Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Länsväsende ... - Lärbro, socken i Gotlands län - Lärdalsören, kustort i Bergens stift (Norge) - Lärda samfund. Se Akademi - Lärda tidningar, »upplagde i Stockholm för egen kostnad af Lars Salvius»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkställd utredning, befanns att för vinnande af
det af riksdagen sålunda åsyftade målet, hvarmed,
enligt för civilstatens pensionsinrättning gällande
grunder, måste följa beredandet af pensionsrätt
för lärarna sjelfva, skulle, utöfver delegarnas
afgifter och fjerdedelen af emeritikassorna,
erfordras ett bidrag af statsmedel af omkr. 165,000
kr. årligen, och då dessa uppoffringar ansågos dels
alltför betydliga, dels i viss mån onödiga, uppdrog
K. M:t i Nov. 1876 åt en ny komité att ytterligare
taga frågan i öfvervägande. Den 23 Nov. s. å. afgaf
denna komité sitt betänkande, innehållande grunder
för bildandet af en särskild enke- och pupillkassa
för elementarlärarnas enkor och barn jämte förslag
till reglemente för en sådan kassa. Komiterade
föreslogo tillika, att kassans förvaltning skulle
öfvertagas af direktionen öfver folkskolelärarnas
pensionsinrättning, hvilken direktion förklarade
sig oförhindrad dertill, såvida nödiga medel till
förvaltningskostnadernas bestridande ställdes till
hennes förfogande. Sedan vederbörande blifvit hörda,
och sedan särskildt från de lärare, hvilka voro
berättigade till nådårsförmån för sina enkor och barn,
förklaring infordrats huruvida de voro villiga att
afstå från denna förmån mot det att tillfälle bereddes
dem att ingå i en enke- och pupillkassa, byggd på de
af komiterade uppställda hufvudgrunderna, samt de
fleste förklarat sig benägna dertill, aflät K. M:t
till 1877 års riksdag proposition i ämnet. I enlighet
med denna beslöt riksdagen, under förutsättning af
nådårsrättens upphäfvande, dels att såsom bidrag till
pensionering af elementarlärares och seminarielärares
enkor och barn bevilja ett årligt anslag af 60,000
kr. äfvensom 5,000 kr. till förvaltningskostnadernas
bestridande, dels att medgifva, att den del af
stiftens emeritikassor, som icke redan tagits
i anspråk för bildande af presterskapets enke-
och pupillkassa, finge användas för samma
ändamål. Sedan 1878 års kyrkomöte lemnat sitt
samtycke till upphäfvandet af den genom presterskapets
privilegier d. 16 Okt. 1723 elementarlärares enkor
och barn tillförsäkrade nådårsrätten, utfärdade
K. M:t d. 11 Okt. 1878 reglemente för lärarnas
vid elementarläroverken enke- och pupillkassa. –
Skyldighet att vara delegare i kassan åligger
hvar och en, som efter reglementets utfärdande
blifvit eller blifver rektor eller ordinarie
ämnes- eller öfningslärare vid allmänt läroverk,
folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium,
Högre lärarinneseminariet i Stockholm eller vid
sådan pedagogi, hvarå bestämmelserna i k. br. d. 22
Nov. 1861 ega tillämpning. Samma skyldighet åligger
äfven pensionerad lärare och lärarinna, som före
afskedet varit delegare i kassan. Rättighet till
inträde i kassan tillkom hvarje vid reglementets
utfärdande redan varande lärare och lärarinna, som
tillhörde någon af de ofvan uppräknade kategorierna,
under vilkor att anmälan derom gjordes före slutet
af April månad 1879, och tillkommer fortfarande
hvarje ordinarie lärarinna vid någon af ofvan nämnda
läroanstalter, under förbehåll att anmälan derom
göres inom ett år efter det hon vunnit befordran till
tjensten. Pensionsafgifterna utgå a) för i
tjenst varande lärare med 2 proc. af lönen i
högsta lönegraden, hvilken han enligt gällande
lönebestämmelser är berättigad att uppnå, b) för
pensionerad lärare med 2 proc. af den pension, som
han, om han innehaft lön i högsta lönegraden, varit
berättigad att erhålla, c) för lärarinna i tjenst
med 1 proc. af lönen i högsta lönegraden och d)
för pensionerad lärarinna med 1 proc. af pensionen,
beräknad efter samma grund som då frågan gäller
pensionerad lärare. Pensionerna utgöra a) för enka
efter i tjenst varande eller pensionerad lektor
15 proc. af lönen i högsta lönegrad, som mannen
varit berättigad att uppnå, efter hvilken pensionen
äfven beräknas för enka efter fast anställd rektor,
som varit berättigad till högre lön än den högsta,
som adjunkt eger åtnjuta, b) för enka efter annan i
tjenst varande eller pensionerad ämneslärare 16 2/3
proc. af lönen i högsta lönegraden, c) för enka efter
i tjenst varande eller pensionerad öfningslärare 20
proc. af lönen i högsta lönegraden, dock alltid minst
50 kr. Har delegare efterlemnat, förutom enka, ett
eller flere pensionsberättigade barn, höjes pensionen
för ett barn med 30 proc. och för två eller flere med
50 proc. Har delegare icke efterlemnat enka, utan
endast ett eller flere pensionsberättigade barn,
åtnjuter ett barn 50 proc. af enkepensionen och
två eller flere denna pensions fulla belopp. Barn
äro pensionsberättigade, tilldess de uppnått 21
års ålder. Dock upphör pensionsrätten för dotter,
likasom för enka, så snart hon ingår äktenskap. – Från
och med år 1881 hafva äfven lärare vid de tekniska
skolorna vunnit inträde i kassan och statsanslaget
med anledning deraf höjts med 3,471 kr. – Vid slutet
af år 1884 hade kassan 952 delegare. Intill samma
tid hade 65 pensionsbref utfärdats, af hvilka 60 voro
fortfarande gällande, med en årlig pensioneringssumma
af 34,301 kr. 83 öre. Kassans kapitalbehållning
uppgick då till 1,175,640 kr. 18 öre.
C. W.
Lärbro, socken i Gotlands län, Gotlands
Norra härad. Areal 10,885 har. 1,399
innev. (1884). L. bildar med Hellvi ett regalt
pastorat af 1:sta kl., Visby stift. Norra kontraktet.
Lärdalsören, kustort i Bergens stift (Norge),
vid den arm af Sognefjorden, som kallas
Lärdalsfjorden. Omkr. 800 innev. O. A. Ö.
Lärda samfund. Se Akademi.
Lärda tidningar, »upplagde i Stockholm för egen
kostnad af Lars Salvius», en literaturtidning,
som 1745–73 (med hela 29 årgångar) utgafs af nämnde
boktryckare och skriftställare. Tidningen utgjorde en
fortsättning af Upsala Vetenskapssocietets kortlifvade
månadsskrift »Tidningar om the lärdas arbeten»
(utg. 1742 af O. Celsius d. y.). »Lärda tidningar»
utkom i små enspaltiga oktav-blad om 4 sidor, under
de tre första åren hvarje torsdag, men fr. o. m. 1748
hvarje måndag och torsdag. Nyutkomna böcker anmäldes
der på ett noggrant, redigt och oveldigt sätt. Dessa
anmälningar innehålla sällan ansatser till kritik i
modern mening, utan inskränka sig mest till en torr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
