Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Majorianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro af ringare historiskt värde än de två första.
K. H.
Makkari, Abu-l-Abbas Ahmed ibn-Muhammed el-M., arabisk
historieskrifvare, f. mot slutet af 1500-talet,
d. i Kairo 1631. Under ett besök i Damaskus 1628
väckte han lifligt intresse genom föreläsningar
öfver traditioner om profeten samt genom sina
berättelser om det arabiska väldet i Spanien,
hvilka sistnämnda han derefter nedskref. Detta verk,
hvilket är af stort historiskt värde, utgafs
1840–43 i en ofullständig engelsk öfversättning af
don P. Gayangos samt 1855–61 på originalspråket
af Wright m. fl. (»Analectes sur l’histoire et la
littérature des arabes d’Espagne»).
Makkef. Se Metheg.
Makó, hufvudstad i ungerska komitatet Csanád,
nära högra stranden af Maros. Säte för en rom.-katolsk
biskop. 30,077 innev. (1880), nästan alla magyarer
af olika bekännelser (15,492 reformerta, 11,178
rom. katoliker o. s. v.). Hufvudnäringen är åkerbruk.
Makololo, en afdelning af basutofolket, bosatt vid
öfre Sambesi.
Makrillen (makrilen). Se Makrillslägtet.
Makrillfiskar (makril-), Scombridae, zool., en familj
bland de taggfeniga fiskarna, som i den mera
inskränkta omfattning, i hvilken den numera
plägar tagas, utmärkes från närstående familjer
genom spolformig, föga hoptryckt kroppsform, väl
utvecklad tandbyggnad, två ryggfenor och vanligen
äfven smärre s. k. bifenor. Förlocket saknar
taggar. Bukfenorna sitta på bröstet samt hafva 1
taggstråle och 5 mjuka strålar. Arterna af denna
familj äro pelagiska fiskar, talrikt förekommande
såväl i den tropiska zonen som i de tempererade. De
äro ytterst lifliga och rofgiriga samt lika uthålliga
som snabba. Deras muskler hafva flere nerver och
blodkärl än andra fiskars samt påminna om foglarnas
och däggdjurens. Den starka muskelverksamheten gör,
att deras blod har flere grader högre temperatur
än andra fiskars. I ekonomiskt hänseende är denna
fiskfamilj en af de vigtigaste. Utom makrillen höra
hit bl. a. thonfisk-slägtet samt sugfiskarna.
Makrillfiske. Detta fiske är att räkna bland de »stora
fiskena» och intager i flere land i ekonomisk vigt
platsen näst efter sill- och torskfiskena. Ännu
i midten af 1800-talet var dock makrillfisket
jämförelsevis mindre betydande; men det har i
senare tider, med förbättrade kommunikationer och
förvaringssätt under fiskens transport, hvarigenom en
vidsträcktare marknad öppnats, ökats ganska betydligt
både i Gamla och Nya verlden. Det mest betydande
makrillfisket försiggår långs nord-amerikanska kusten,
från Cap Hatteras upp till S:t Lawrenceviken. För ej
lång tid tillbaka drefs detsamma hufvudsakligast på
sistnämnda ställe af fiskare från Förenta staterna
och Canada, men de förre fiska nu hufvudsakligast vid
sina egna kuster och följa makrillens vandringar. Vid
fisket begagnas numera mest för detta ändamål byggda,
snabbseglande klipperfartyg (»makrillskonertar»)
af 80–90 tons drägtighet, försedda med åtskilliga
mindre fångstbåtar. Såsom redskap
nyttjas öfvervägande s. k. snörpevad eller påsenot
(purse-seine), mindre ofta äfven derjämte eller
uteslutande garn eller krokredskap (lina). Dörjfiske
begagnas ej numera. Fisket försiggår f. o. m. Mars
t. o. m. Dec. År 1880 utgjorde fångsten 425,000
barrels (tunnor), af hvilka 75,000 såldes färsk
på is; resten saltades. Värdet af nämnda fångst
skattas till 9,900,000 kr. I Canada börjar man nu
alltmer vid makrillfisket använda ungefär likadana
fångstfartyg som de, hvilka nyttjas i Förenta
staterna, d. v. s. af 60–100 tons drägtighet och 10–20
mans besättning. Der begagnas jämte snörpevad äfven
lin-fiske, hvarvid makrillen lockas intill båten
derigenom att man långs sidorna utströr småfisk
(»poggies»), som för ändamålet sönderhackats och
medföres i tunnor. Fisketiden för makrill är i S:t
Lawrenceviken, der detta fiske hufvudsakligen drifves,
Juli–Sept. Fångsten är ganska betydlig. År 1882
utgjorde den 205,900 barrels (tunnor) saltad makrill,
af hvilka 74,000 barrels exporterades, samt 677,489
dosor (»cans») konserverad. Fångstvärdet anslogs
s. å. till omkr. 6V2 mill. kr. – Makrillfisket i
Storbritannien försiggår hufvudsakligen vid Englands
södra och sydvestra kust i Kanalen och mynningen
af Irländska sjön samt i Nordsjön från Yarmouth mot
holländska kusten. Största fisket drifves i Cornwall
(Penzance). Det försiggår Febr.–Juni med drifgarn. År
1883 funnos der 400 makrillfiskebåtar (»luggers») af
15–18 tons drägtighet. Fångsten beräknas till 4,000
ton (= 6 mill. stycken). I fisket i Irländska sjön
deltaga jämte irländarna sjelfva äfven engelsmän,
skottar och fransmän. Hufvudorten för det irländska
makrillfisket är Kinsale, der 600 båtar pläga
fiska. Fångsten föres med ångbåt till Milford och
derifrån på jernväg till London. I Skotland och vid
ön Man fiskas äfven något makrill. Makrillfångsten
i Skotland utgjorde 1884 omkr. 7,311 hl., värda
95,148 kr. Hela Storbritanniens makrillfiske
beräknas till 15,000 ton à 12 pd st. pr ton (=
3,240,000 kr.). – Äfven i Frankrike idkas ett rätt
betydligt makrillfiske hela kusten utefter ned till
spanska gränsen. Det bedrifves dels på »lougres»
af 50–80 tons drägtighet med drifgarn i Kanalen
mellan franska kusten och Scillyöarna, dels upp vid
irländska kusten från början af Mars till slutet af
Maj. Fångsten saltas ombord. Det är hufvudsakligen
från Boulogne och Fécamp, som detta fiske drifves, och
deras saltade makrill är berömd. Medelfångsten under
1877–83 utgjorde 1,397,000 kg. Vid den öfriga kusten
drifves fisket med garn och dörj, hufvudsakligast
Maj–Aug., stundom in i Dec. Största delen af fångsten
säljes färsk. Största fisket sker på kusten emellan
Brest och Lorient, der fångsten under nyss nämnda
period utgjorde i medeltal 3,249,000 kg. Franska
makrillfisket i Medelhafvet utgjorde under samma tid
i medeltal 602,000 kg. Hela franska makrillfisket
utgjorde samma tid 7,600,000 kg. Dess värde anslogs
för åren 1876–82 till 2,900,000 kr. om året. Vid
holländska kusten synes intet betydande makrillfiske
idkas. – I Skandinavien är det norska makrillfisket
det mest betydande. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
