.
O. A. Ö.
Lysefjorden. Se Buknfjorden.
Lysekil, köping och badort i Göteborgs och Bohus
län, Stångenäs härad, på sydligaste udden af
halfön Stångenäset, snedt emot Fiskebäckskil, 40
km. v. om Uddevalla, 100 km. n. om Göteborg. L:s
kommun bildar 1/4 mtl, frånskildt Lyse socken,
och blef köping 1836. I kyrkligt hänseende utgör
den kapellförsamling till Bro (eller Brastad),
Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt. L. var på
1600-talet ett större fiskeläge, hvilket 1685 såsom
kronolägenhet anslogs åt kronofogden i Sunnerviken
på lön, skatteköptes 1720 af amiral Strömstjerna,
tillhörde sedermera flere egare och såldes i senare
hälften af 1700-talet till Lysekilsborna. Platsen
bebyggdes först på landtungans norra sida, vid en
vik (»kil») af Kornöfjorden, som bildar en naturlig
hamn. Der ligger den nu s. k. gamla köpingen. Under
sin raska utveckling, företrädesvis en följd af den
1847 anlagda badinrättningen, utbredde sig samhället
öfver hela det lilla näset nedåt Gullmarsfjorden,
och der har badorten L. uppstått. Der är äfven L:s
andra och mest begagnade hamn, Rosviken, hvarest
tullstation anlades 1856. Köpingen, som har liflig
ångbåtsförbindelse med såväl Uddevalla som Göteborg
och kustorterna samt Norge, eger postkontor, tull-,
lots- och telegrafstationer, bankkontor, läkare och
apotek samt gästgifvaregård. Innevånarna, hvilkas
antal vid 1884 års slut var 1,875, idka sjöfart
och fiske, hvarjämte betydliga sillsalterier
och liknande fabriker för tillgodogörande af
fiskets alster finnas. Taxeringsvärdet utgjorde
1884 1,708,000 kr., deraf 165,000 kr. för
jordbruksfastighet. 1883 hade L. 30 handlande,
med 37 biträden, 25 handtverkare, med 53 arbetare,
samt 7 fabriker med ett tillverkningsvärde af 69,125
kr. Antalet hemmahörande fartyg var s. å. 4, deraf
1 ångfartyg. – L. såsom badort har i synnerhet
genom professor C. Curmans nitiska omvårdnad nått
en stor utveckling samt utmärker sig såväl för
sitt jämna, föga varierande klimat som för sina
tidsenliga inrättningar. Anstalterna tillhöra nu ett
aktiebolag. Kurgästerna hafva tillgång till varma
och kalla hafsbad samt alla slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
