Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manuale ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den stora revolutionens utbrott suttit fängslad
på Bastiljen såsom författare till en irreligiös
pamflett. Han blef 1789 medlem af den provisoriska
municipalstyrelsen i Paris och utsågs
1791 till Kommunens prokurator, med Danton såsom
substitut, men skilde sig sedermera i
Nationalkonventet alltmer från ytterlighetsmännen.
Då konventet beslöt, att Ludvig XVI skulle afrättas,
nedlade M. sitt mandat (Jan. 1793) och drog
sig undan till sin födelsestad, Montargis. Han
guillotinerades i Paris redan d. 14 Nov. 1793 på
revolutionstribunalets dom. M. utgaf
1792 »Lettres écrites par Mirabeau à Sophie
Ruffey, marquise de Monnier» (4 bd), hvilken
korrespondens fallit i hans händer vid Bastiljens
stormning (1789). – 2. Jacques Antoine M., f. 1775,
vann stort rykte såsom sakförare. Under »hundra
dagarna» gjorde han sig i folkrepresentationen
känd för sin glödande patriotism, och såsom medlem
af deputeradekammaren sedan 1818 bekämpade
han med sådan energi och glänsande vältalighet den
rojalistiska reaktionen, att kammarmajoriteten
slutligen, 1823, omfattade ett lägligt tillfälle att
utesluta honom ur församlingen, hvarvid han endast
vek undan för våldet. Han dog 1827 och följdes
till grafven af 100,000 menniskor.
Manuel [manyä’l], Eugène, fransk skald, f. i
Paris 1823, son till en israelitisk läkare,
innehade lärareplatser vid olika lycéer, blef
1870 kabinettschef i undervisningsministeriet
och utnämndes 1878 till generalinspektör öfver
allmänna läroverken. M. framstår som en sinnrik och
formren lyriker i dikterna Pages intimes (1866;
4:de uppl. 1871), Poémes populaires (1871; 4:de
uppl. 1875), som innehåller skarpt realistiska
skildringar af fattigmans lif, framburna i
filantropiskt syfte, samt Pendant la guerre
(1872; 3:dje uppl. 1875), scener och stämningar
från belägringen af Paris. De två förstnämnda
samlingarna prisbelönades af Franska akademien, som
äfven tilldelade honom 6,000 fr. för hans sociala
enaktsdrama Les ouvriers (Jan. 1870), hvilket
uppfördes med största framgång. M. utarbetade jämte
E. Lévi-Alvarès den för skolorna afsedda läseboken
La France (4 bd, 1854–56; många uppl).
Manufaktur (af Lat. manufacere, tillverka
för hand), urspr. verkstad, der råmaterialet,
i allmänhet hemtadt ur växt- eller djurriket,
bearbetas endast af menniskohand; numera, sedan
maskiner utföra det mesta af menniskohandens
forna arbete, liktydigt med det mera använda ordet
fabrik. (Om den förr iakttagna skilnaden emellan
fabriker och manufakturer se Fabrikslagstiftning.) –
Manufakturer l. manufakturvaror, vanligast produkter
af väfnadsindustrien. – Manufakturering. Se Jern,
sp. 1134. – Manufakturist, den som tillverkar eller
försäljer manufakturer.
Manufakturdiskontfonden. Se Diskont, sp. 1258.
Manufakturdiskontkontoret. Se Diskont, sp. 1258.
Manufakturfonden. Se Diskont och Manufakturkontoret.
Manufakturförlagslånefonden, adm., en fond för
beredande af förlagslån åt fabriksnäringar. Se
Diskont, sp. 1258.
Manufakturkontoret, ett af rikets ständer
1739 inrättadt verk för förvaltning af de till
manufaktur(fabriks)näringens understöd anslagna
medel (manufakturfonden). Verket styrdes af fyra
af ständerna utsedda fullmäktige. »Det gjorde sig
till målsman för det allra strängaste skyddssystem;
det ville icke höra talas om någon utvidgning
af näringsfriheten och tyckte icke, att statens
förmynderskap eller manufakturidkares anspråk
på skydd och hjelp kunde sträckas för långt»
(Malmström). 1766 upphörde Manufakturkontoret att
vara ett rikets ständers verk. En rörande dess
hushållning vidtagen undersökning lade i dagen, att
mycken misshushållning, slöseri och mannamån egt rum
vid medlens förvaltning. De till kontoret influtna
medlen utgjorde för tiden 1739–65 något öfver 9
mill. dlr s. m. utom lån i banken på 1,8 mill. De
till kontoret hörande ärenden öfverlemnades 1766
till Kommersekollegium, inom hvilket 1769 en särskild
division inrättades för manufakturärenden, i hvilken
Manufakturkontorets förre tjenstemän insattes såsom
ledamöter. – Se vidare Diskont, sp. 1258.
Manufakturstämpelverket i Stockholm, adm., verkställde
derstädes den af staten förr anbefallda stämpling
af vissa inhemska fabriksalster, hvilken – utom
för spelkort – upphäfdes genom k. kung. d. 13 Juni
1862. Se Fabriksmärke och Hallstämpling. Stämpelverket
handhades i Stockholm under Kommersekollegiets
öfverinseende af den afdelning i stadens magistrat,
som benämndes Handels- och ekonomi-kollegium
(se d. o.), genom ett särskildt stämpelkontor.
A. Th. S.
Manulektor (af Lat. manus, hand, och legere, läsa),
en vid spiritistiska seancer begagnad skrifapparat,
oftare kallad psykograf.
Manu propria, Lat., egenhändigt.
Manus, Rom. rätt. Det latinska ordet manus betyder
egentligen hand, men användes i öfverförd bemärkelse
för att beteckna ett maktförhållande. Tidigast torde
uttrycket manus i denna bemärkelse användts för att
beteckna den makt och myndighet i alla riktningar, som
tillkom den romerske husfadern öfver alla och allt,
som familia i vidsträckt mening innefattade. Men i
den något senare rätten nyttjades uttrycket för att
angifva hans myndighet särskildt öfver hustrun i det
s. k. stränga äktenskapet. Denna husfaderns myndighet
öfver hustrun var till beskaffenhet och omfattning
icke väsentligen skild från den, som tillkom honom
öfver barnen, potestas patria (se d. o.), och innebar
en nästan oinskränkt makt och rätt såväl i personligt
som i förmögenhetsrättsligt afseende. Hustrun i det
stränga äktenskapet sades derför också intaga en
dotters ställning (vara filiae loco). I enlighet
dermed hade hon ock vid mannens död jämte sina
barn arfsrätt efter honom såsom en dotter. Hustruns
ingående af det stränga äktenskapet betecknades med
uttrycket in manum conventio. Men jämte detta stränga
äktenskap med manus förekommer äfven redan från äldre
tider det s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
