Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menniskan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
födelsen infaller hälften af kroppslängden något ofvan
nafveln, omkr. 2:dra året vid nafveln, omkr. 10:de
året vid höfttaggarnas höjd, omkr. 13:de året vid
blygdbenet, hos den fullvuxna qvinnan på samma höjd,
hos den vuxne mannen 7–8 mm. derunder. Således beror
ock skilnaden i kroppshöjd hos könen rätt väsentligt
på nedre lemmarnas längd; denna öfverväger hos
mannen, torsons relativt hos qvinnan. I de allra
flesta hänseenden öfverväga dock dimensionerna hos
mannen, hvars största bredd är öfver skuldrorna: vid
30 år 394 mm., mot 348 mm. hos qvinnan. Det vigtigaste
undantaget är höfternas, d. v. s. bäckenets,
vidd och omfång, som äro större hos qvinnan (837
mm. vid 30 år) än hos mannen (797 mm.). Höjdväxten
sker med ständigt aftagande kraft. Han är störst
under första lefnadsåret (196–198 mm.), aftager
först tämligen raskt, sedan långsammare, och är vid
5:te året omkr. 60 mm., vid 10:de 54 mm., vid 14:de
46 mm. för båda könen. Derefter ökas visserligen
kroppshöjden ytterligare, ehuru ännu långsammare och
mest för mankönet, ända till 30:de året, hvarefter
höjdväxten afstannar. Det visar sig i allmänhet vara
sant hvad folktron uppgifver, nämligen att barnet
vid födelsen har icke fullt 1/3 af sin blifvande höjd,
vid 3 år når sin halfva höjd, vid 7 år 2/3 och vid
10 år 3/4 af hela blifvande kroppshöjden. Dessa
äro medeltal för ett större antal personer af vanlig
storlek. Ser man till de individuella förhållandena,
finner man, att utvecklingen blott hos ett fåtal
sker så jämnt och gradvis. En mängd omständigheter,
förnämligast mellankommande sjukdomar eller dieten i
dess vidsträcktaste mening, vålla, att växten eger rum
ryckvis: man »står i knut» under en tid för att under
nästa period »skjuta i vädret» så mycket starkare, om
icke växten för alltid hämmas eller för återstående
tid varder ständigt excessif.
Puberteten, vid hvilken könsskilnaderna fullt
utpräglas för att sedan alltjämt qvarstå, synes
under olika förhållanden inträffa vid olika
tider. Hos söderns folk visar sig icke sällan
menstruationen vid 8–9 år, och mödrar vid 10–12 år
äro icke alldeles sällsynta. Hos oss tycks regeln vara
att puberteten inträder vid 14–15 år för qvinnan,
16–17 år för mannen. Det sker dock äfven här på
olika tid: hos de förmögnare, starkt närda och hos
stadsbor ett par år tidigare än hos fattiga och hos
landtbefolkningen, således, mera generelt, mellan
12 och 16 år för qvinnan och ett par år senare för
mannen. Hvarför qvinnan i alla evolutionshänseenden
och särskildt i detta är tidigare än mannen kan
icke afgöras; sannolikt är dock orsaken att söka
deruti att utväxten af hans mäktigare benmassa och
muskulatur, i allmänhet hans större kropp, tager
större anpart af näringen. Gossen är, som sagdt, vid
födelsen något längre än flickan (500: 494 mm.) och
något tyngre; denna ofverlägsenhet icke blott
bibehålles hela lifvet, utan ökas proportionel ända
till fullmogenheten. Det är måhända på denna redan
i fosterlifvet så att säga klumpigare utbildningen
af mankönet, som de större lifsfarorna för detta kön
bero derintill och
under första lefnadsåren, då gossarnas mortalitet
relativt till flickornas är = 4:3. Den ökade dödlighet
hos männen, som betingar 5 års högre medellifslängd
för qvinnorna, beror visserligen i första rummet på
den höga mortaliteten under första lefnadsåren, men
äfven i högst väsentlig mån derpå att mannen under
hela sin lefnad i högre grad än qvinnan är utsatt
för lifvets hårdare vedervärdigheter samt att han
för ett mindre regelbundet lif. Saken utjämnas åter
af de faror och den slitning qvinnan undergår genom
barnsäng och förlossning. Jfr Befolkningsstatistiken,
Dödlighet och Dödsorsaker.
Lika regelbundet som kroppshöjden, och i bestämd
proportion till denna, förhålla sig ock medeltalen
af tyngd, kraft (i rygg och i hand), lungornas
rymlighet, andedragens och pulsslagens antal m. m. –
Med regelbundenheten i personlig växt och utveckling
följer äfven en sådan för slägtet: detta ökas,
växer och utvecklas. Från alla land har sedan
två sekel eller mera iakttagits en ständig ökning
af folkantalet. Enligt Behm och Wagner utgjorde
befolkningen 1882 i runda tal i
| Europa (utom Island och Novaja Zemlja) | 327,743,400 |
| Asien | 795,591,000 |
| Afrika | 205,823,260 |
| Amerika | 100,415,400 |
| Australien och Polynesien | 4,232,000 |
| Polarområdet | 82,500 |
| ––––––––– | |
| 1,433,887,560. | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
