Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mal pintado ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkomster af ön uppgingo 1884 till 212,570 pd st.,
utgifterna till 209,800 pd. Tontalet af in- och
utlöpande fartyg 1880 var 6,147,000. Värdet af
importen uppgick 1879 till 794,500 pd och af exporten
till 216,000 pd st., medan varor för 18,7 mill. pd
endast berörde hamnen. Den stora hamnen ö. om Valetta,
hvars inlopp försvaras af Fort Ricasoli, är en af de
bästa på jorden och mycket besökt. En arm af hamnen
är afsedd till kolstation, och der införas och säljas
ofantliga qvantiteter kol. Britiska medelshafsflottan
är stationerad vid ön 6 månader af året, med en
besättning af omkr. 5,000 man. Militärstyrkan på ön
uppgår vanligen till 6,500 man, den största garnison,
som hålles i någon britisk koloni.
M. (Grek. Melite) och Gozzo (Grek. Gaulos l. Gaudos)
hade tidigt feniciska kolonister, efter hvilka ruiner
och inskrifter ännu finnas qvar. Från fenicerna
öfvergingo öarna till grekerna, från dessa till
kartagerna, hvilka 218 f. Kr. uppgåfvo dem till
romarna. Några hålla före, att öarna varit kända af
grekerna redan under sagotiden, och att M. l. Gozzo
varit ön Ogygia. Traditionen utpekar »Kalypsos
grotta» på båda öarna. Om M:s välstånd under romarnas
välde vittna en mängd ruiner af prakttempel samt
anföranden af latinska författare. Paulus planterade
kristendomen derstädes efter sitt skeppsbrott vid
ön. 454 intogs M. af vandalerna, 494 af goterna,
534 af bysantinerna under Belisarius, 870 af
araberna, omkr. 1090 af normanderna under Roger,
hvilka 1127 förenade ön såsom ett markisat med
Sicilien, hvars öden den delade till 1530. Karl V
gaf då M. m. m. såsom län åt johanniterna, hvilka
derefter kallades malteserriddare, och i hvilkas
händer M. under flere årh. var kristenhetens bålverk
mot muhammedanismen. På sin expedition till Egypten
intog Bonaparte ön utan motstånd (Juni 1798); men
redan i Sept. 1800 måste den franska besättningen
under Vaubois uppgifva ön, som då ställde sig under
Englands skydd. I freden i Amiens (1802) lofvade
engelsmännen återställa ön till johanniterna, men
behöllo den tillsvidare samt fingo den formligen sig
tillerkänd genom freden i Paris 1814.
Malta-kors (Malteser-kors). Se Kors.
Malta-svamp. Se Cynomorium.
Malte-Brun [malt-bröng]. Se Bruun, M. K.
Malteser, innevånare på Malta. – Malteserorden,
malteser-riddare. Se Johanniter.
Malteser-gamen. Se Smutsgamen.
Malteserkors. Se Kors.
Maltesholm, gods i Kristianstads län, Sönnarslöfs
socken, vid Hommentorps station på Gärds härads
jernväg och på den af bokskog klädda nordöstra
sluttningen af Linderödsåsen, uppför hvilken en dyrbar
och präktig väg leder upp till slottsbyggnaden,
som omgifves af kanaler, springvatten, trädgårdar
och parker. Godset omfattar hela socknen utom
3/4 mtl, nämligen M:s säteri, 4 1/4 mtl, och 20 mtl
underlydande, jämte tegelbruk, qvarn och ångbränneri,
samt 3 1/2 mtl i Efveröds socken,
alltsammans taxeradt till något öfver 1 mill. kr. M:s
säteri leder sitt namn och sin tillkomst från Malte
Juul, som genom gifte med Anna Ramel erhöll hela
Sönnarslöfs by, hvilken förut tillhört Vidtsköfle,
och 1635–38 lät uppföra den nuv. slottsbyggnaden. Från
hans dotter Maren öfvergick egendomen till ätten
Ramel och 1801 genom gifte och lösen till grefve
Ax. Gabr. De la Gardie, hvars sonsöner, grefvrarna
M. G. och J. De la Gardie, f. n. (1886) ega M.
Maltextrakt, Extractum malthi, farmak., beredes
fabriksmässigt genom att kornmalt under flere
timmar digereras med vatten vid en temperatur af
+ 60° C. Härunder omsättes maltets redan förut
delvis dextrinvandlade stärkelse fullständigt till
dextrin och drufsocker, som lösas i vattnet jämte
protein-ämnen m. m. De sistnämnda ämnena bortskaffas
sedan genom infusionens (»vörtens») kokning och
klarning, hvarefter den klara maltinfusionen, eller
maltutdraget, afdunstas i vakuumpannor vid en värme
af högst + 50° C. (för att hindra »vidbränning» af
qvarvarande rester af protein-ämnen). Maltextraktet,
som i Sverige på flere större apotek tillverkas af
förträfflig beskaffenhet, har svartbrun färg samt
tjockare syrups fasthet och sötaktig smak, hvilken
jämte lukten erinrar om den af inkokt brun syrup,
eller s. k. »knäck». Detta preparat begagnas mycket i
synnerhet för barn eller svaga personer, i afsigt att
förbättra näringsprocessen under kroniska magkatarrer
med blodbrist o. s. v. Verkan af maltextrakt i
detta afseende förhöjes genom tillsats af något
jernpreparat, och i det ofta använda s. k. maltextrakt
med jern är vanligast tillsatt jernoxidulfosfat. Man
gifver maltextraktet teskeds- eller desertskedsvis
3–4 gånger om dagen vid eller emellan måltiderna. Man
kan taga det ensamt eller blandadt med öl, porter,
vin, mjölk o. s. v. – I de allmänna tidningarna
utpuffas ofta genom reklamer ett maltextrakt af
J. Hoff i Berlin, hvilket vanligen utgifves såsom
ett »sundhetsöl» och består af vanlig ölvört med
tillblandning af socker eller syrup, glycerin, något
litet cedroolja och växtslem (af altérot), för att
drycken må blifva simmigare, samt af stjern-anis,
koriander och »paradiskorn» för smakens förbättring
eller förändring. Detta »Johann Hoffs Malzextrakt»
är visserligen användbart som ett slags öl, men
hör till humbugmedicinen, derför att dess pris är
satt flere gånger (enl. Wittstein 6 ggr) högre
än dess verkliga värde. – Maltextraktkarameller
erhållas genom att ölvört, blandad med lika
delar socker, afdunstas till sådan fasthet, att
massan kan formas till »karameller». De begagnas af
allmänheten såsom »lenande» i strup- och lungkatarrer.
O. T. S.
Malthus [mä’llthös], Thomas Robert, engelsk
nationalekonom, f. 1766 i grefskapet Surrey, kom 1784
till Jesus-College i Cambridge, blef 1788 graduerad
och 1797 fellow derstädes samt mottog sistn. år
tillika presterlig ordination och vården om en
liten församling i sin hembygd. 1805 anställdes han
såsom professor i historia och politisk ekonomi vid
Ostindiska kompaniets college i Haileybury
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
