Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lystringsgallerier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lystergarn, ett garn af starkt glansk engelsk
kamull. – Lystertyg, åtskilliga slags skimrande tyg,
vanligen med varp af bomull och inslag af kamgarn
(jfr Kamull).
Lystringsgallerier, krigsv., kallas de mot
anfallsfältet riktade yttersta grenarna af en
fästningsfronts mingångar. Lystringsgallerierna
hafva sitt namn deraf att de besättas med poster,
som uppmärksamt skola lyssna till fiendens företag. Se
Fästning, sp. 628, och Galleri 6. O. A. B.
Lysvik, socken i Värmlands län, Fryksdals
härad. Areal 21,021 har. 4,315 innev. (1884). Annex
till Fryksände, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt.
Lyth, Jakob Eberhard, skolman, läroboksförfattare,
föddes d. 29 Juni 1810 i Visby, der fadern var
handlande. Med denne flyttade L. såsom gosse
öfver till Königsberg, men återkom 1827 till Visby
och blef 1828 student i Upsala. 1830–33 var han
underlärare i latinska och grekiska språken vid
Rowland Hills uppfostringsanstalt å Hazelwood,
nära Birmingham, och var derefter lärare i tyska
vid Hillska skolan å Barnängen, tills han 1835
utnämndes till förste apologist vid högre lärdoms-
och apologistskolan i Visby. 1847 blef han konrektor
vid sistnämnda skola. 1840–50 var L. tillika lärare i
främmande lefvande språk vid Visby gymnasium. Efter
att redan 1842 hafva låtit prestviga sig och
derefter två särskilda gånger (2:dra gången 1852)
aflagt pastoralexamen var han uppförd på första
förslagsrummet till ett konsistorielt pastorat, då han
afled i Visby, d. 10 Nov. 1852. – L. författade den på
sin tid mycket spridda skolboken Tysk språklära jämte
förberedande explikations- och skriföfningar (1834;
2:dra uppl., tillökt med läsebok och ordregister,
1836; 15:de uppl. 1875; 16:de uppl. senare delen
1875, förra delen 1884) samt Schwedische grammatik
nebst einer auswahl prosaischer und poëtischer
musterstücke mit erläuterndem wörterbuche (1850;
3:dje uppl. 1877).
Lythrum L., fackelblomster, bot., ett örtslägte
med vanligen motsatta, hela blad och stora (röda)
blommor i en lång upprät blomsvans eller afbrutet ax.
Detta slägte jämte omkr. 30 andra
(t. ex. Lawsonia, Lagerstroemia, Nesaea, Cuphea
m. fl.) bildar en egen nat. familj, Lythrarieae S:t
Hil. Den i Sverige vid stränder och i vattensamlingar
allmänna arten L. salicaria L. har blomfodret
bägarelikt, med 6 längre och smalare samt 6 kortare
och bredare tänder å insidan samt 6 nästan likformiga
kronblad. Ståndarna äro 12, heterodynama, i det 6 äro
längre och 6 kortare. Pistillens längd vexlar i olika
blommor. Pistillen är antingen längre eller kortare än
alla ståndarna eller ock nående upp till midt emellan
ståndarnas olika nivå. Denna art är således ett
exempel på trimorfism med afseende på ståndares och
pistillers inbördes längdförhållanden. Andra arter af
slägtet äro endast dimorfa eller ock monomorfa. (Jfr
Heterodynami och Heterostyli.) Den svenska artens
rotstock och örtstånd, radix et herba Salicariae
eller r. et h. Lysimachiae purpureae, hafva varit
ett berömdt läkemedel mot envisa diarréer samt slem- och
blodflöden. Rotstocken innehåller garfämnen och kan
användas till brunfärgning. Flere andra arter hafva
medicinsk användning och den i Nord-Amerika och Mejico
växande L. alatum, »Yerba del cancer», anses kunna
rena brandiga sår och äfven vara verksam mot kräfta.
O. T. S.
Lytta. Se Spanska flugor.
Lyttelton [li’tteltön], George, lord, engelsk
skriftställare, en ättling af Thomas de Lyttleton,
f. 1709, innehade höga statsämbeten och upphöjdes
1756 till peer. Död 1773. Genom Dialogues of the dead
(1760), History of Henry II (1764–67) m. fl. arbeten
vann L. ett aktadt literärt namn. Hans Works utgåfvos
1776, i 3 bd. Jfr »Memoirs and correspondence of lord
L., 1734–73» (2 bd, 1845).
Lyttleton (Li’tteltön] l. Littleton, Thomas de L.,
engelsk rättslärd på Edvard IV:s tid, hette egentligen
Westcote, men upptog namnet L. efter sin moder. Han
blef 1466 domare vid court of common pleas och dog
1481. Hans Tenures är det äldsta systematiska arbete
i engelsk förmögenhetsrätt och vigtigt för kännedomen
om de jordbesittningsförhållanden, som uppkommo i
England efter den normandiska eröfringen. Det är
skrifvet på ett blandspråk af normandisk-franska
och engelska.
Lytton [li’ttön], W. H. Se Dalling and Bulwer.
Lytton [li’ttön]. 1. Sir Edward George Earle
Lytton Bulwer-Lytton, baron, engelsk författare
och statsman, mera känd under namnet Edward Bulwer
[boulloör], föddes i London d. 25 Maj 1803 (ej
1805). Han var son af general Bulwer till Heydon
and Dalling i grefskapet Norfolk samt yngre broder
till statsmannen Dalling and Bulwer (se d. o.). Hans
högt begåfvade moder tillhörde den rika slägten
Lytton (till Knebworth). Redan i späda år visade
L. skaldeanlag, och som yngling förvärfvade han sig
vidsträckta insigter i såväl klassisk som modern
literatur. En ungdomskärlek, hvars lycka snart bröts
genom en framtvingad skilsmässa, alstrade hos honom
för framtiden en melankoli, som han instängde på
djupet af sin själ. Vid 17 års ålder framträdde
L. (Bulwer) med dikthäftet Ismael, an oriental
tale, with other poems (1820), vann som student
i Cambridge kanslerens medalj för skaldestycket
Sculpture (1825) och utgaf 1827 anonymt en poetisk
berättelse, O’Niel, or the rebel, samt den af dyster
lidelse fyllda novellen Falkland, genom hvilken han
»diktade sig fri» från byronismen. Kort derefter
framstod han plötsligt på höjden af sin talang med
romanen Pelham, or the adventures of a gentleman
(1828), öfverglänsande hvarje medtäflare inom den
»fashionabla» art, som under de närmast föregående
åren hade kommit på modet. Grundtanken i boken är
att visa huru »stora verldens» ytlighet och förfinade
egoism ej nödvändigt förderfva en karakter.
En förundransvärdt mogen och rättvis lifsuppfattning, en
ypperlig fond af satir, glädtighet samt ironi öfver
engelska aristokratien äro nedlagda i denna roman,
hvilken skaffade sin 25-årige författare europeisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
