Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmström, Carl Gustaf - Malmström, Johan August - Malmström, Karl Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt utan att någonsin låta sig förtröttas under
sökandet efter händelsernas rätta sammanhang belyst
de upprörda partilidelsernas, bestickningens
och de politiska kulissintrigernas tidehvarf. –
Af hans öfriga historiska arbeten må påpekas
Bidrag till svenska kyrkoförfattningens historia
under sjuttonde seklet (i tidskriften »Frey»,
1850), Om centralisation, embetsmän och län i
Sverige under medeltiden (1851, i »Tidskrift för
Litteratur»), Om konventikelplakatets uppkomst
(1852, i nyss nämnda tidskrift, hvilken han efter
C. F. Bergstedt redigerade under loppet af 1852);
vidare Om Österrikiska successionskrigets uppkomst
och första skede (i »Nord. universitetstidskrift»,
3:dje årg., 4:de h., 1858), Om embetsmännens
ställning till riksdagen under frihetstiden
(i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., del 26,
1869) samt flere uppsatser rörande 1700-talets
historia i »Svensk tidskrift» (1869, 1871–72)
och »Historisk Tidskrift» (1884), Inträdestal i
Sv. akad. (denna akad:s handl., d. 54, 1879) och Minne
af Öfverståthållaren frih. J. A. v. Lantingshausen
(Sv. akad:s handl., d. 62, 1886). Den af M. 1863
utgifna handboken Sveriges statskunskap i kort
sammandrag (7:de uppl. 1883) har öfversatts och
bearbetats i Bluntschlis och Braters »Deutsches
Staatswörterbuch» (art. »Schweden»).
Malmström, Johan August, historie- och genremålare,
illustratör, föddes d. 14 Okt. 1829 i Vestra Ny
socken, Östergötland, och deltog från barndomen
ej blott i vanliga bondsysslor, utan äfven i
faderns yrke såsom snickare, ornamentsbildhuggare
och förgyllare för orten. Så förflöt konstnärens
ungdom, och först i sitt 21:sta år fick M. tillfälle
att begifva sig till Stockholm och blifva elev vid
konstakademiens läroverk. Han uppehöll sig der sex
år och genomgick alla dess klasser för teckning och
målning. Under denna tid utförde han en del kopior,
målade prisämnen, för hvilka han erhöll belöningar,
och lemnade teckningar för barnböcker m. m. 1856 begaf
han sig till Düsseldorf, der han dock mest målade
på egen hand. Derifrån hemsände han Kung Heimer och
Aslög (1857), som skaffade honom k. medaljen och först
väckte större uppmärksamhet på hans begrafning. Han
utförde äfven andra stycken, såsom Ragnar Lodbroks
söner, mottagande underrättelsen om sin faders död
och, tillsammans med den berömde Gude, Vikingar,
som begrafva sina döda. Från Düsseldorf, der han
1857 erhöll ett akademiskt resestipendium, for han
s. å. till Paris och blef der elev hos Couture,
hvars målningskonst blef af stort inflytande på hans
egen. 1859 reste M. till Italien, der han en tid
uppehöll sig i Rom, men återvände sedan till Paris
och 1863 hem. Han hade under dessa år utfört ej få
taflor, alla med nordiska ämnen: Blenda uppmanar
Värendsqvinnorna att hämnas danskarnas härjningar,
Ingeborg mottager underrättelsen om Hjalmars
död (Paris 1859, nu i Nationalmuseum), Brynhilda
väfvande i duken sin älskares bedrifter m. fl. 1861
blef M. agré af konstakademien och 1864 ledamot af
densamma. Hans närmast följande arbeten blefvo
Viger Spa, Konung Sverres tåg till Norge med
birkebejnarna och Elfvalek (i Nationalmuseum), de båda
senare för den stora skandinaviska utställningen
i Stockholm 1866. Året derefter blef han vice
professor och s. å. professor vid konstakademiens
läroverk. 1869 begynte han ett stort arbete, som ännu
(1886) ej fullbordats: den väldiga duken Bråvalla
slag. Men samtidigt visade sig den åder af harmlös
komik och glad naivitet, som är ett af grunddragen i
konstnärens skaplynne, i det han 1866 utställde sin
första barnbild: Sista paret ut!, sedan efterföljd
af flere liknande: Korthuset (1868), Herrns och
fruns marknadsresa (1870), Tiggare och tjuf (s. å.),
Trollskrinet (1873), Odygd m. fl. Från 1860-talet
har M. i väsentlig mån egnat sig åt illustrationen,
på hvilket område han till en början tog intryck
af Dorés starka klärobskyrspel, men sedan utvecklat
sig allt sjelfständigare. Konstnärens första arbete
i denna riktning, teckningarna till »Frithiofs saga»
af Tegnér (1868), har utgifvits äfven i danska, tyska
och amerikanska upplagor samt helsats med välförtjent
bifall. En mognare frukt af hans sträfvanden var
den rika samlingen illustrationer till »Sagan om
Ragnar Lodbrok och hans söner, berättad af Gödecke»
(1880). Men hans hittills yppersta verk och säkerligen
det, som utarbetats med den största sorgfällighet,
är praktupplagan af Runebergs »Fänrik Ståls sägner»
(1883), som tillika betecknar en väsentlig förändring
i konstnärens hela riktning, i det han nämligen der
för första gången beträdde den nyare historiens
mark och dermed områden, der studier af den
reala verkligheten äro absolut oundgängliga. Den
fantasiens kraft och stämningens finhet, som man
oftast funnit hos konstnären, hafva i hans senaste
verk på ett efterdömligt sätt förmälts med blick för
den historiska och etnografiska sanningens kraf och
ett sorgfälligt bemödande att se dessa till godo. M:s
verksamhet har under senare tider dessutom egnats åt
hans kall som lärare och handledare i målning och
teckning samt åt intresset för våra fornminnens
bevarande och konstindustriens främjande. Han
har varit ledamot af Svenska fornminnesföreningens
styrelse alltsedan detta sällskaps stiftelse (1869).
-rn.
Malmström, Karl Robert, finsk diktare, född
i Åbo d. 16 Mars 1830, student i Helsingfors
1851, prestvigdes 1854 och verkade sedan
som kapellansadjurikt och kapellan i Åbo
domkyrkoförsamling till 1886, då han tillträdde
(utn. 1883) S:t Andreae pastorat, i Borgå stift. Redan
under studentåren framträdde M. som lyrisk diktare. År
1856 utkom hans första häfte Dikter, hvaraf nya
tillökade upplagor sågo dagen 1872 och 1879. För ett
längre poem, Elden, erhöll han 1871 Svenska akademiens
mindre guldmedalj. Som lyriker har M. rönt påverkan
af Z. Topelius, hvilken Finlands unge diktare vid den
tiden gerna togo till mönster. M:s äldsta diktning
står helt och hållet under inflytande af romantiken,
hvars symboliska naturbetraktelse och trånsjuka
stämning han tillegnade sig. I likhet med Topelius
älskade han äfven att gifva sina poem en religiös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
