Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menhir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i vapensmedsyrket och blef slutligen student i
Upsala 1720. Sedan han 1723 fått tillfälle att göra
en resa till Finland och Ryssland för mekaniska
studier och efter hemkomsten hugnats med en liten
pension, blef han 1728–30 Triewalds medhjelpare vid
föreläsningarna å riddarhuset i Stockholm, antogs
till stipendiat i Bergskollegium 1731 och användes
vid åtskilliga praktiskt mekaniska förrättningar. Han
utnämndes 1732 till professor i matematik i Lund,
mot vilkor att till universitetet aflemna Triewalds
instrumentsamling, och qvarstod såsom sådan till sin
död, d. 13 Juni 1743. Vid universitetet gjorde han
sig bekant mindre såsom lärare och vetenskapsman än
genom de strider, hvilka han nästan utan uppehåll
förde med sina medbröder, och hvilka slutligen
förmådde konsistorium att begära hans aflägsnande
från universitetet, en åtgärd, som dock genom hans
död blef öfverflödig. Han var sedan 1736 ledamot af
»Academia leopoldino-carolina naturae curiosorum»
(då egentligen residerande i Nürnberg). – M. utgaf
under sin vistelse i Stockholm en Kort beskrifning af
den hydrostatiske wågbalcken (1728). Såsom akademisk
författare inskränkte han sig till utgifvandet af 4
disputationer, af hvilka en behandlar maximi- och
minimiproblemen samt visar, att M. tagit kännedom
om differentialkalkylen, äfvensom 3 program,
af hvilka ett (1741) handlar Om et nytt sätt
att segla utan vind, segel och åhror. Deremot
var han en mycket flitig almanackutgifvare. För
åren 1734–1745 utgåfvos årligen flere (stundom
ända till fem) sådana, uträknade af M. samt
beräknade till Stockholms, Vesterås, Göteborgs,
Jönköpings, Lunds och Karlskrona horisonter.
G. E.
Menlösa barns dag (Fr. fête des innocents), d. 28
Dec. (4:de dag jul), firades fordom i katolska
land såsom en helgedag till åminnelse af de
späda gossebarn, som på Herodes’ bud dräptes i
det s. k. betlehemitiska barnamordet (Matt. 2: 16),
och hvilka, emedan de ljöto döden för Kristi skull,
blifvit kallade »martyrernas blomster».
Mennais, La. Se Lamennais.
Mennander, Karl Fredrik, ärkebiskop, lärd, föddes i
Stockholm d. 19 Juli 1712 af finska föräldrar, som
under den »stora ofreden» flytt från sitt land. Han
blef 1728 student i Åbo och reste 1731 till Upsala,
der han knöt förtrolig vänskap med studenten Linnaeus,
den sedan verldsberömde Linné, som högt värderade hans
omdöme och alltid före utgifvandet meddelade M. sina
skrifter. 1735 blef han filos. magister i Åbo och
1738 adjunkt i filosofi, nämndes, efter en vistelse
i Stockholm under kriget, till professor i fysik
1746 samt prestvigdes s. å. Nu följde befordringarna
snabbt på hvarandra, och 1757 blef M. biskop öfver
Åbo stift. I denna egenskap utvecklade han mycken
verksamhet och stort nit. Flere prestmöten, täta
visitationsresor, ett förbättradt skolväsende, ett
nytt lasarett m. m. vittnade derom. Synnerligen
vårdade han sig, i egenskap af prokansler, om
universitetets angelägenheter. En ny kemisk lärostol
inrättades, en anatomisal och ett kemiskt laboratorium
byggdes, en akademisk trädgård med drifhus anlades,
fysikaliska instrument inköptes o. s. v. Under M:s
tid utkom äfven den förbättrade upplaga af bibeln på
finska, hvilken påbörjades under hans företrädare
Brovallius. I sin egenskap af biskop bevistade han
alla riksdagarna från 1756. 1773 blef han ledamot af
bibelkommissionen. 1775 utnämndes han till ärkebiskop
och prokansler för Upsala universitet. M. afled i
Upsala d. 22 Maj 1786. Sonen, öfverintendenten
Fredenheim, lät i Rom bildhuggaren Angelini
förfärdiga en marmorminnesvård öfver honom, hvilken
utgör en af Upsala domkyrkas största prydnader. – Icke
häller M:s författareverksamhet var obetydande. Han
presiderade för 73 akademiska disputationer samt utgaf
ganska många tal och afhandlingar, bland dem Tal om
bokhandeln i Sverige (1756) och Om folkhopens tillväxt
etc. (1765), båda presidietal i Vetenskapsakademien,
af hvilken han vardt ledamot 1744, Oratio de
synodis et speciatim dioecesanis aboensibus (1773)
m. fl. och naturvetenskapliga uppsatser. Hans
stora brefvexling, nu förvarad å k. biblioteket i
Stockholm, visar mångsidigheten af hans intressen
och det inflytande han i ganska vida kretsar utöfvade
både såsom stiftsstyresman, prokansler, naturkunnig
och lärdomsidkare. Särskildt är den af vigt för Åbo
högskolas historia under 1700-talet. M. var äfven en
af sin tids förnämsta bokälskare och samlare. Hans
högst betydande och väl valda boksamling såldes å
auktion i Upsala 1788. -rn.
Menninkälset, Finsk mytol. Se Kalma.
Menniskan. I sin däggdjursgrupp Primates och under
slägtet Homo uppställde Linné (»Systema
naturae», bd X; 1758) 2 arter: H. diurnus (dagmenniska),
menniskan under namnet H. sapiens, och H. nocturnus
(nattmenniskan), orang-utangen under namnet
H. troglodytes, med förklaring, att han oaktadt
all uppmärksamhet icke funnit dem tillhöra skilda
slägten. Sedan dess hafva flere samslägtingar
till orang-utangen upptäckts, nämligen gorilla,
chimpans och gibbon. Åtskilliga senare forskare
hafva på grund af skarpare bestämningar skilt dessa
från menniskan till en grupp för sig, anthropomorpha
l. antropoiderna, ja somliga (t. ex. Quatrefages)
finna skilnaden så stor, att de låta menniskan ensam
för sig bilda ett särskildt rike inom djurverlden. Det
kan icke undgå någon, som med öppet öga för naturens
former jämför menniskan och antropoiderna, att
emellan dem redan vid den flyktigaste blick finnas
stora likheter, och en närmare granskning bekräftar
första intrycket. Alla antropoider uppträda i mer
eller mindre lyckad upprätt ställning; ögonen skåda
framåt på hvar sin sida om en näsa eller åtminstone
ett tydligt anlag till en sådan; minspelet är rikt;
i uttryck och åthäfvor visa de sig såsom städse
allvarliga, t. o. m. sorgsna karrikaturer af
menniskan. Alla äro de svanslösa, hafva 2 spenar
på bröstet, föda i regeln blott en unge efter en
gestation af omkr. 10 månader. Kroppens alla ben,
muskler, kärl, nerver och inelfvor äro fullkomligt
desamma som hos menniskan, om ock i afseende på
storlek och form någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
