NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Elfte bandet
Militärkonventioner - Nådaval

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1887

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är elfte bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1887, sju år efter det att Nordenskiöld 1880 i triumf återvänt till Stockholm med Vega från Nordostpassagen, och nio år innan dynamitens uppfinnare Alfred Nobel dog 1896 och hans testamente blev känt. Sveriges union med Norge ingicks 1814, 73 år tidigare och skulle upplösas 18 år senare, 1905. Många svenskar utvandrade vid den här tiden till Nord-Amerikas Förenta stater och ankom till New York, varifrån en stor andel fortsatte till Minnesota och Minneapolis. Kanske fick de då för första gången se Negrer. Frågor som engagerade var Mission och Nykterhetsrörelsen.

Bandet är jämförelsevis fattigt på illustrationer, men artikeln om Månen har två som är gjorda efter fotografier.

Andra intressanta artiklar i detta band handlar om Montesquieu, Mozart, Muhammed, Musik, Mytologi, Målarekonsten, Napoleon, Nationalmuseum, Nederländerna, Newton, Nord-amerikanska literaturen, Nordens förhistoriska tid, Nordiska språk (skandinaviska språk), Nordisk rätt.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.

The above contents can be inspected in scanned images: Titelsida, Titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titelsida - Titelsida, Titelbladets baksida
Rättelser - iii
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - v, vi
Militärkonventioner kallas de fördrag, som de tyska staterna, med undantag af Bajern, afslutet med Preussen - 1-2
Militärliteraturföreningen kallas en 1870 bildad förening - 1-2
Militärläkarevetenskap - 1-2, 3-4
Militärläroverk, militärskola. Se Krigshögskola, Krigsskola - 3-4
Militärmusik. Se Krigsmusik - 3-4
Militär-oftalmi. Se Egyptisk ögoninflammation - 3-4
Militärsällskapet. Se Militärföreningar - 3-4
Militärväg, hufvudsakligen för underlättande af truppers snabba framsändande anlagd väg - 3-4
Milium L., bot., ett grässlägte - 3-4
Milium (Lat., hirs), med., en hvit, glänsande rund liten knöl i huden - 3-4
Miljutin. 1. Dimitrij Aleksejevitj - 3-4
Miljutin. 2. Nikolaj Aleksejevitj - 3-4
Milkontoret, ett under Styrelsen för statens jernvägstrafik lydande kontor - 3-4, 5-6
Milkowski, Sigismund - 5-6
Mill, amerikanskt räknemynt, tusendelen af en dollar - 5-6
Mill. 1. James - 5-6
Mill. 2. John Stuart - 5-6, 7-8, 9-10
Milla, spansk mil (se Mil) - 9-10
Millais, John Everett - 9-10, 11-12
Millau l. Milhau, stad i franska depart. Aveyron - 11-12
Millefiori, Fr. mille-fleurs, egentl. »tusen blommor» - 11-12
Mille-fleurs. Se föreg. art. - 11-12
Millefolium, bot., farmak., ett i det svenska talspråket ofta användt rent latinskt namn å den allmänna röllekan - 11-12
Millén, Johan Anton - 11-12
Millennium, det tusenåriga riket. Se Chiliasm - 11-12
Millepora, zool., paleont., slägte tillhörande hydroidernas ordning - 11-12
Miller, Johann Martin - 11-12
Miller, Thomas - 11-12, 13-14
Miller. 1. Ferdinand von M., d. ä. - 13-14
Miller. 2. Ferdinand von M., d. y. - 13-14
Miller. 3. Wilhelm von M. - 13-14
Miller, Joaquin (egentl. Cincinnatus Heine M.) - 13-14
Millesimo, by uti italienska prov. Genua - 13-14
Millesvik, socken i Värmlands län - 13-14
Millet, Jean François - 13-14
Millet, Aimé - 13-14
Millevoye, Charles Hubert - 13-14, 15-16
Milli-. Se Kilo- - 15-16
Milliard, ett tal, som representerar ett tusen millioner - 15-16
Milliarium, Lat., romersk milsten - 15-16
Milli-Cassone, Giannina - 15-16
Millich, Nicolaes - 15-16
Millien, Achille - 15-16
Millier métrique, Fr., »ett tusental i meter-vigt», franskt ton (skeppsvigt) om 1,000 kg - 15-16
Milligram. Se Metersystemet - 15-16
Milligramvåg. Se Medicinalvigt - 15-16
Millimeter. Se Metersystemet - 15-16
Millin, Aubein Louis - 15-16
Millingen, James - 17-18
Million, tal, angifvande tusen gånger tusen enheter - 17-18
Mills, Clark - 17-18
Millville, stad i nord-amerikanska staten New Jersey - 17-18
Millöcker, Karl - 17-18
Milman, Henry Hart - 17-18
Milne-Edwards. Se Edwards 1 och 2 - 17-18
Milo. Se Melos - 17-18
Milo, Titus Annius Marcus Papianus - 17-18
Milon, forngrekisk atlet från Kroton i Syd-Italien - 17-18
Miloradovitj, Michail Andrejevitj - 17-18, 19-20
Milosch Obrenovitj. Se Obrenovitj - 19-20
Milreis. 1. Portugisiskt guldmynt, som motsvarar 1,000 reis - 19-20
Milreis. 2. Brasilianskt silfvermynt - 19-20
Milstenar l. milstolpar tillkommer det enligt Byggninga-balken häradet att upprätta å landsväg vid hvarje hel mil - 19-20
Miltiades, forngrekisk storman och fältherre - 19-20
Miltitz, Karl von - 19-20
Milton, John - 19-20, 21-22, 23-24
Miltzow, Gerhard - 23-24
Milutinovitj, Sima (Simeon) - 23-24
Milwaukee, största staden i nord-amerikanska staten Wisconsin - 23-24
Milvini. Se Gladorna - 23-24
Milvius. Se Gladslägtet - 23-24
Mim. Se Mimos - 23-24
Mimamed, Nord. mytol., ett mytiskt träd - 25-26
Mimas, astron., planeten Saturnus' innersta måne. Se Saturnus - 25-26
Mimbar, predikstol eller den upphöjda ställning i en moské, från hvilken den öfliga fredagspredikan föredrages - 25-26
Mime l. Mimer, Nord. mytol., namnet på en urjätte - 25-26
Mimer. 1. Se Mimos - 25-26
Mimer. 2. Nord. mytol. Se Mime - 25-26
Mimer, namn på svenska tidskrifter - 25-26
Mimesis, Grek., efterhärmning, efterbildning - 25-26
Mimicry, Eng., zool., efterapning, härmning - 25-26, 27-28
Mimik ... - 27-28, 29-30, 31-32, 33-34, 35-36
Minbrunn ... - 37-38, 39-40, 41-42, 43-44, 45-46
Minerva ... - 47-48, 49-50, 51-52, 53-54, 55-56
Ministèr ... - 57-58, 59-60, 61-62, 63-64, 65-66
Minlogement. Se Minkrig - 65-66
Minne, filos., den egenskap hos det menskliga medvetandet, att förnimmelser, som en gång varit aktuella, till medvetandet intaga det förhållande att de under vissa förutsättningar åter kunna öfvergå till aktualitet - 65-66
Minneapolis, den största staden i nord-amerikanska staten Minnesota, på ömse sidor om Mississippi, vid S:t Anthony-fallen, som lemna en betydande vattenkraft för drifvande af stadens många qvarnar och sågar - 67-68
Minneskonst. Se Mnemonik - 67-68
Minnesota, en af de nordvestra staterna i nord-amerikanska unionen - 67-68
Minnespenning. Se Medalj 1. - 67-68
Minnesång (T. minnesang, af Medelhögt. minne, kärlek, af Fornhögt. minna, egentl. minne, hågkomst), benämning på den tyska konstlyriken under 1100- och 1200-talet - 67-68, 69-70
Minniskiöld, Magnus. Se Folkungaätten - 69-70
Miño. Se Minho 1. - 69-70
Minorat (af Lat. minor, yngre), jur., »sistfödslorätt» - 69-70
Minorca. Se Menorca - 69-70
Minore (Ital.; Fr. mineur), musikt., moll. Se Maggiore - 69-70
Minorennitet (af Lat. minor annos, yngre). Se Majorennitet och Minderårig - 69-70
Minores ordines (Lat., »ringare klasser») i katolska kyrkan de fyra lägsta ranggraderna - 69-70
Minoriter (Lat. Minores fratres, »de mindre l. ringare bröderna») kallade sig af ödmjukhet medlemmarna af franciskan-orden - 69-70
Minoritet (af Lat. minor, mindre), mindretal, en i mängd eller röstantal underlägsen meningsflock. Jfr Majoritet - 69-70
Minoritetsval. Se Val - 69-70
Minos, sagokung på Kreta - 69-70, 71-72
Minot, Laurence - 71-72
Minotaurus ... - 71-72, 73-74, 75-76
Miocenetagen ... - 77-78, 79-80, 81-82, 83-84, 85-86
Mirchond ... - 87-88, 89-90, 91-92, 93-94, 95-96, 97-98
Misshandel, jur., betecknar i vidsträckt mening hvarje handling, hvarigenom man förgriper sig å annans kropp - 97-98
Missi dominici, missi regii, Lat. (»kungliga sändebud»), kallades hos frankerna de fullmäktiga ombud, som utsändes af konungarna för att, såsom deras stadmän, utföra de uppdrag de fingo af dem - 97-98
Missilier, benämning på kröningsmynt och andra föremål - 97-98
Missinippi. Se Churchill - 97-98
Mission (Lat. missio), sändning, beskickning; uppdrag; kall - 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106
Missionsalfabet, språkv., kallas alfabet, som särskildt äro inrättade till bruk för missionärer vid återgifvande i skrift af förut skriftlösa språk - 107-108
Mississippi (»vattnens fader», af algonkinorden missi, allt, och sipi, vatten, flod), Nord-Amerikas största flod och en af de största på jorden - 107-108, 109-110
Mississippi, en af Nord-Amerikas förenta stater, uppkallad efter floden M. - 109-110, 111-112
Mississippikompaniet. Se Law - 111-112
Missiv (af Lat. missum, af mittere, sända bref), egentl. sändebref. 1. Skrifvelse, som åtföljer en handling - 111-112
Missiv. 2. Ett af kyrkostyrelsen (i Sverige de ecklesiastiska konsistorierna) utfördadt förordnande - 111-112
Missne. Se Calla palustris - 111-112
Missolonghi (Nygrek. Mesolongion), fästning och hufvudstad i grekiska nomarkien Akarnanien-Etolien - 111-112
Missouri, den största bifloden till Mississippi i Nord-Amerika - 111-112
Missouri, en af de inre staterna i nord-amerikanska unionen - 111-112, 113-114
Missourikompromissen. Se föreg. art. - 113-114
Misspickel, T., miner. Se Arsenik-kis - 113-114
Misstroendevotum, misstroendeadress, statsr., ett af representationen eller någon dess afdelning till suveränen afgifvet uttalande af missnöje - 113-114
Missunde. Se Mysunde - 113-114
Missvisning. Se Deklination 3 och Kompass - 113-114
Mist, Nord. mytol., en valkyrja, som bjuder Oden dryckeshornet - 113-114
Mist (Eng. och Holl. mist, Isl. mistr), sjöv., en lättare tjocka (dimma), som uppstår vid land under varma dagar - 113-114
Mistel, Viscum album L., bot., en parasitisk buske - 113-114, 115-116
Mistelten (Isl. teinn, gren, telning), Nord. mytol., det förderfliga redskap, som vållade Balders bane. Se vidare Balder och Mistel - 115-116
Misteltrasten. Se Dubbeltrasten - 115-116
Mistelås, socken i Kronobergs län - 115-116
Mister, Eng. (förvrängn. af master, genom inverkan från det äldre ordet mistress), herr (skrifves alltid förkort. mr.). Se Master och Monsieur - 115-116
Misterhult, socken i Kalmar län - 115-116
Mistlur (se Mist), ett blåsinstrument - 115-116
Mistra (Misithra, stad i grekiska nomarkien Lakonien - 115-116
Mistral (mistraou, magistral, meistre, cers) kallas i Provence den ofta häftiga nordvest- eller vestnordvest-vind, som derstädes är rådande - 115-116
Mistral, Frederi - 115-116
Mistress, Eng. (egentl. husmoder, af Fornfr. maistresse, hersarinna, Fr. maîtresse, se d. o.). 1. Fru - 115-116
Mistress. 2. Hushållerska i förnäma engelska familjer - 115-116
Mistress. 3. I England fordom titel för fullvuxna ogifta fruntimmer - 115-116
Mistsignalapparater. Under tjocka och mindre sigtbar luft (»mist») skola vissa signaler gifvas dels ombord å fartyg i sjön, dels från fasta platser vid kusterna och å fyrskepp - 115-116, 117-118
Mitau ... - 117-118, 119-120, 121-122
Mithridates. Se Mithradates - 121-122
Mitigera, mildra, lindra, stilla - 121-122
Mitigantia, med., lindrande läkemedel; jur., mildrande omständigheter - 121-122
Mitis-jern har gjutgods af smidigt jern blifvit kalladt af den svenske ingeniören C. Wittenström - 121-122
Mitla. Se Oajaca - 121-122
Mitra, mytol. Se Mithras - 121-122
Mitra, Grek. o. Lat. 1. I allmänhet ett långt skärp - 121-122
Mitra. 2. Hufvudbindel eller mössa, som hos grekerna bars endast af qvinnorna - 121-122
Mitra. 3. I den kristna kyrkan benämning på biskopsmössan l. infulan - 121-122
Mitraljös, Fr. mitrailleuse (af mitraille, skrot). Se Kulspruta - 121-122
Mitralvalveln l. biskopsmössevalveln. Se Biskuspid och Hjertat - 121-122
Mitré, Bartolomeo - 121-122
Mitrovicz. 1. Distrikt (förr kalladt Peterwardein) i den forna kroatisk-slavonska Militärgränsen - 121-122
Mitrovicz. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - 121-122
Mitscherlich, Christoph Wilhelm - 121-122
Mitscherlich, Eilhard - 121-122
Mitskal. 1. En i orienten gängse vigt för perlor o. d. - 121-122
Mitskal. 2. Ett marokkanskt räknemynt - 121-122
1. Mittag, Lorens Gustaf - 121-122, 123-124
2. Mittag-Leffler, Magnus Gustaf - 123-124
Mittel (T., »mellerst»), ett slags boktryckarestil, hvars kägel innehåller 7 qvartpetit. Mittel står emellan »cicero» och »corpus» - 123-124
Mittelfranken, regeringsområde i konugariket Bajern - 123-124
Mittermaier, Karl Joseph Anton - 123-124, 125-126
Mitterwurzer, Anton - 125-126
Mittimus (Lat., »vi skicka»), i England, dels arresteringsorder, dels skrifvelse, som åtföljer handlingars öfversändande från en domstol till en annan - 125-126
Mittnacht, Hermann von - 125-126
Mittweida, stad i konungariket Sachsen - 125-126
Mitylene. Se Mytilene - 125-126
Mius, flod i Donska kosakernas land i Syd-Ryssland - 125-126
Mivart, S:t George - 125-126
Mixed pickles. Se Pickles - 125-126
Mixolydisk, den autentiska kyrkotonart, hvars grundton är g (se Kyrkotonarter) - 125-126
Mixteka, namn på en indianstam (mixtekerna) och dess språk. Se Indianer, sp. 521, och Mejikanska språk - 125-126
Mixtum compositum, litet af hvarje, mischmasch - 125-126
Mixtur. 1. Farmak., med., i vatten verkställd lösning af medicinskt verksamma ämnen - 125-126
Mixtur. 2. Musikt., blandad stämma i orgeln - 125-126
Mizpa (Mizpe, »utsigtsort», en högt belägen ort med fri utsigt), i Gaml test. benämning på flere orter i Palestina, af hvilka följande två äro de vigtigaste. 1. M. i Gilead - 125-126
Mizpa. 2. M. i Benjamins stamområde - 125-126
Mjeldrunga, socken i Elfsborgs län - 125-126
Mjellby (egentl. Mellby), socken i Blekinge län - 125-126
Mjeltbrand, anthrax (jfr d. o.), en infektionssjukdom, som förekommer hos menniskor och nästan alla varmblodiga djur - 125-126, 127-128, 129-130
Mjeltbrands-emfysem, emphysema infectiosum, veterinärv., en sjukdom, som är stationär inom några orter af Sverige och andra land - 129-130
Mjelten, splen l. lien, anat., är en blodkörtel, hos menniskan belägen i bukhålans öfre venstra del, ofvan venstra njuren - 129-130
Mjelthugg, en huggande eller stickande flyktig smärta i mjeltregionen i venstra sidan - 129-130
Mjeltsjuka, engelsmännens spleen, motsvarar ungefär hypokondri (se d. o.) - 129-130
Mjeltsjukdomar. Mjelten, som är ett synnerligen blodrikt och elastiskt organ, blir lätt utsatt för blodöfverfyllnad (hyperemi), i synnerhet i alla slags infektionssjukdomar - 129-130
Mjolner. Se Mjölne - 129-130
Mjukfeniga fiskar, zool. - 129-130, 131-132
Mjukt vatten. Se Vatten - 131-132
Mjuktåtel, bot. Se Holcus - 131-132
Mjäll (Mjöll), Nord. mytol., en syster till Torre och dotter af Snö - 131-132
Mjäll (Grek. pityriasis), ymnig affjällning af öfverhuden å den hårbeklädda delen af hufvudet - 131-132
Mjälne, den svenska formen för Mjölne (se d. o.) - 131-132
Mjöbäck, socken i Elfsborgs län - 131-132
Mjöd, en hufvudsakligen af honing och vatten bestående jäst dryck - 131-132
Mjöhund, svensk medeltidsbenämning för vindthund - 131-132
Mjöl framställes på det sätt, att sädeskorn genom malning krossas till fint pulver - 131-132, 133-134
Mjölbagge, mjölbill, Tenebrio molitor L., zool. - 133-134
Mjölby (med Sörby), socken i Östergötlands län - 133-134
Mjöldagg. Se Erysiphe - 133-134
Mjöldryga, mjölöka, Secale cornutum, farmak. - 133-134, 135-136
Mjölk, en från däggdjurshonors mjölkkörtlar afsöndrad vätska - 135-136, 137-138, 139-140
Mjölkafsöndring, fysiol., börjar efter förlossningen och fortfar sedan en längre tid framåt - 139-140, 141-142
Mjölkalånga, by i Finja socken, Vestra Göinge härad - 141-142
Mjölkbrunn. Se Mjölkkur - 141-142
Mjölkbråck. Se Galaktocele - 141-142
Mjölkdrifvande medel. Se Galactogoga - 141-142
Mjölke (Lat. lactes) är den populära benämningen på såväl de hanliga generationsorganen (testiklarna) hos fiskarna som den derifrån afsöndrade sädesvätskan - 141-142
Mjölkfeber. Den företrädesvis under de första dygnen efter förlossningen inträffade kongestion till qvinnans bröstkörtlar, på hvilken mjölkafsöndringen beror - 141-142
Mjölkfibla. Se Mjölktistel - 141-142
Mjölkflytning, med. Se Galaktorre - 141-142
Mjölkglas, tekn. kem., en glassort, som gjorts hvit - 141-142
Mjölkharar voro i folktron öfvernaturliga tjensteandar åt trollpackor - 141-142
Mjölkhushållning, den gren af ladugårdsnäringen, som afser att vinna mjölk af största möjliga myckenhet och godhet - 141-142, 143-144
Mjölkhämmande medel (antigalactica), med., medel, som hämma mjölkafsöndringen i brösten hos en förlöst qvinna - 143-144
Mjölkjäst, kumys (se d. o.) - 143-144
Mjölkkastning, ett oegentligt och fordom mycket missbrukadt ord - 143-144, 145-146
Mjölkkur. Mjölk nyttjas i sjukdomar icke blott dietetiskt, utan äfven kurativt - 145-146
Mjölkkörtel (mamma). 1. Anat. Om denna körtel hos menniskan se Bröstkörtel - 145-146
Mjölkkörtel. 2. Veterinärv. Mjölkkörtel l. jufver äro de vanligaste benämningarna på den mjölkafsöndrande körteln hos honorna bland vissa husdjur - 145-146
Mjölkningsmaskin, en apparat, som är afsedd till uttömning af mjölk från kors jufver - 145-146
Mjölkprofvare. Se Galaktometer - 145-146
Mjölkpump, sugpump för uppdragande af mjölk i börstvårtorna hos digifvande qvinnor, enklast i form af en kautsjuksballong - 145-146
Mjölksaft. 1. Fysiol. Se Chylus och Lymfa - 145-146
Mjölksaft. 2. Bot., en inom somliga växter afsöndrad, vanligen hvit, stundom gul eller rödgul, något tjockflytande vätska - 145-146, 147-148
Mjölksaftceller, bot., uppkomma genom en synnerligen stark tillväxt och förgrening af enskilda celler - 147-148
Mjölksaftkärl. 1. Fysiol. Se Chylus - 147-148
Mjölksaftkärl. 2. Bot. Se Kärl 2 - 147-148
Mjölksjuka (Eng. milksickness), en intoxikationssjukdom hos djur och menniskor i Nord-Amerikas präriland - 147-148
Mjölkskorf, utslag, ekzem (se d. o.) i ansigtet hos små barn. Se Impetigo - 147-148
Mjölksocker, laktos, kem., en med rörsockret isomerisk sockerart - 147-148
Mjölkspegel kallas den hårhvirfvel, som man finner på bakre ytan af jufret hos kor - 147-148
Mjölkstockning inträffar i qvinnobröst, då den i mjölkkörteln bildade mjölken icke får tillräckligt aflopp - 147-148
Mjölksyra, kem., en af Scheele 1780 upptäckt organisk syra - 147-148
Mjölksyrejäsning. Se Jäsning - 147-148
Mjölktistel, mjölkfibla, Sonchus Tourn., bot., ett örtslägte - 147-148
Mjölktänder. Se Tänder - 147-148
Mjölkvasslekur. Se Vasslekur - 147-148
Mjölkvin, kumys (se d. o.) - 147-148
Mjölkökande medel, med. Se Galactagoga - 147-148
Mjöll. Se Mjäll, mytol. - 147-148
Mjölmask. Se Mjölbagge - 149-150
Mjölne, Nord. mytol., kallas Tors hammare - 149-150
Mjölonbuske, mjölonris. Se Arbutus - 149-150
Mjölzeolit (laumontit), miner., en zeolitart - 149-150
Mjölöka. Se Mjöldryga - 149-150
Mjörn, insjö i Vestergötland - 149-150
Mjösen, Norges största insjö - 149-150
Mjösvand, insjö i Telemarken (Norge) - 149-150
Mkullu, by i egyptiska Sudan - 149-150
Mlila. Se Melilla - 149-150
Mna, Grek. Se Mina - 149-150
Mnaseas (Lat. Mnaseas), forngrekisk geograf från Patrai i Achaia - 149-150
Mnemonik, mnemoteknik (af Grek. menmonike, näml. techne, konst, af mneme, minne), minneskonst, konstteori för minnet - 149-150, 151-152
Mnemosyne, Grek. mytol., minnets gudinna - 151-152
Mnemosyne, literär tidskrift, utkom i Åbo 1819-1823 - 151-152
Mnemoteknik. Se Mnemonik - 151-152
Mnesikles, forngrekisk arkitekt. Se Akropolis - 151-152
Mo. 1. En af sand eller grus bestående, relativt jämn landsträcka - 151-152
Mo. 2. Mo l. mojord, en i folkspråket använd benämning fö ren nästan mjölfin, med lerbeståndsdelar blandad sand - 151-152
Mo. 1. Härad i Jönköpings län - 151-152
Mo. 2. Socken i Elfsborgs län - 151-152
Mo. 3. Socken i Gefleborgs län - 151-152
Mo. 4. Socken i Göteborgs och Bohus län - 151-152
Mo. 5. Socken i Skaraborgs län - 151-152
Mo. 6. Socken i Vesternorrlands län - 151-152
Moab, moabiter, ett med israeliterna beslägtadt folk - 151-152, 153-154
Moabit, förr en by, nu en stadsdel i nordvestra delen af Berlin - 153-154
Moafoglarna, Dinornis (se d. o.) - 153-154
Moallakat (Muallakat) är namnet på en berömd samling af arabiska skaldestycken från tiden före Muhammed - 153-154
Moaré (Fr. moiré, af moire, Arab. mukhajjar, ett slags kamlott), vattradt tyg - 153-154
Moiré metallique. Se Metallmoaré - 153-154
Moarera, vattra. Jfr Appretur - 153-154
Moavija (Muavija), kalifer. Se Kalif, sp. 54 - 153-154
Mob, Eng. (sammandr. af Lat. mobile vulgus, »den obeständiga hopen»), pöbel, pack; larmande folkhop - 153-154
Moberg, Adolf - 153-154, 155-156
Moberg, Peter - 155-156
Moberger, Karl Johan - 155-156
Mobil, rörlig, flyttbar - 155-156
Mobile, största staden och enda hamnen i nord-amerikanska staten Alabama - 155-156
Mobile perpetuum. Se Perpetuum mobile - 155-156
Mobilgarde kallades den truppstyrka af 24 bataljoner à 1,000 man, som på våren 1848 uppsattes i Paris - 155-156
Mobilier, bohag, husgeråd, lös egendom - 155-156
Mobilisera, krigsv., försätta en armé eller enskild truppafdelning från fredsfot till krigsfot - 155-156
Mobil kolonn, krigsv., kallas en, vanligen af alla vapen sammansatt krigsstyrka, ett detaschement - 155-156, 157-158
Mobilmilis kallas trupperna i andra linien i den italienska organisationen. Se Italien, sp. 908 - 157-158
Mockassin, de nord-amerikanske indianernas fotbeklädnad - 157-158
Mockassinormen, Trigonocephalus contortrix, zool. - 157-158
Mockfjerds kapell i Kopparbergs län - 157-158
Mockle, Roland - 157-158
Mod. Bland Platons fyra kardinaldygder uppgifves äfven modet - 157-158
Mod l. mode, Fr. mode (af Lat. modus, rätta måttet, sätt, form), skick och bruk, gängse snitt, sedvänja - 157-158, 159-160
Mode-artikel, vara som i någon högre grad är underkastad modets vexlingar - 159-160
Mode-journal, tidning, som har till uppgift att redogöra för de nyaste moderna i klädedrägt - 159-160
Modalister. Se Antitrinitarier - 159-160
Modalitet. 1. Filos., egenskapen att vara en modus - 159-160
Modalitet. 2. Log., ett omdömes bestämdhet med afseende på den grad af visshet och nödvändighet, som tillkommer densamma - 159-160
Modanino. Se Mazzoni - 159-160
Mode, Nord. mytol., son af åsaguden Tor - 159-160
Modée, svensk adlig ätt - 159-160
1. Modée, Reinhold Gustaf - 159-160
2. Modée, Karl Vilhelm - 159-160
Modéer, Adolf - 159-160, 161-162
Modell betecknar i allmänhet en förebild, ett mönster, hvarefter något kan eller bör utföras - 161-162
Modellera (se Modell) är i allmänhet att i ett bildbart ämne, t. ex. vax eller lera, utföra en afbildning af ett föremål - 161-162
Modena. 1. Provins i konungariket Italien, fordom en del af hertigdömet M. - 161-162
Modena. 2. Fordom (1452-1859) hertigdöme uti Italien - 161-162, 163-164
Modena. 3. Hufvudstad i ofvannämnda provins och hertigdöme - 163-164
Modena, T. da, italiensk målare. Se Tommaso - 163-164
Modena, Leon da - 163-164
Modena, Gustavo - 163-164
Moderados, Sp., »de sansade» - 163-164
Moderat (Lat. moderatus, af moderari, hålla inom retta gränser), sansad, hofsam, foglig; måttlig, skälig, billig - 163-164
Moderat-liberal, sansadt liberal; måttligt frisinnad, »grå» - 163-164
Moderation, sans, måtta, hofsamhet, undvikande af all öfverdrift - 163-164
Moderera, jämka, lämpa, återhålla, mildra, sakta, dämpa - 163-164
Moderato, Ital., musikt., »måttligt», en tempograd mellan andante och allegro - 163-164
Moderatörlampa (af Lat. moderari, hålla inom retta gränser). Se Lampa - 163-164
Moderdroppar, farmak. Se Bäfvergäll - 163-164
Moderera. Se Moderat - 163-164
Moderfall (lifmoderfall) kallas hvarje nedsjunkande af lifmodern - 163-164
Moderförsamling. Se Annexförsamling - 163-164
Moderharts ... - 165-166
Modus ... - 167-168, 169-170, 171-172, 173-174, 175-176
Mogigrafi ... - 177-178, 179-180, 181-182, 183-184, 185-186
Mola ... - 187-188, 189-190, 191-192, 193-194, 195-196
Molenaer ... - 197-198, 199-200, 201-202, 203-204, 205-206
Molina ... - 207-208, 209-210, 211-212, 213-214
Moller, Georg - 213-214
Mollien, François Nicolas - 213-214
Molliskanalen. Se Linth - 213-214
Mollskinn. Se Moleskin - 213-214
Mollusca. Se Blötdjur - 213-214
Molluscum, Lat., med. en nybildning i huden af tvänne olika slag - 213-214
Mollusker, Mollusca. Se Blötdjur - 213-214
Mollwitz, by i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien) - 213-214
Mollösund, fiskeläge i Göteborgs och Bohus län - 213-214
Moln, meteor., de dimmor (se Dimma), som ej hvila omedelbart på jordytan, utan sväfva till större eller mindre höjd i atmosferen - 213-214, 215-216
Molnelektricitet. Se Luftelektricitet - 217-218
Molo (Ital., af Lat. moles, tung massa, dambyggnad), hamnfördämning - 217-218
Mologa. 1. Biflod från v. till Volga - 217-218
Mologa. 2. Stad i ryska guvern. Jaroslav - 217-218
Molok, namn l. snarare titel på en gud, som israeliterna en tid, i synnerhet under den senare konungaperioden, dyrkade - 217-218
Molokaner, »mjölkdrickare», kallas anhängarna af en från dukoborzerna utgången sekt - 217-218
Moloken, Moloch horridus, zool., hör till agamernas familj inom ödlornas ordning - 217-218
Molorchus Fabr., zool., ett slägte bland skalbaggarna af insekternas klass - 217-218
Moloss, en versfot, som består af tre långa stafvelser - 217-218
Molosser, folk af hellenisk stam - 217-218, 219-220
Molotsjanski liman, saltsjö i ryska guvern. Taurien - 219-220
Mols, härad i Nörrejylland (Randers amt) - 219-220
Molsheim, stad i Elsass-Lothringen, regeringsområdet Unterelsass - 219-220
Moltke (egentl. Molteke), gammal dansk adlig ätt - 219-220
1. Moltke, Fikke l. Viggo - 219-220
2. Moltke, Adam Gottlob - 219-220
3. Moltke, Joakim Godske - 219-220
4. Moltke, Frederik - 219-220
5. Moltke, Otto Joakim - 219-220
6. Moltke, Adam Vilhelm - 221-222
7. Moltke, Karl (till Nütschau) - 221-222
8. Moltke, Karl Frederik - 221-222
9. Moltke, Kristoffer Ehrenreich - 221-222
Moltke, Hellmuth Karl Bernhard von - 221-222, 223-224
Moltkenborg, danskt fideikommiss (»stamhus») på Fyen, Svendborgs amt - 223-224
Molto, Ital., musikt., mycket, t. ex. allegro molto, mycket fort, o. s. v. - 223-224
Molukkerna (Kryddöarna) är i vidsträckt mening namnet på sydöstra delen af den ostindiska arkipelagen - 223-224
Molukk-krabbor, molukk-kräftor, Limulus (se d. o.) - 223-224
Molva, zool. Se Birke-långa - 223-224
Molybden, kem., ett metalliskt grundämne, som af Scheele 1778 upptäcktes och af Hjelm 1782 framställdes i fritt tillstånd - 223-224, 225-226
Molybdenglas, miner., en förening mellan molybden och svafvel - 225-226
Molyn. Se Molijn - 225-226
Momang (Fr. moment), handvändning, ögonblick. Jfr Moment - 225-226
Mombasa l. Mombas (Suahelispråk Mwita), stad vid östra kusten af Afrika - 225-226
Moment (Lat. momentum, egentl. movimentum, rörelse, jämnvigt, förändring, af movere, röra), afgörande vändpunkt, tidpunkt - 225-226
Momentan (Lat. momentaneus, af momentum, ögonblick), ögonblicklig - 225-226
Momentankraft, mek., är en benämning, som stundom nyttjas för produkten af en kropps massa och hastighet - 225-226
Momentana språkljud, fonet., kallas explosiva konsonanter - 225-226, 227-228
Momentana strömmar, fys., elektriska strömmar af mycket kort varaktighet - 227-228
Mômiers, Fr., »skrymtare», var i Schweiz öknamn på en pietistisk sekt - 227-228
Momma, Peter - 227-228
Mommers, Hendrik - 227-228
Mommsen, Theodor - 227-228, 229-230
Momordica. Se Elaterium - 229-230
Momos var inom den forngrekiska gudaverlden den personifierade tadelsjukan - 229-230
Momper. 1. Jodocus (Joos, Josse) de M., d. y. - 229-230
Momper. 2. Frans (François) de M. - 229-230
Mon är det inhemska namnet på det äldsta kända folket i Iravadis floddelta, den till Britiska Birma hörande provinsen Pegu - 229-230
Mon, ångsåg i Sköns socken, Vesternorrlands län - 229-230, 231-232
Mona, ett hos de romerske författarna Cæsar och Tacitus förekommande namn, som sannolikt afser ön Anglesea, icke Man - 231-232
Monacanthus. Se Hornfiskar - 231-232
Monaco, ett under Frankrikes protektorat stående furstendöme vid Genua-bukten - 231-232
Monaco, italiensk målare. Se Lorenzo 1 - 231-232
Monadelphia L., sextonde klassen i Linnés sexualsystem - 231-232
Monader. 1. Filos., enkla och odelbara andliga väsenden - 231-232
Monader. 2. Bot., i vidsträcktare mening de encelliga, lägst stående svamparna - 231-232
Monaghan. 1. Grefskap uti irländska prov. Ulster - 231-232
Monaghan. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - 231-232
Monaldeschi, Giovanni (Gian) Rinaldo (skref sig sjelf Monaldescho) - 231-232, 233-234
Monandria ... - 233-234, 235-236
Moncrif ... - 237-238, 239-240, 241-242, 243-244, 245-246
Monies ... - 247-248, 249-250, 251-252, 253-254, 255-256
Monogenesis ... - 257-258, 259-260, 261-262, 263-264, 265-266
Monreale ... - 267-268, 269-270, 271-272, 273-274, 275-276
Montalivet ... - 277-278, 279-280, 281-282, 283-284
Montblanc, Alpernas högsta berg - 283-284
Montbrison, stad i franska depart. Loire - 283-284
Montcassel. Se Cassel - 283-284
Mont-Cenis, bergmassa på gränsen emellan franska depart. Savoie och italienska prov. Turin - 283-284
Montcontour. Se Moncontour - 283-284
Mont-de-Marsan, hufvudstad i franska depart. Landes - 283-284
Mont Dore, högsta delen af Frankrikes vulkaniska centralmassa i Auvergne - 283-284
Montebello. 1. By med omkr. 2,000 innev. uti italienska prov. Pavia - 283-284
Montebello. 2. (Mombello), stort slott uti italienska prov. Milano (kretsen Monza) - 283-284
Montebello. 3. Köping uti italienska prov. Vicenza - 283-284
Montebello, hertig af. Se Lannes - 283-284
Monte Carlo. Se Monaco - 283-284
Monte Cassino, benediktinkloster i den italienska provinsen Caserta - 283-284, 285-286
Montecatini, badort uti italienska prov. Lucca - 285-286
Monte Cavo. Se Albano-bergen - 285-286
Monte Cenere. Se Cenere - 285-286
Monte Cimino. Se Cimino - 285-286
Monte Circello. Se Circello - 285-286
Monte Cristo, en liten, till italienska prov. Livorno hörande ö - 285-286
Montecuccoli, Raimondo - 285-286, 287-288
Montefalco (Montefalconius). Se Montfaucon, B. de - 287-288
Montefiascone, stad uti italienska prov. Rom, nära Lago di Bolsena - 287-288
Montefiore, Sir Moses - 287-288
Monte Gargano. Se Gargano - 287-288
Monte Gibello, italienskt namn på Etna - 287-288
Montégut, Émile - 287-288
Montélimar, stad i franska depart. Drôme - 287-288
Montelius, Gustaf Oscar Augustin - 287-288, 289-290
Montemayor, Jorge de - 289-290
Montemolin, stad i spanska prov. Badajoz - 289-290
Montenegro (Serb. Crnagora, Czernagora, Turk. Kara Dag, »Svarta berget»), furstendöme i vestra delen af Balkanhalfön - 289-290, 291-292
Montenotte, by uti italienska prov. Genua - 293-294
Montenuovo, Wilhelm Albrecht - 293-294
Montépin, Xavier Aymon - 293-294
Montepulciano, stad uti italienska prov. Siena - 293-294
Montera (Fr. monter, egentl. uppstiga; bestiga, rida; göra beriden), förse med utrustning; infatta - 293-294
Montereau, l. M.-Faut-Yonne, stad i franska depart. Seine-et-Marne - 293-294
Montereau, Pierre de - 293-294
Monterey. 1. Hufvudstad i mejikanska staten Nuevo Leon - 293-294
Monterey. 2. Hamnstad i nord-amerikanska staten Kalifornien - 293-294
Monte Rosa, näst Montblanc den högsta bergsstocken i Alperna - 293-294
Monte Rotondo, stad uti italienska prov. Rom - 293-294
Monte San Giuliano, stad med omkr. 3,000 innev. uti italienska prov. Trapani - 293-294
Monte San Nicolà. Se Epomeo - 293-294
Monte Sant' Angelo, stad uti italienska prov. Foggia - 293-294, 295-296
Monte Santo (»heliga berget»), italienskt namn på Athos - 295-296
Montesa-orden, spanska orden, som ursprungligen var en andlig riddareorden - 295-296
Monte Silvio. Se Cervin - 295-296
Montespan, Françoise Anthénaïs de Rochechouart, markisinna de M. - 295-296
Montesquieu, Charles de Secondat, baron de Labrède et de M. - 295-296, 297-298
Montesquiou-Fezensac. 1. François Xavier Marc Antoine, hertig de M.-F. - 297-298
Montesquiou-Fezensac. 2. Ambroise Anatole Augustin, grefve de M.-F. - 297-298
Monteverde, Claudio - 297-298
Monteverde, Guilio - 297-298
Montevideo (San Felipe y Santiago de M.), hufvudstad i syd-amerikanska republiken Uruguay - 299-300
Monte Viso, berg i Kottiska alperna - 299-300
Montez, Lola - 299-300
Montezuma (Monteuczoma), herskare i aztekernas rike i Mejico - 299-300
Montfaucon, en höjd i norra delen af Paris - 299-300
Montfaucon, Bernard de (latiniserat Montefalco l. Montefalconius) - 299-300
Mont-Ferrand. Se Clermont 1 - 299-300
Montfort, M.-l'Amaury, en i 1200-talets historia ryktbar fransk ätt - 299-300
Montfort. 1. Simon, grefve af M. - 299-300, 301-302
Montfort. 2. Simon af M., earl of Leicester - 301-302
Montfort, furste af, den titel, som Jérôme Bonaparte (se Bonaparte, 8) antog efter förlusten af konungariket Westfalens tron - 301-302
Montgelas, Maximilian Joseph von - 301-302
Mont Genèvre. Se Genèvre - 301-302
Montgolfier, bröderna Joseph Michel och Jacques Étienne - 301-302
Montgolfière, Fr., benämning på det slags luftballong, som uppfanns af bröderna Montgolfier. Se föreg. art. och Luftballong, sp. 217 - 301-302
Montgomery. 1. Grefskap i engelska furstendömet Wales - 301-302
Montgomery. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, nära Severn - 301-302
Montgomery. 3. Hufvudstad i nord-amerikanska staten Alabama - 301-302
Montgomery (Montgomerie), svensk adlig ätt - 301-302, 303-304
1. Montgomery, Robert - 303-304
2. Montgomery-Cederhielm, Mathilda Valeria Beatrix - 303-304
3. Montgomery-Cederhielm, Robert Nils Germund - 303-304
4. Montgomery, Gustaf Adolf - 303-304
5. Montgomery, Robert August - 303-304, 305-306
Montgomery, Montgomerie, ursprungligen en förnäm normandisk slägt - 305-306
Montgomery. 1. Gabriel de M. - 305-306, 307-308
Montgomery. 2. Alexander M. - 307-308
Montgomery. 3. Richard M. - 307-308
Montgomery, James - 307-308
Montgomery, Robert - 307-308
Montgomery-Cederhielm. Se Montgomery, sp. 303 - 307-308
Montholon, Charles Tristan de, markis de Sémonville - 307-308
Monthyon. Se Montyon - 307-308
Monti, Vincenzo - 307-308, 309-310
Monti ... - 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Montreuil ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Mora ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Moreæ ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Morgonbladet ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Morlaker ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Morrison ... - 367-368, 369-370, 371-372, 373-374
Morängrus och moränlera, geol., grus och lera, som utgöra delar af eller bildats såsom en morän - 373-374
Mos (Lat. electuarium), farmak., är en mjuk, icke rinnande eller af sig sjelf formförändrande blandning af något pulver med ett flytande ämne - 373-374
Mosaik. Ordet liksom dess tillhörande adjektiv, musivisk, Lat. musivum, sammanhänger med Grek. museion (»museumß, en musernas eller sånggudinnornas helgedom) - 373-374, 375-376, 377-378
Mosaisk, som härrör från Mose - 377-378
Mosaiska församlingar finnas inom Sverige i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlskrona och Norrköping - 377-378
Mosaiska lagen. Se Lag, sp. 523 - 377-378
Mosaiska trosbekännare. Se Judar, sp. 1400 - 377-378
Mosaism, sammanfattningen af alla de idéer, sedvänjor och lagar, hvilka utvecklade sig på grundvalen af det israelitiska folkets religiös-politiska lif - 377-378
Mosambik (Port. Mozambique l. Moçambique). 1. Portugisisk kolonialprovins - 377-378
Mosambik. 2. Hufvudstad i ofvannämnda koloni - 377-378
Mosambik-kanalen kallas det 370-1,000 km. breda hafssundet emellan portugisiska kolonien Mosambik på Afrikas östkust och ön Madagaskar - 377-378
Mo-sand, geol., en inom den svenska geologiska literaturen använd benämning för den vanligen rentvättade, mer eller mindre finkorniga sand - 377-378, 379-380
Mosander, Karl Gustaf - 379-380
Mosandrum. Se Erbium - 379-380
Mosasaurus, paleont., fossilt ödleslägte - 379-380
Moscheles, Ignaz - 379-380
Moschos, forngrekisk bukoliker (idyllförfattare) från Syrakusai - 379-380
Moschus. Se Myskdjuren - 379-380
Mosdok, stad i ryska prov. Terek - 379-380
Mose, israeliternas lagstiftare och skaparen af deras nationella lif - 379-380, 381-382
Mosebacke, ett gammalt förlustelseställe på Södermalm i Stockholm - 381-382, 383-384
Moseböcker. Se Pentatevken - 383-384
Mosel, biflod från venster till Rhen - 383-384
Moselle. 1. Flod. Se föreg. art. - 383-384
Moselle. 2. Fordom franskt departement, med en areal af 5,383 qvkm. och Metz till hufvudstad - 383-384
Moseln l. Öfre Lothringen. Se Lothringen - 383-384
Moselviner, viner, som odlas på floden Mosels stränder och trakterna deromkring - 383-384
Mosen, Julius - 383-384
Mosenthal, Salomon Hermann von - 383-384
Moser. 1. Johann Jakob M. - 383-384
Moser. 2. Karl Friedrich M. - 383-384, 385-386
Moser, Gustav von - 385-386
Moser, Karl Adalbert Julius - 385-386
Mosers figurer, fys. Om man på en polerad glas- eller metallskifva tecknar linier med ett spetsigt föremål och sedan andas på skifvan, framträda de tecknade linierna tydligt för ögat - 385-386
Moses af Korene. Se Armeniska literaturen - 385-386
Mosewius, Johann Theodor - 385-386
Mosfell, namn på tvänne berg i södra delen af Island - 385-386
Mosfell. 1. Mosfell i Kjos - 385-386
Mosfell. 2. Mosfell i Grímsnesi - 385-386
Mosfellingarna, berömd isländska slägt. Se föreg. art. samt Gissur och Isleif - 385-386
Mosheim, Johann Lorenz von - 385-386
Mosivatunja, vattenfall i Sambesi (se d. o.) - 385-386
Mosjaisk, stad i ryska guvern. Moskva - 387-388
Mosjö (Mosås), socken i Örebro län - 387-388
Mosjöen, köping vid Vefsenfjorden, Nordlands amt, Norge - 387-388
Moské (Fr. mosquée, Sp. mezquita, Arab. mésdjid, »knäböjningsplats»), det vesteuropeiska namnet på byggnader för den islamitiska gudstjenstens förrättande - 387-388
Moskiter. Se Stickmyggor - 387-388
Moskitokusten. Se Mosquitokusten - 387-388
Moskovad. Se Maskovad - 387-388
Moskoviter, egentl. innevånare i staden eller storfurstendömet Moskva - 387-388
Moskva. 1. Guvernement i det inre Ryssland, i det forna storfurstendömet Moskva (se Stor-Ryssland) - 387-388
Moskva. 2. Fordom hufvudstad i ryska riket, kejsarnas kröningsstad och före Petersburgs anläggning (1703) deras enda residensstad - 387-388, 389-390, 391-392
Moskva, furste af. Se Ney - 391-392
Moskö-strömmen (Malströmmen), en vattenhvirfvel (»malström», se d. o.) emellan Lofotodden och Värö på Norges vestkust - 391-392
Moslem, rättare muslim (se d. o.) - 391-392
Mosler ... - 393-394, 395-396
Mostaganem ... - 397-398, 399-400, 401-402, 403-404, 405-406
Motley, John Lothrop - 405-406
Motor (Lat.: som sätter något i rörelse), mek., kallas vanligen en maskin, med hvars tillhjelp mekaniskt arbete förrättas af en naturkraft - 405-406, 407-408
Motorisk (se Motor), som frambringar rörelse, som har med rörelsen att skaffa, t. ex. motoriska muskler, motoriska nerver - 407-408
Motort, bergsv. Se Ort - 407-408
Motreformationen, en stundom använd benämning på den rörelse inom katolska kyrkan, som vanligen kallas Katolska reaktionen (se d. o.) - 407-408
Motril, stadi spanska prov. Granada, vid foten af Sierra Nevada - 407-408
Motrörelse, musikt. Se Imitation och Motus - 407-408
Motsapp. Se Fästningskrig, sp. 634 - 407-408
Motsats. 1. Log., tvänne bestämningars egenskap att upphäfva hvarandra - 407-408
Motsats. 2. Musikt. Se Fuga - 407-408
Motskymning. Se Aftonrodnad och Anticrepusculum - 407-408
Motsol, meteor. 1. Detsamma som antheli (se d. o.) - 407-408
Motsol. 2. Det af den tyske meteorologen Kämtz med ordet gegensonne betecknade fenomen att färgade ringar visa sig för en person omkring skuggan af hans eget hufvud - 407-408
Motsols, i riktning motsatt solens, från vester till öster - 407-408
Motstånd, mek. Inom mekaniken nyttjas uttrycket motstånd i flere olika betydelser - 407-408
Motståndsenhet, fys., är i det absoluta systemet motståndet mot den elektriska strömmen i en ledare - 407-408
Motståndsetalon l. motståndslikare, fys., är en metalltråd, hvars ledningsmotstånd är lika med motståndsenheten (se Ledningsmotstånd) - 407-408, 409-410
Motståndslikare, fys. Se föreg. art. - 409-410
Motståndslåda, fys. Se Multipel-etalon - 409-410
Motståndsrullar, fys. Motståndsetaloner (se d. o.) angifva endast den grundenhet, med hvilken motstånd mot den elektriska strömmen mätas - 409-410
Motståndsstapel, fys. Se Multipel-etalon - 409-410
Motsägelsegrundsatsen, log. Se Tankelagarna - 409-410
Mott, mottfjärilar, Pyralidæ, zool., utgöra den grupp af småfjärilarna, som står högst och närmast »mätarna» bland nattfjärilarna - 409-410
Mottagningspost, krigsv., kallas vid en fältvakt en till ett underbefäl och 6 man (undantagsvis mera) förstärkt post - 409-410
Mottez, Victor Louis - 409-410
Motto (Ital.; qvickt infall, tänkespråk, lösen), yttrande af en författare, anbringadt såsom valspråk på en boks titelblad - 409-410
Motu proprio, Lat., af egen drift - 409-410
Motus, Lat., rörelse; musikt., stämmornas rörelse i förhållande till hvarandra - 409-410
Motverkan, mek. Då en kraft verkar på en punkt af en kropp, uppstår vid denna punkt en kraft, motverkan, som är lika stor med den förra, men riktad motsatt densamma - 409-410, 411-412
Motya. Se Marsala - 411-412
1. Motzfeldt, Peder - 411-412
2. Motzfeldt, Ulrik Anton - 411-412
Motzfeldt, Ketil Johnsen Melsted - 411-412
Mouchard, Fr. (af mouche, fluga), polisspion; hemlig kunskapare - 411-412
Mouche, Fr., egentl. fluga (af Lat. musca, fluga, mygga), musch, ett af fruntimmer fordom brukadt försköningsmedel - 411-412
Moucheron. 1. Frederik de M. - 411-412, 413-414
Moucheron. 2. Isaak de M. - 413-414
Mouhijärvi, socken i Åbo län - 413-414
Mouillerade språkljud, Fr. sons mouillés, fonet. - 413-414
Mouillering kallas den ombildning en konsonant undergår derigenom att till dess hufvudartikulation under vissa omständigheter kommer en samtidig prepalatal biartikulation - 413-414
Moulins, hufvudstad i franska depart. Allier och fordom i hertigdömet Bourbonnais - 413-414
Mouna. Se Mauna - 413-414
Mounet-Sully, Jean - 413-414
Mounier, Jean Joseph - 413-414, 415-416
Mounster. Se Munster - 415-416
Mount Everest. Se Everest och Gaurisankar - 415-416
Mountjoy, Charles Blount, lord M. - 415-416
Mount Vernon. 1. Landtställe i nord-amerikanska staten Virginia - 415-416
Mount Vernon. 2. Stad i nord-amerikanska staten Ohio - 415-416
Mouradgea D'Ohsson. Se D'Ohsson 1 och 2 - 415-416
Moussera. Se Mussera - 415-416
Moustache. Se Mustasch - 415-416
Moustier, Marius - 415-416
Mouton, Georges, fransk marskalk. Se Lobau - 415-416
Mouzon, stad i franska depart. Ardennes - 415-416
Movers, Franz Karl - 415-416
Movimento, Ital., musikt., rörelse - 415-416
Moxa, en fordom inom kirurgien använd liten kägla eller cylinder af lätt brinnande ämne - 415-416
Moya, Pdero de - 415-416
Moyaert. Se Moijaert - 415-416
Mozambique. Se Mosambik - 415-416
Mozambique-strömmen. Se Mosambik-kanalen - 415-416
Mozaraber (Sp. mozárabes, en förvrängning af arab. participialformen mustariba, främlingar bland araberna, oäkta araber) kallades ursprungligen de arabiska stammar, hivlka icke direkt härstammade från stamfadern Kachtan - 415-416
Mozart, Johannes Chrysostomus Wolfgangus Theophilus, vanligen kallad Wolfgang Amadeus M. - 415-416, 417-418, 419-420
Mrongovius, Krzystof Celestyn - 419-420
Msta, flod i Ryssland - 419-420
Mstislav, rysk storfurste - 419-420, 421-422
Mtsensk (Mzensk), stad i ryska guvernem. Orel, vid Susja - 421-422
Muallakat. Se Moallakat - 421-422
Muata Jamvo (»store fader Jamvo»), titel på en höfding i Syd-Afrika - 421-422
Muavija, grundläggaren af Omajjadernas dynasti. Se Kalif, sp. 54 - 421-422
Mucianus, Marcus Licinius Crassus - 421-422
Mucilago, slem, farmak., med., är benämningen på en mer eller mindre tjockflytande läkemedelsform - 421-422
Mucin l. slemämne är en produkt af djurkroppens celler - 421-422
Mucius, namn på en fornromersk slägt med tillnamnet Scævola - 421-422
Mucius. 1. Gajus M. Cordus - 421-422
Mucius. 2. Publius M. - 421-422
Mucius. 3. Quintus M. Scævola - 421-422, 423-424
Mucius. 4. Quintus M. Scævola, med tillnamnet Pontifex maximus - 423-424
Muckadell, danskt grefskap på Fyen - 423-424
Mucker, ett tyskt skymford - 423-424
Mucor, bot. Se Hyphomycetes - 423-424
Mucuna Adans., bot., farmak., ett slägte af slingrande örter - 423-424
Mundarin, farmak. Se Asclepias - 423-424
Mudderverk, ett flackt, bärigt fartyg, försedt med ett maskineri, som sätter det i stånd att kontinuerligt upptaga mudder från sjöbottnen och derigenom fördjupa farldeder och hamnar - 423-424
Muddhål, öppningar på en ångpanna, genom hvilka den orenlighet, som samlas på pannans botten eller på dess eldstadstak, utrakas - 423-424
Muddus-jokk och Muddus Katjatak. Se Lule-elf - 423-424
Mudir (Arab., »styresman») kallas guvernören öfver de stora provinser eller län, mudirijje, i hvilka Egypten är indeladt - 423-424
Mudirijje (engelsk stafning moodeereeyah), största förvaltningsdistriktet i Egyptens administrativa indelning - 423-424
Mueddin l. muezzin, »edan-förkunnare», d. v. s. en muhammedansk andlig - 423-424
Muffel (Fr. moufle), ett af eldfast lera förfärdigadt kärl - 423-424
Muflonen, Ovis musimon, zool., hör till familjen getdjur - 423-424, 425-426
Múfti (Arab., »som afgifver ett utlåtande»; se Fetva) är namnet på en i hvarje större muhammedansk stad anställd ämbetsman - 425-426
Mugg (D. muk, T. mauke), veterinärv., en sjukdom i huden och underliggande bindväf å benen hos hästar och nötkreatur - 425-426
Muggendorf, köping i bajerska regeringsområdet Oberfranken - 425-426
Mugil, zool. Se Multe-slägtet - 425-426
Muhammed l. Mohammed, religionsstiftaren, föddes i Mekka omkr. 570 e. Kr. - 425-426, 427-428, 429-430, 431-432
Muhammed, kalifer. Se Kalif - 431-432
Muhammed, imamer. Se Imam - 431-432
Muhammed, fyra turkiska sultaner - 431-432, 433-434
Muhammed Ahmed, »mahdi» - 433-434, 435-436
Muhammed Ali, vicekonung af Egypten - 435-436
Muhammed Ali, muhammedansk sektmakare - 435-436
Muhammed Ali, turkisk fältmarskalk - 435-436
Muhammedan, anhängare af den af Muhammed stiftade religionen - 435-436
Muhammedanism, Muhammeds lära, Islam (se d. o.) - 435-436
Muhammed Baltadsji, turkisk storvesir. Se Baltadsji - 435-436
Muhammed Ben Abdallah. Se Bu-Maza - 435-436
Muhammed Ben-Djeber Al-Batani. Se Al-Batani - 435-436
Muhammed ibn Mûsâ Alchwarizmî, arabisk matematiker - 435-436
Muhammed Kybrysli - 435-436
Muhammed Ruschdi. Se Ruschdi - 435-436
Muharram. Se Hedjra - 435-436
Muhos (F. Muhoksen pitäjä), socken i Uleåborgs län - 435-436
Muhrbeck. Se under Murbeck - 435-436
Muiden, stad i nederländska prov. Nord-Holland - 435-436
Muir, John - 435-436, 437-438
Muisca ... - 437-438, 439-440, 441-442, 443-444, 445-446
Multiplikand ... - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456
Munck af Rosenschöld ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Munkgamen ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Munzinger ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Muratori ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494, 495-496
Muridæ ... - 497-498, 499-500, 501-502, 503-504, 505-506
Murray ... - 507-508, 509-510, 511-512, 513-514, 515-516
Musi, Agostina di - 515-516
Musicera (Ital. musicare), utföra musik, spela - 515-516
Musicus. Se under Musikant - 515-516
Musik (Grek. musike) var i sin ursprungliga betydelse hos de gamle grekerna inbegreppet af alla de s. k. »musiska konsterna», till hvilka räknades filosofi, poesi, mimik, orkestik och astronomi - 515-516, 517-518, 519-520, 521-522, 523-524
Musikakademi. Se Akademi och Konservatorium - 523-524
Musikaliska akademien, i Stockholm, stiftades till tonkonstens befordran i vårt land, år 1771 - 523-524, 525-526
Musikalisk accent. Se Accent 2 och Exspiratorisk accent - 525-526
Musikaliska konstföreningen, en i Stockholm 1859 bildad förening i syfte att prisbelöna och utgifva inhemska kompositioner - 525-526
Musikaliska prydnader. Se Manér - 525-526
Musikant, handtverksmässig musikidkare utan högre uppfattning - 525-526
Musiker l. musikus, den som gjort musik till sitt hufvudstudium och lefnadsyrke - 525-526
Musikdirektör, ledare af en musikkår - 525-526
Musikfester kallas musikaliska tillställningar, då storartade tonverk uppföras med förstärkta, från flere håll samlade krafter - 525-526, 527-528
Musikföreningen ... - 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536
Muspratt ... - 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546
Mühlbach, Louise ... - 547-548, 549-550, 551-552, 553-554, 555-556
Müller ... - 557-558, 559-560, 561-562, 563-564, 565-566
Münch-Bellinghausen, Eligius Franz Joseph von - 565-566
München, konungariket Bajerns hufvudstad - 565-566, 567-568
Münchengrätz, stad i Böhmen vid Iserfloden - 567-568
Münchhausen, Hieronimus Karl Friedrich von - 567-568, 569-570
Münden, stad i preussiska landdrosteriet Hildesheim - 569-570
Münnich, Burkhard Christoph von - 569-570
Münnichhoven, Hendrik - 569-570
Münster (T., af Lat. monasterium, kloster), urpsrungl. klosterkyrka, sedermera ofta användt i betydelse af katedral eller hufvudkyrka i allmänhet - 569-570
Münster. 1. Regeringsområde i preussiska provinsen Westfalen - 569-570
Münster. 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde och i prov. Westfalen - 569-570, 571-572
Münster. 3. Biskopsstift, sedan 12:te årh. furstbiskopsstift - 571-572
Münster. 4. Stad i Elsass-Lothringen, regeringsområdet Oberelsass - 571-572
Münster, Sebastian - 571-572
Münsterberg, stad i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien) - 571-572
Münster-Ledenburg. 1. Ernst Friedrich Herbert - 571-572
Münster-Ledenburg. 2. Georg Herbert - 571-572
Münster, Frederike Sophie Kristiane. Se Brun - 571-572
1. Münter, Balthasar - 571-572
2. Münter, Frederik - 571-572
Müntz, Eugène - 571-572
Münzer, Thomas - 573-574
Müritz-sjön, Tysklands största insjö - 573-574
Mvuta Nzige. Se Albert Njansa och Luta Nzige - 573-574
Mya L., zool., ett musselslägte inom gruppen Myacidæ bland Conchifera l. Lamellibranchiata - 573-574
Myalgi ... - 573-574, 575-576
Mykale ... - 577-578, 579-580, 581-582, 583-584, 585-586
Mynt ... - 587-588, 589-590, 591-592, 593-594, 595-596
Myntverk ... - 597-598, 599-600, 601-602, 603-604, 605-606
Myrberg ... - 607-608, 609-610, 611-612, 613-614, 615-616
Myrospermum ... - 617-618, 619-620, 621-622
Mysingen (Mysingsfjärden) kallas fjärden emellan Södertörns fastland och Muskön - 623-624
Mysis Latr., zool., ett slägte af kräftdjur - 623-624
Mysk, moschus, »desman», med., farmak., den egendomliga afsöndringen från en hos hannen af myskdjuret, Moschus moschiferus L., under buken mellan nafveln och könsdelarna befintlig körtelpung - 623-624
Myskanden. Se Anka, sp. 790, och Kopparänderna - 623-624
Myskdjuren, bisam-djuren, Moschinæ, zool., utgöra en underfamilj inom hjortdjurens familj (Cervidæ), boskapsdjurens ordning (fecora) och däggdjurens klass - 623-624
Myskmadra, bot. Se Asperula - 623-624
Myskoxslägtet, Ovibos, zool., hör till familjen nötdjur (Bovidæ) inom boskapsdjurens ordning (Pecora) och däggdjurens klass - 623-624, 625-626
Mysksvinet. Se Nafvelsvinen - 625-626
Myskört. Se Adoxa - 625-626
Myslowitz, stad i preussiska regeringsområdet Oppeln (Schlesien) - 625-626
Mysofobi, med., form af lindrig förryckthet (se d. o.) - 625-626
Mysore. Se Maisur - 625-626
Myssjö, socken i Jämtlands län - 625-626
Mystacoceti. Se Bardhvalar och Hvaldjuren - 625-626
Mystagog. Se Hierofant - 625-626
Mystèr (Fr. mystère), hemlighet; förborgadt ting, mysterium (se d. o. och Mysterier) - 625-626
Mysteriös (Fr. mystérieux), hemlighetsfull, mystisk (se d. o.) - 625-626
Mystificera l. mystifiera (Fr. mystifier), föra någon bakom ljuset, »drifva» med någon genom att missbruka hans lättrogenhet. Subst Mystifikation - 625-626
Mysteriebanan kallas inom literaturhistorien den skådebana, hvarå medeltidens mysterier (se d. o.) uppfördes - 625-626, 627-628
Mysterier (Grek. och Lat. mysteria, af stammen i myo, jag tillsluter). 1. Hos forntidens greker vissa slag af hemlighetsfull gudstjenst - 627-628, 629-630
Mysterier. 2. Se Mysterium - 629-630
Mysterier. 3. Andliga skådespel under medeltiden. Se nästa art. - 629-630
Mysterier kallades i allmänhet de andliga skådespelen under medeltiden, särskildt de med ämnen ur den heliga historien - 629-630, 631-632, 633-634
Mysterium, mystèr, hemlighet; teol. och filos., något, som till sitt väsende är för menniskan obegripligt och följaktligen kan vara föremål endast för tro, ej för vetande - 633-634
Mysteriös. Se Mystèr - 633-634
Mysticete. Se Bardhvalar och Hvaldjuren - 633-634
Mysticism, filos., den åsigt, som, under antagande att något osinligt är till för menniskan, anser detta gifvet uteslutande i och för hennes känsla - 633-634, 635-636
Mystificera, mystifiera. Se Mystèr - 635-636
Mystifikation. Se Mystèr - 635-636
Mystik (se Mysticism). 1. En inom den menskliga bildningens historia vanlig riktning, hvars anhängare i yttre, ofta tillfälliga företeelser i naturen och menniskolifvet tro sig finna omedelbara uppenbarelser af något inre och öfversinligt - 635-636
Mystik. 2. Ofta brukas uttrycket mystik såsom likbetydande med mysticism - 637-638
Mystiker (se Mysticism), anhängare af mysticismen - 637-638
Mystisk (se Mysticism), som innebär mysticism eller mystik - 637-638
Mysunde, ett färjställe vid Slien i Slesvig - 637-638
Myt. Se Mytologi - 637-638
Mytens. Se Meytens och Mijtens - 637-638
Myteri, jur., betecknar det fall, då underordnade personer, särskildt soldater, sjömän eller fångar, i förening sätta sig upp mot den eller dem, under hvilkas lydnad de stå - 637-638
Mytilene, Mitylene, den i en härlig nejd belägna hufvudorten på ön Lesbos - 637-638
Mytilus L., zool, ett slägte bland musslorna - 637-638
Mytografer, »mytskrifvare», kallas inom den fornklassiska literaturen de författare, hvilka i prosaisk form omarbetade och sammanställde äldre poetiska sagor - 637-638
Mytologi är kunskapen om myter. Ofta nyttjas dock ordet tillika i mera konkret bemärkelse om myterna sjelfva i deras sammanhang - 637-638, 639-640, 641-642, 643-644, 645-646, 647-648, 649-650, 651-652, 653-654
Myus, i forntiden stad i Karien - 653-654
Mývatn, »myggvattnet», Islands näst största insjö - 653-654
Myxoedem, med., en nyare, sällsynt sjukdom - 653-654
Myxom, myxoma, med., slemsvulst - 653-654, 655-656
Myxomycetes. Se Slemsvampar - 655-656
Myxosarkom, med., ett sarkom blandadt med slemväf - 655-656
Mzabiter. Se Beni-Mezab - 655-656
Mzensk. Se Mtsensk - 655-656
Måbb. Se Mob - 655-656
Måbärsbusken, Ribes alpinum L., bot., är en å skogsängar mest i Sveriges östliga landskap upp till Ångermanland och Jämtland förekommande buske af vinbärsbuskarnas slägte - 655-656
Målareanatomi. Se Anatomi - 655-656
Målaregravörer, benämning på sådana konstnärer, i synnerhet målare, som i koppar graverat företrädesvis sina egna kompositioner - 655-656
Målarekonsten utför sina bilder i en eller flere färger på en jämn yta och germ dem å denna ett sken af kroppslighet - 655-656, 657-658, 659-660, 661-662, 663-664, 665-666, 667-668, 669-670, 671-672, 673-674, 675-676, 677-678
Målaremusslor. Se Flodmussle-slägtet - 677-678
Målare- och bildhuggareakademien. Se Akademien för de fria konsterna - 677-678
Målbrott (mutation) kallas den med puberteten inträdande förändringen i menniskorösten - 677-678
Målilla med Gårdveda (som bilda hvar sin kommun), kyrkosocken i Kalmar län - 677-678
Målla, socken i Elfsborgs län. Se Molla - 677-678
Målla (molla, mell), bot., den allmänna benämningen på arterna inom nat. fam. Chenopodiaceæ Dum. - 677-678
Målsegande, jur., den person, mot hvilken ett brott är begånget, eller som deraf lidit skada - 677-678, 679-680
Målselfven (Mallselven), vattendrag i Norge, Tromsö amt - 679-680
Målsman (Gammalsv. malsmaþer, af mal, tal, målföre och maþer, man) kallas den, som på grund af en honom åliggande skyddspligt mot en annan har förbindelse att tillvarataga dennes intressen i rättsärenden - 679-680
Målsträv (maalstræv, maalreisning) är en språklig rörelse i Norge - 679-680
Månad, astron., månens omloppstid under dess rörelse kring jorden - 679-680
Månadsblindhet. Se Månblindhet - 679-680
Månadskalf, med. Se Mola - 679-680
Månadsmedium af ett meteorologiskt element, t. ex. af lufttrycket, temperaturen, vindstyrkan o. s. v. är det aritmetiska mediet af alla dagsmedia för detta element, tillhörande en och samma månad. Jfr Medelbarometerstånd, Medeltemperatur och Medelvärde - 679-680
Månadsmönstring, sjöv., den mönstring eller uppvisning af folket inom sjömans- och skeppsgossekårerna, som månatligen förrättas - 679-680
Månadsrasande (Lat. maniacus, Grek. selenobletos, »slagen af månen»), lidande af mani (se Mania), hvilken i en form uppträder periodiskt, ofta en gång i månaden - 679-680
Månadsrening. Se Menstruation - 679-680
Månar, drabanter. Se Biplaneter och Drabant 2. - 679-680
Månbaggen, zool. Se Dyngbillar - 679-680
Månbergen (af arabiska författare kallade Djebel el Komr) var länge på Ptolemaios' auktoritet, hvilken förlade Nilens källor dit, benämningen på en bergskedja, som man antog sträcka sig tvärs öfver Afrika - 679-680, 681-682
Månblindhet, månadsblindhet, veterinärv., en periodvis uppträdande inflammation i ögats regnbågshinna och åderhinna hos hästar - 681-682
Måncykel kallas en period af 235 lunationer, hvilka i det närmaste motsvara 19 julianska år - 681-682
Måndag (se Dag), den kristna veckans andra dag - 681-682
Måndistans, astron., månens vinkelafstånd från stjernor, som ligga ej alltför långt från ekliptikans plan - 681-682, 683-684
Måne. 1. Astron. Se Biplaneter, Drabant 2 och Månen - 683-684
Måne. 2. Nord. mytol., en son af Mundelföre (se d. o.). Han styr månens gång samt råder för ny och nedan - 683-684
Måne-elfven. Se Kvänna - 683-684
Månegarm (Isl. garmr, hund), Nord. mytol., en af de många ulfvar, som födas af en jättinna i jernskogen öster om Midgård - 683-684
Månen (Lat. Luna), jordens måne, den till jorden ojämförligt närmaste bland samtliga himlakroppar - 683-684, 685-686, 687-688
Månens ålder, astron., det antal dagar, som förflutit sedan senaste nymåne. Se vidare Epakter - 687-688
Månesköld, oriktig form för Minnisköld. Se Folkunga-ätten - 687-688
Månesköld, Karl Kristersson - 687-688
Månförmörkelse. Se Förmörkelser och Månen - 687-688
Mångbyggare, bot. Se Polygamia - 687-688
Mångfotingar. Se Myriopoda - 687-688
Mångfållan l. bladmagen, Omasum, zool., utgör den tredje i ordningen af idislarnas magar - 687-688
Månggifte. Se under Monogami - 687-688
Mångguderi. Se Polyteism - 687-688
Mångklyftig, bot., kallas en lök, då dess knoppar (»lökknoppar») inom moderlöken utväxa mer eller mindre - 687-688
Mångklöfvade däggdjur, Multungula l. Belluæ, zool., namn på de däggdjur, hvilka hafva flere än två klöfvar på hvarje fot - 687-688
Mån-glas. Se Glasfabrikation, sp. 1264 - 687-688
Mångmänningar, bot. Se Polyandria - 687-688
Mån-gård, meteor., en ljus, i inre kanten rödaktig ring omkring månen, tillhörande de s. k. halofenomenen - 687-688
Månkalf, med. Se Mola - 687-688
Månljuset, astrofys., utgöres uteslutande af solljus, som blifvit reflekteradt från månens yta - 687-688, 689-690
Månregnbågen. Se Regnbåge - 689-690
Månsarp, socken i Jönköpings län - 689-690
Måns Bengtsson. Se Natt och Dag 7. - 689-690
Måns Bryntesson. Se Lilliehöök 1. - 689-690
Månsson, Peder (Lat. Petrus Magni) - 689-690
Månsson, Arvid - 689-690
Månsson, Johan - 689-690, 691-692
Månsson, Nils - 691-692
Månsson, Måns, psevdonym för författaren M. H. Hultin - 691-692
Månstad, socken i Elfsborgs län - 691-692
Månviol. Se Lunaria - 691-692
Månår, en tidrymd bestående af 12 synodiska månader, innehållande 354 dagar, 8 timmar och omkr. 48 minuter - 691-692
Måra, bot. Se Galium - 691-692
Mårby, jordebokssocken i Skaraborgs län - 691-692
Mårdaklef, socken i Elfsborgs län - 691-692
Mårdhunden, Canis procynoides, zool., hör till familjen hunddjur - 691-692
Mårdkatten, Felis viverrina, zool., utgör typen för underslägtet mårdkatter (Viverriceps) af kattslägtet - 691-692
Mårdslägtet, Martes, zool., hör till familjen vesledjur (Mustelidæ) inom rofdjurens ordning och däggdjurens klass - 691-692, 693-694
Mårten Biskop. Se Martin af Tours - 693-694
Mårtensfastan. Se Fasta - 693-694
Mårtensgås. Se Martin af Tours - 693-694
Mårtensmässan. Se Martin af Tours - 693-694
Måsartade foglar. Se Laridæ - 693-694
Måsfoglar. Se Larini - 693-694
Måssebo, socken i Elfsborgs län - 693-694
Måsslägtet, Larus, zool., hör till underfamiljen måsfoglar (Larini) inom de måsartade foglarnas familj (Laridæ), de långvingade simfoglarnas ordning och foglarnas klass - 693-694, 695-696
Mått, hvarje bestämd storhet, hvilken, tagen som enhet eller norm, tjenar till mätning af andra storheter, vare sig dessa afse tid, rum eller vigt (massa) - 695-696
Mädler, Johann Heinrich von - 695-696, 697-698
Mädlösa. Se Mellösa - 697-698
Mähly ... - 697-698, 699-700, 701-702, 703-704, 705-706
Mäskkarsskatt ... - 707-708, 709-710, 711-712, 713-714, 715-716
Möbel ... - 717-718, 719-720, 721-722, 723-724, 725-726
Möller ... - 727-728, 729-730, 731-732, 733-734, 735-736
Mörner ... - 737-738, 739-740, 741-742, 743-744, 745-746
Mösseberg, ett af de s. k. Vestgötabergen - 745-746
Mössor, namn på ett politiskt parti i Sverige - 745-746
Möten kallas i dagligt tal de vapenöfningar, som anordnas för våra indelta trupper och för beväringen - 745-746
Mötespassevolans kallades den afgift, som från 1812 erlades af rust- och rotehållare - 745-746
Mötesplats ... - 745-746, 747-748
N är den fjortonde bokstafven i det vanliga europeisk-latinska alfabetet - 749-750, 751-752, 753-754
Naab l. Nab, biflod från venstra sidan till Donau i Bajern - 753-754
Naarden, befäst stad i nederländska prov. Nordholland - 753-754
Naassener. Se Gnosticism - 753-754
Nab. Se Naab - 753-754
Nabatéer, ett arabiskt folk - 753-754, 755-756
Nabbe, Nord. mytol. Se Hildesvine - 755-756
Nabis, envåldsherskare i Sparta - 755-756
Nablus (Nabulus), bibelns Sichem, senare kalladt Flavia Neapolis (eller endast Neapolis), stad i Palestina - 755-756
Nabo kallas man i förhållande till en annan, för så vida man i stad eger hus eller tomt, som omedelbart gränsar intill den andres hus eller tomt - 755-756
Nabob, nabab, fullmäktig, ombud, i stormoguls rike titel på de förvaltare och befälhafvare öfver smärre provinser, hvilka voro underordnade ståthållarna öfver de större landskapen - 755-756
Nabonassar, konung i Babylonien (se d. o., sp. 1399) - 755-756
Nabopolassar (Nabu-pal-ussur), konung i Babylonien (se d. o., sp. 1399) - 755-756
Naborätt. Se Nabo - 755-756
Nabulus. Se Nablus - 755-756
Nachimov, Pavl Stefánovitj - 755-756
Nachitsjevan. 1. Stad i ryska guvern. Jekaterinoslav - 755-756
Nachitsjevan. 2. Stad i ryska guvern. Erivan, i Transkaukasien - 755-756
Nachmani, Moses - 755-756
Nachod, stad i nordöstra Böhmen - 755-756, 757-758
Nachtigal, Gustav - 757-758
Nacka, sjöv., fästa något med ett enkelt garn - 757-758
Nacka, socken i Stockholms län - 757-758
Nacke, anat., hos menniskan bakhalsens öfre del - 757-758
Nackkramp, kramp i nackens muskler - 757-758
Nacksjuka, ett af de många populära namnen för den epidemiska cerebrospinal-meningiten l. dragsjukan (se d. o.) - 757-758
Nackslag, sjöv. Se Pålslagning - 757-758
Nadar, Félix - 757-758
Nadasdy-Fogaras, Ferenc Leopold - 757-758
Nadaud, Gustave - 757-758, 759-760
Naddarna. Se Luddenätter - 759-760
Nadesjda, ryskt qvinnonamn, som betyder hopp, förhoppning. J. L. Runeberg har skrifvit en bekant dikt med denna titel - 759-760
Nadir, astron., den punkt på himmelssferen, som är lodrätt under våra fötter - 759-760
Nadir, sjah af Persien (se d. o.) - 759-760
Nadodd, norsk viking - 759-760
Nadson, Semión Jákovlevitj - 759-760
Naegele. Se Nägele - 759-760
Naesbyholm (Näs-), herresäte i Preæstö amt på Själland - 759-760
Næstved (Näst-), dansk stad i vestra delen af Själland - 759-760
Nævius, namn på en fornromersk plebejisk slägt - 759-760
Nafle, anat., ett på bukens framsida belägget ärr efter det vid födelsen afbrutna sambandet mellan moder och foster (se Nafvelsträng) - 759-760
Nafling, kallas den vanligen af barnmorskan utförda operation, hvarigenom det nyfödda barnets nafvelsträng (se d. o.) ombindes och afklippes - 759-760
Nafta kallas stundom de lättflytande och nästan färglösa arterna af bergolja - 759-760
Naftali, sjunde sonen till patriarken Jakob och Rakels tjenarinna Bilha - 759-760
Naftalin, kem., ett kolväte - 761-762
Naftalinfärgämnen, kem. Flere naftalinderivat hafva färgande egenskaper - 761-762
Naftionsyra, kem., en amido-naftalinsulfonsyra - 761-762
Naftol, kem., namn på fenoler af naftalin - 761-762
Naftylamin, amidonaftalin, kem. - 761-762
Nafvare, gröfre borr, som användes i synnerhet vid timmermansarbeten - 761-762, 763-764
Nafvelbråck, hernia umbilicalis, exomphalus, med., bråck i nafvelregionen hos barn eller fullvuxna - 763-764
Nafvelfläck. Se Fröknopp - 763-764
Nafveljern. Se Glasfabrikation, sp. 1263 - 763-764
Nafvelpunkt, sferisk punkt, matem. - 763-764
Nafvelsträng, funiculus umbilicalis, anat., det blodkärl förande föreningsbandet mellan foster och moder - 763-764
Nafvelsvinen, Dicotylidæ, zool. - 763-764
Nafverlönn, Acer campestre L., bot., är ett mindre träd eller buske - 763-764
Nafverstad, socken i Göteborgs och Bohus län - 763-764
Naga, det gemensamma namnet på flere stammar i britiska prov. Assam - 763-764, 765-766
Nagari-anpat, ett af hufvudspråken inom Molukka-gruppen af den malajiska språkfamiljen. Jfr Hila 2 - 765-766
Nagasaki (Nangasaki), stad på vestra kusten af japanska ön Kiusiu - 765-766
Nagel, unguis, anat., den på dorsalsidan af fingrars och tårs yttersta falanger belägna hornskifvan - 765-766
Nagel, en cylindrisk, längre eller kortare stång af trä eller metall, med hvilken plankor o. dyl. hopfästas - 765-766
Nagel, Johan Jakob - 765-766, 767-768
Nagel ... - 767-768, 769-770, 771-772, 773-774, 775-776
Namn ... - 777-778, 779-780, 781-782, 783-784, 785-786
Nancy, fordom hufvudstad i Lothringen, derefter i franska depart. Meurthe och efter 1872 i depart. Meurthe-et-Moselle - 785-786
Nanduerna, Rhea, zool., bilda ett slägte inom strutsfoglarnas ordning - 785-786, 787-788
Nanfi. Se Anafi - 787-788
Nangasaki. Se Nagasaki - 787-788
Nangis, stad i franska depart. Seine-et-Marne - 787-788
Nanini, Giovanni Maria - 787-788
Nanism, en missbildning, bestående deruti att ett organ eller en hel organism utvecklat sig i betydligt mindre dimensioner, än det normala måttet fordrar - 787-788
Nan-king (»södra hufvudstaden»), hufvudstad i kinesiska prov. Kiang-su, på södra stranden af Jang-tse-kiang - 787-788
Nanking (af staden Nan-king i Kina), urspr. en sorts kinesiskt, tätt och fast bomullstyg, väfdt såsom lärft och till färgen gult och rödgult - 787-788
Nanna, Nord. mytol., Neps dotter och Odens sondotter - 787-788
Nannarelli, Fabio - 787-788
Nanni di Banco - 787-788
Nanocefali (af Lat. nanus, dvärg, och Grek. kefale, hufvud), hufvudets utveckling i mindre dimensioner än det normala måttet fordrar. Se Kraniometer - 787-788
Nanosomi, kroppens utveckling i mindre dimensioner än det normala måttet fordrar - 787-788
Nansen, Hans - 787-788, 789-790
Nansen, Hans Leierdahl - 789-790
Nansouty, Étienne Antoine Marie Champion de - 789-790
Nanterre, stad i franska depart. Seine - 789-790
Nantes, hufvudstad i franska depart. Loire-inférieure, fordom hufvudstad i Bretagne - 789-790, 791-792
Nantesiska ediktet (Fr. Édit de Nantes) kallas den i Nantes d. 13 April 1598 utfärdade lag, hvarigenom Henrik IV af Frankrike gaf sina forna trosförvandter, hugenotterna, en mängd religiösa och politiska friheter - 791-792
Nanteuil, Robert - 791-792
Nan-tsjang, hufvudstad i kinesiska prov. Kiangsi, vid Kia-kiang - 791-792
Nantucket, ö utanför sydöstra kusten af nord-amerikanska staten Massachusetts - 791-792
Naos, Grek. 1. Hufvudrummet i den antika tempelbyggnaden - 791-792
Naos. 2. Det för församlingen afsedda hufvudrummet i den fornkristna basilikan, i motsats till koret - 791-792
Napier, skotsk-engelsk familj - 793-794
Napier. 1. John N. - 793-794
Napier. 2. Sir Charles James N. - 793-794
Napier. 3. Sir George Thomas N. - 793-794
Napier. 4. Sir William Francis Patrick N. - 793-794
Napier. 5. Sir Charles N. - 793-794
Napier. 6. Francis N., baron N. and Ettrick - 793-794
Napier, Robert Cornelis, baron N. of Magdala and Carynton - 793-794
Napo, biflod till Amazonfloden i Syd-Amerika - 793-794
Napoleon (Napoléon), franska kejsare och prinsare - 793-794
1. Napoleon I - 793-794, 795-796, 797-798, 799-800, 801-802
2. Napoleon II. Napoleon Frans Karl Josef Bonaparte (Napoléon François Charles Joseph B.), hertig af Reichstadt - 801-802
3. Napoleon III. Karl Ludvig N. Bonaparte (Charles Louis Napoléon B.) - 801-802, 803-804, 805-806
4. Napoleon Eugèn Ludvig Johan Josef (Napoléon Eugène Louis Jean Joseph) - 805-806, 807-808
5. Napoleon Joseph Charles Paul (»prins N.»). Se Bonaparte, sp. 852 - 807-808
Napoléon l. napoleond'or, benämning på de franska 20- och 40-franc-styckena i guld under Napoleon I och Napoleon III. Jfr Franc och Louisd'or - 807-808
Napoleonider, benämning på Napoleon I:s son och sidoslägtingar - 807-808
Napoléon-Vendée och Napoléonville, äldre namn på La Roche sur Yon (se d. o.) - 807-808
Napoli. Se Neapel - 807-808
Napoli di Malvasia. Se Monemvasia - 807-808
Napoli di Romania. Se Navplia - 807-808
Naquet, Alfred - 807-808
Nara, den äldsta af Japans hufvudstäder - 807-808
Narbada (Nerbudda), en af Indiens större floder - 807-808
Narbonne, stad i franska depart. Aude - 807-808
Narbonne, Louis - 807-808, 809-810
Narcein, farmak., med., är en bland de till omkr. ett tjugotal uppgående alkaloiderna ur opium och upptäcktes af Pelletier 1832 - 809-810
Narcisseæ Briss., bot., är en nat. växtfamilj - 809-810
Narcissus, mytol. Se Narkissos - 809-810
Narcissus Tourn., bot., är det slägte, som utgör typen för nat. fam. Narcisseæ - 809-810
Narcissus, frigifven och gunstling åt den romerske kejsaren Claudius - 809-810
Narcotica (af Grek. narke, bedöfning), narkotiska medel, döfvande medel, farmak., med., benämnas de läkemedel, hvilka nedsätta verksamheten i nerv- och kärlsystemet - 809-810, 811-812
Narda ... - 811-812, 813-814, 815-816
Narova, Peipus-sjöns aflopp till Finska viken - 815-816
Narr ... - 815-816, 817-818
Narva, stad i ryska guvern. Petersburg, vid Baltiska jernvägen, på venstra standen af Narova - 817-818, 819-820
Narvaëz, Manuel Ramon Maria - 819-820
Narve ... - 819-820, 821-822, 823-824, 825-826
Nassau ... - 827-828, 829-830, 831-832, 833-834, 835-836, 837-838
Natick, stad i nord-amerikanska staten Massachusetts - 837-838
Nation (Lat. natio, egentl. slägte, af nasci, födas). 1. Folk; sammanfattning af menniskor, som hafva gemensamhet i härkomst - 837-838
Nation. 2. Nationer l. landskap (nationsföreningar l. landskapsföreningar) kallas de föreningar bland studerande, hvilka vid svenska universiteten utgöra sammanslutningar af studenterna efter gemensam hembygd - 837-838, 839-840
National-, som är egendomlig för, tillhör eller har afseende på en nation; folk- - 839-840
National, Le, fransk oppositionstidning, uppsattes i Jan. 1830 af Thiers, Mignet och Armand Carrel - 839-840
Nationala venstern i Danmark. Se Förenade venstern - 839-840
Nationalbanken i Köpenhamn. Se Bank - 839-840
Nationaldrägt. 1. Drägt, som är egendomlig för någon viss nation och bäres inom alla stånd, utan att vara underkastad modets välde - 839-840
Nationaldrägt. 2. Allmogedrägt, som är utmärkande för något visst landskap - 839-840
Nationalekonomi är en af de allmännaste benämningarna på den vetenskap, som har till uppgift att undersöka och skildra de regelbundna företeelserna vid menniskornas planmässiga verksamhet för anskaffande och användande af yttre medel att tillfredsställa det timliga lifvets behof - 839-840
Nationalekonomiska föreningen stiftad i Stockholm 1877 - 839-840
Nationalförsamling (Fr. assemblée nationale), ett namn, som den franska riksdagens tredje stånd (le tiers état) af egen maktfullkomlighet d. 17 Juni 1789 antog såsom sitt officiella för att dermed beteckna sig såsom icke endast ett stånds, utan hela folkets representation - 839-840, 841-842
Nationalgarde, krigsv., kallas i några land den krigsmakt i andra eller tredje linien, som har till uppgift att i krigstid utgöra besättning hemma i landet - 841-842
Nationalisera, göra inhemsk hos ett folk, inplanta i ett folks sedvänjor (jfr Naturalisera); förvandla till ett folks samfällda egendom - 841-842
Nationalitet, folkegendomlighet, nationalkarakter - 841-842
Nationalitetshandlingar, jur., kallas de handlingar, som hvarje svenskt fartyg, hvars drägtighet uppgår till tjugo tons eller derutöfver skall vid fart till ort utom Sverige medhafva för att styrka sin nationalitet - 841-842
Nationalitetsprincip kallas den grundsats i den moderna tidens politiska lif, enligt hvilken statssamhället bör hvila på nationaliteten såsom underlag - 841-842, 843-844
Nationalkarakter. Se Nation 1. - 843-844
Nationalkassor, sjöv., namn på tvänne af svenska skeppsrederier bildade fonder - 843-844
Nationalkollegier. Se Collegia pontifica - 843-844
Nationalkonventet (Fr. Convention nationale), l. Konventet kallades under den stora franska revolutionen den församling, som representerade franska folket under tiden d. 21 Sept. 1792 - d. 26 Okt. 1795 - 843-844
Nationalliberala partiet. 1. I Danmark kallades med detta namn under 1850- och 1860-talet det moderata politiska parti - 843-844
Nationalliberala partiet. 2. I Tyskland tillkommer detta namn (Nationalliberale partei) ett år 1866 genom utbrytning ur fortschrittspartiet (se d. o.) bildadt politiskt parti - 843-844
Nationalmuseum i Stockholm - 843-844, 845-846, 847-848, 849-850, 851-852, 853-854
Nationalpark (rikspark), ett inom ett land för statens räkning afsöndradt område, hvars naturmärkvärdigheter hållas fredade för enskildas besittning och åverkan för att kunna utgöra likasom ett bestående monument af fosterlandets natur - 853-854
Nationalrepresentation l. folkrepresentation, samlingen af de män, som, på grund af val, utnämning eller arfsrätt, utöfva de nationen l. folket såsom ett politiskt helt tillkommande rättigheter - 853-854
Nationalverkstäder (Fr. ateliers nationaux) kallades de arbetsföretag, som efter Februarirevolutionen 1848 anordnades i Paris för att sysselsätta och lemna uppehälle åt de arbetslösa massorna - 853-854
Nationel, utmärkande för en nation - 853-854
Nationella förklaringen, en skrifvelse, som, föreslagen af friherre A. J. v. Höpken, antagen af en stor sekret deputation och gillad af riksstånden, d. 3 Dec. 1746 öfverlemnades till tronföljaren Adolf Fredrik - 855-856
Nationella trupper, krigsv., kallas i vidsträckt bemärkelse alla trupper, som äro bildade uteslutande af män från det land, som trupperna tillhöra - 855-856
Nationsbetyg. Se Nation 2. - 855-856
Nationsexamen. Se Nation 2. - 855-856
Nationsförening. Se Nation 2. - 855-856
Nativitet (Lat. nativitas, födelse). 1. Astrolog., horoskop - 855-856
Nativitet. 2. Statist., siffran på antalet födda inom en viss tid och ett visst område. Se Befolknings-statistiken - 855-856
Natmandsfolk är den danska benämningen på det kringstrykande följe, som i Norge kallas »fanter» och i Sverige »tattare» - 855-856
Natoire, Charles Joseph - 855-856
Natolien. Se Anadoli - 855-856
Natrium, kem., en alkalimetall - 855-856, 857-858
Natriumhydrat, natronhydrat, kaustikt natron, kem., metallen natriums hydrat - 857-858
Natriumhypoklorit, underklorsyrligt natron, kem. - 857-858
Natriumhyposulfit, kem., undersvafvelsyrligt natron - 857-858
Natriumkarbonat. Se Soda - 857-858
Natriumklorid. Se Koksalt - 857-858
Natriumnitrat. Se Chilesalpeter - 857-858
Natriumoxid. Se Natron - 857-858
Natriumsalter, natronsalter, kem. - 857-858
Natriumsulfat, glaubersalt, svafvelsyradt natron, kem. - 857-858
Natrolit (af natron och Grek. lithos, sten), äfven kallad bergmannit, mesotyp, natronmesotyp, nålzeolit, brevicit, spreustein, miner. - 857-858
Natron, natriumoxid, kem. - 857-858
Natronbikarbonat. Se Soda - 857-858
Natronlut. Se Natriumhydrat - 857-858
Natronsalter. Se Natriumsalter - 857-858
Natronsjöarna (Arab. Wadi natrún) äro belägna ungefärligen under 30° 30' n. br. och 30° 20' ö. l. (från Greenwich) - 857-858, 859-860
Natronvattenglas. Se Vattenglas - 859-860
Natt. Se Dag och Dygn - 859-860
Natt, Nord. mytol., jätten Narfves dotter - 859-860
Natta, sjöv., lätt öfvergjuta däcket med vatten, för att i heta klimat afkyla det samt förhindra plankorna att spricka och becket i nåten att smälta - 859-860
Nattaporna, Nyctipithecus, zool., höra till underfamiljen slaksvansapor (Aneturæ) inom de brednäsiga apornas familj - 859-860
Nattblacka, zool., benämning på arterna af tunnörade fladdermusslägtet (Vespertilio) och på nattskärran - 859-860
Nattblindhet. Se Hemeralopi - 859-860
Nattbåge, astron. Se Dagbåge - 859-860
Nattens drottning, bot. Se Cereus - 859-860
Natter, Johann Lorenz - 859-860
Natterers apparat, fys., en apparat för gasers kompression - 859-860
Nattfackla, bot., benämning på Dictamnus albus (se d. o.) - 859-860
Nattfalken. Se Nattskärrorna - 859-860
Nattfare. Se Dagfare - 859-860
Nattfly. Se Noctuæ - 859-860
Nattier, Jean Marc - 859-860
Nattman. Se Natmandsfolk - 859-860
Natt och dag, bot. Se Melampyrum - 859-860
Natt och Dag, en bland de äldsta af nu lefvande svenska adliga ätter - 859-860, 861-862
Natt och Dag. 1. Bo Nilsson (Niklisson) - 861-862
Natt och Dag. 2. Knut Bosson (Kanutus Boëtii) - 861-862
Natt och Dag. 3. Sten Bosson - 861-862
Natt och Dag. 4. Nils Stensson - 861-862
Natt och Dag. 5. Bo Stensson - 861-862
Natt och Dag. 6. Bengt Stensson - 861-862
Natt och Dag. 7. Måns Bengtsson - 861-862
Natt och Dag. 8. Johan Månsson - 861-862
Natt och Dag. 9. Måns Johansson - 861-862
Natt och Dag. 10. Nils Nilsson - 861-862
Natt och Dag. 11. Åke Axelsson - 863-864
Natt och Dag. 12. Sten Arvidsson, friherre Sture - 863-864
Natt och Dag. 13. Jakob Otto Natt och Dag - 863-864
Natt och Dag på längden. Se Hammarstadsätten - 863-864
Natt och år, jur., en tidrymd af ett kalenderår - 863-864
Nattroffoglarna. Se Ugglorna - 863-864
Nattsignal, sjöv., tecken, som fartyg gifva under mörker - 863-864
Nattskott. Å ankarsättning eller i hamn af egen nation - 863-864
Nattskräfla. Se Nattskärrorna - 863-864
Nattskärrorna, Caprimulgidæ, zool., bilda en familj inom ordningen skärrfoglar - 863-864, 865-866
Nattspinten, Nyctiornis amictus, zool., hör till familjen biätare - 865-866
Nattsvett förekommer i synnerhet hos dem, som lida af lungsot eller andra tärande sjukdomar - 865-866
Natt-trädormarna l. pisksnärtormarna, Dipsadidæ, zool. - 865-866
Nattuggle-slägtet, Strix, zool., hör till underfamiljen nattugglor - 865-866
Nattugglorna, Strigini, zool., bilda en underfamilj af nattroffoglarnas l. ugglornas familj - 865-866
Nattvaka, zool. Se Taltrasten - 865-866
Nattvakt, sjöv. Se Vakt - 865-866
Nattvarden (Fornsv. natvarþer, aftonmåltid, af varþer, mat, måltid. Jfr Sv. aftonvard, qvälssvard) l. Herrens heliga nattvard, altarets sakrament (inom katolska kyrkan eucharisti), kallas det inom alla kristna kyrkosamfund och bekännelser, med undantag af några få sekter (såsom qväkaresamfundet och shakersamfundet), förekommande sakramentala firandet af Kristi död under åtnjutande af bröd och vin - 865-866, 867-868, 869-870
Nattvardsbarnen, titeln på ett idylliskt poem af Es. Tegnér - 869-870
Nattvardsbullan (Bull in coena Domini, Bulla coenae) l. Skärtorsdagsbullan kallas den ursprungligen af påfven Urban V (1362-70) utfärdade kättarebulla, som upplästes på skärtorsdagen, hvilken dag är egnad minnet af nattvardens instiftelse - 869-870, 871-872
Nattvardsföreningar kallas af till statskyrkan hörande separatistiska medlemmar bildade föreningar för nattvardens begående inom slutna kretsar - 871-872
Nattvardsläsning kallas ofta, ehuru oegentligt, konfirmationsundervisningen på grund att enligt vedertaget bruk konfirmanderna vanligtvis omedelbart efter konfirmationen begå Herrens nattvard för första gången - 871-872
Nattvardsprofvet. Se Ordalier - 871-872
Nattvind. Se Landvind - 871-872
Nattviol, bot., det svenska namnet på arterna af det mångåriga örtslägtet Hesperis L. (nat. fam. Cruciferæ Adans., kl. Tetradynamia L.) - 871-872
Natuna-öarna, ögrupp n. om Borneos vestkust i södra kinesiska hafvet - 871-872
Natur (Lat. natura, af nasci, födas, uppkomma), i allmänhet det medfödda, det som ursprungligen och från början tillhör en sak, i motsats till det, som är en produkt af dess senare utveckling, af yttre inverkan, fritt beslut o. s. v. - 871-872
Natur. Filos. 1. Med ett föremåls natur förstås i filosofisk mening den bestämdhet hos föremålet som utgör eller följer af dess väsende - 871-872
Natur. 2. Den omedvetna och ofria verkligheten, som kännetecknas deraf att den har tiden och rummet till sina former samt materia och fysisk kraft till sitt innehåll - 871-872, 873-874
Naturalia contractus, jur., sådana rättsverkningar af ett aftal, som inträda utan att vara särskildt betingade - 873-874
Naturalia non sunt turpia, Lat., »naturliga ting behöfver man ej skämmas för» - 873-874
Naturalier, sådana naturalster (preparerade djur och växter, mineral, petrifikat o. s. v.), som pläga utgöra innehållet i naturhistoriska museer och »naturaliekabinett» - 873-874
Naturalisation, medborgarerätts förlänande åt en utländing - 873-874, 875-876
Naturalisera, förläna en utländing medborgarerätt; göra inhemsk. Se föreg. art. - 875-876
Naturalism. 1. Filos., den åsigt, enligt hvilken naturen (se Natur 2) utgör den ursprungliga och enda sanna verkligheten - 875-876, 877-878
Naturalism. 2. Est., en sådan riktning inom konsten, som yrkar på en noggrann anslutning till naturen utan all idealisering och förskönande ombildning - 877-878
Naturalist. 1. Anhängare af naturalismen i någon af detta ords bemärkelser - 877-878
Naturalist. 2. Menniska, som starkt och oförbehållsamt gör gällande den menskliga natursidans kraf; naturdyrkare; naturfrisk och okonstlad, men något ohyfsad och oblyg menniska - 877-878
Natural selection. Se Darwinism, sp. 935 - 877-878
Naturam expellas furca, tamen usque recurret, Lat. »kör du naturen på dörrn, skall hon lista sig in genom fönstret» - 877-878
Natura naturans, Med. Lat., skolastisk beteckning för den skapande kraften i naturen - 877-878
Natura non facit saltus (saltum), Lat., »naturen gör icke några språng» - 877-878
Naturaprestation, utskyld eller afgäld, som utgöres i spanmål och andra varor eller i dagsverken, i st. f. penningar. Jfr In natura och Prestation - 877-878
Naturbestämdhet, filos., sammanfattningen af allt, som är omedvetet och ofritt hos en varelse eller derur följer - 877-878
Naturel (Fr. naturel), filos., menniskans medfödda individualitet, så vidt den hänföres till naturbestämdheten hos henne och till hvad ur denna framgår eller följer - 877-878
Naturfilosofi, den filosofiska vetenskapen om naturen, har till uppgift att förklara naturen i hennes helhet - 877-878, 879-880
Naturforskaremöten - 879-880, 881-882
Naturhistoria. Se Naturvetenskap - 881-882
Naturhistoriska riksmuseum. Se Vetenskapsakademien - 881-882
Naturkrafter (jfr Kraft), de krafter, som verka eller antagas verka i naturen och orsaka de i henne städse fortgående rörelserna och förändringarna - 881-882
Naturlagar, de lagar, enligt hvilka naturkrafterna verka. Jfr Lag 3. - 881-882
Naturliga barn (Lat. liberi naturales) förekommer i den romerska rätten såsom en beteckning för sådana barn, som någon sjelf aflat, i motsats till dem, som han adopterat - 881-882
Naturliga lagen - 881-882
Naturlig religion, filos., teol., en vid början af den nyare tiden, hufvudsakligen genom Lord Herberg af Cherbury framträdande, sedermera i modifierade former och under olika namn fortsatt riktning - 881-882, 883-884
Naturligt urval. Se Darwinism - 883-884
Naturlära. Se Naturvetenskap - 883-884
Naturreligion (ej att förblanda med »naturlig religion»), en religionsform, enligt hvilken menniskan egnar sin dyrkan åt personifierade naturmakter och naturföreteelser - 883-884
Naturrätt (Lat. jus naturale), filos., enligt den äldre rättsläran den rätt menniskan har af naturen - 883-884, 885-886
Natursjelftryck, fysiotypi (af Grek. fysis, natur, och typos, intryck, prägel), en af den österrikiske typografen A. Auer uppfunnen, men ännu föga använd tryckmetod - 885-886
Naturtillstånd, filos., i allmänhet det tillstånd hos menniskoslägtet eller en del af detta, då all kultur saknades - 885-886
Naturtoner, musikt., kallas på horn och trumpet de toner, som åstadkommas blott genom olika anblåsning - 885-886
Naturvetenskap, vetenskapen om naturen - 885-886, 887-888
Naubert, Kristiane Benedicte Eugenie, f. Hebenstret - 887-888
Nauclerus. Se Svalstjertgladslägtet - 887-888
Naucrates ductor, zool. Se Lotsen - 887-888
Naudé, Gabriel - 887-888
Naue, Julius - 887-888
Nauen, stad i preuss. regeringsområdet Potsdam (Brandenburg) - 887-888
Naugard, stad i preuss. regeringsområdet Stettin (Pommern) - 887-888
Nauchampatepetl. Se Coffre de Perote - 887-888
Nauheim (Bad Nauheim), stad i hessiska prov. Oberhessen, i Taunus - 887-888
Naukraria. Se Navkraria - 887-888
Naukratis. Se Navkratis - 887-888
Naukydes. Se Navkydes - 887-888
Naum, socken i Skaraborgs län - 887-888
Naumachia. Se Navmachia - 887-888
1. Naumann, Johann Gottlieb - 887-888, 889-890
2. Naumann, Karl Friedrich - 889-890
3. Naumann, Emil - 889-890
1. Naumann, Christian - 889-890, 891-892
2. Naumann, Carl Fredrik - 891-892
Naumburg, stad i preussiska regeringsområdet Merseburg (prov. Sachsen) - 891-892
Naumburgia Moench, topplösa, bot., är ett örtslägte inom nat. fam. Primulaceæ Vent. - 891-892
Naundorff, Karl Wilhelm - 891-892
Naupaktos. Se Lepanto - 891-892
Nauplia, Nauplios. Se Navplia, Navplios - 891-892
Nauscopy (nåskåpi; Eng., af Grek. navs, skepp, och skopein, se), sjöv., konsten att upptäcka land eller fartyg på långa afstånd - 891-892
Nausea (Lat.; Grek. navsia, navtia, sjösjuka), med., äckel, en qväljande känsla i magsäcken, oftast förebud till kräkning (se d. o.) - 891-892
Nausikaa. Se Navsikaa - 891-892
Nautical almanac, fullst. The nautical almanac and astronomical ephemeris - 891-892
Nautik (af Grek. navs, skepp), skeppsväsende, sjöväsende, sjövetenskap. Jfr Navigation - 891-892
Nautilus L., perlbåtsnäcka, zool., är det enda qvarlefvande slägtet af Tetrabranchiata - 891-892, 893-894
Nautisk ... - 893-894, 895-896
Nautisk mil, det vanligaste väglängdmåttet på sjön - 895-896
Nautodikai. Se Navtodikai - 895-896
Nauvoo, stad i nord-amerikanska staten Illinois - 895-896
Navajo (navajos, navahoes), en till atapaskerna hörande indianstam - 895-896
Naval (af Lat. navis, skepp), hörande till sjöväsendet och skeppsfarten, sjö-. Jfr Maritim och Nautisk - 895-896
Navarete, Juan Fernandez - 895-896
Navarino l. Neokastro (»Nya borgen»), hamnstad på vestra kusten af Peloponnesos, nomarkien Messenien - 895-896
Navark kallades i det forna Sparta förbundna eller derunder lydande staters fartyg - 895-896
Navarra. 1. (Fr. Navarre.) Fordom konungarike på ömse sidor om Pyrenéerna - 895-896, 897-898
Navarrete, Martin Fernandez de - 897-898
Navas de Tolosa, by i spanska prov. Jaen i Sierra Morena - 897-898
Navez, François Joseph - 897-898, 899-900
Navigabel, segelbar - 899-900
Navigation, sjöv., seglingskonst - 899-900
Navigationsakten kallades en hufvudsakligen mot den holländska frakthandeln riktad lag, som d. 9 Okt. 1651 antogs af engelska parlamentet till främjande af Englands sjöfart - 899-900
Navigationsbref kallas med ett gemensamt namn befälhafvare- och styrmansbref. Se Kapten 3 och Styrman - 899-900
Navigationsskola, skola, i hvilken unga sjömän (och maskinister) få teoretisk undervisning i sitt yrke - 899-900, 901-902
Navigera, sjöv., ombord å fartyg bestrida »navigeringen», d. v. s. bestämma fartygets plats och den väg det bör segla eller framgå - 901-902
Navigeringsofficer, sjöv., den officer ombord å ett örloggsfartyg, som är chefens närmaste biträde vid fartygets navigering - 901-902
Naviglio grande, segelbar kanal i Lombardiet - 901-902
Naville, Jules Ernest - 901-902
Naville, Edouard - 901-902
Navkraria kallades hvart och ett af de områden, i hvilka den forn-attiska staten för administrativt ändamål var indelad - 901-902
Navkratis, stad i det forna Egypten - 901-902, 903-904
Navkydes, grekisk bildhuggare i början af 4:de årh. f. Kr. - 903-904
Navmachia, Grek., sjöstrid. Jfr Ludi - 903-904
Navplia, hufvudstad i grekiska nomarkien Argolis och Korinthia - 903-904
Navplios, en son af Poseidon och Amymone - 903-904
Navsikaa, dotter af Alkinoos, faiakernas herskare - 903-904
Navtodikai, »sjöfartsdomare», kallades i det forna Athen en domstol för afdömande af alla rättegångar, hvilka angingo sjöfarten och den dermed sammanhängande grosshandeln - 903-904
Naxos. 1. (nu Naxia, under medeltiden äfven kallad Nisia och Nichosia) den största och fruktbaraste ön i Cykladernas i Egeiska hafvet belägna ögrupp - 903-904, 905-906
Naxos. 2. Grekisk koloni på Sicilien. Se Taormina - 905-906
Nazaire, Saint. Se Saint-Nazaire - 905-906
Nazarener. Se Nasarener - 905-906
Nazaret. Se Nasaret - 905-906
Nazir. Se Nasir och Nasir - 905-906
Neal, David - 905-906
Neander, Joachim - 905-906
Neander, Johann August Wilhelm - 905-906
Neapel (Ital. Napoli). 1. Provins uti Italien - 905-906
Neapel. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 905-906, 907-908, 909-910
Neapel (Ital. Napoli), fordom konungarike i södra hälften af Italienska halfön - 909-910, 911-912
Neapel, prins af, titel för den italienske tronföljaren - 911-912
Neapolis (Grek. »nya staden»), namn på ett stort antal forngrekiska städer i Asien, Afrika, Macedonien, Tracien m. fl. land - 911-912
Neap tide, Eng., sjöv., »död tid». Se Tidvatten - 911-912
Nearchos (Lat. Nearchus), son af Androtimos - 911-912
Neath, stad i södra Wales - 911-912
Nebelong. 1. Nils Sigfred N. - 911-912, 913-914
Nebelong. 2. Johan Henrik N. - 913-914
Nebeský, Wenzel - 913-914
Nebiim. Se Hagiografa - 913-914
Nebi Junus. Se Ninive - 913-914
Nebo, Hebr., ett i Gamla testamentet förekommande personnamn och geografiskt namn: - 913-914
Nebo. 1. En bland kaldéernas afgudar - 913-914
Nebo. 2. Det berg på östra sidan om Jordan - 913-914
Nebo. 3. En stad i moabiternas land - 913-914
Nebo. 4. En eljest obekant stad i Judéen - 913-914
Nebraska, en af Nord-Amerikas förenta stater - 913-914
Nebraska-billen, The Nebraska bill, kallades ett 1854 af Nord-Amerikas Förenta staters kongress och regering antaget lagförslag angående organisationen af territorierna Kansas och Nebraska - 915-916
Nebraska City, stad uti nord-amerikanska staten Nebraska - 915-916
Nebraska river l. Platte river, flod i Nord-Amerika - 915-916
Nebukadnesar konung af Babylonien - 915-916
Nebulosa, astron., himmelskropp af ett dimlikt utseende - 915-916
Nebulös, dimmig, töcknig, oklar; svårbegriplig - 915-916
Necessär, skrin eller påse med olika fack, hvari man under resor förvarar sina toalettsaker - 915-916
Neck, en enligt folktron i sjöar och strömmar lefvande elementarande - 915-916
Neckar, Würtembergs hufvudflod, biflod till Rhen - 915-916, 917-918
Neckar-kretsen, en af de fyra kretsarna i konungariket Würtemberg - 917-918
Neckens polska. Flere svenska folkmelodier finnas med detta namn - 917-918
Necker, Jacques - 917-918, 919-920
Neckros, bot., den i Sverige allmännaste benämningen på arterna af slägtet Nymphæa L. och Nuphar Sm. - 919-920
Necrophorus, zool. Se Dödgräfvareslägtet - 919-920
Nectandra Rottb., bot., farmak., ett slägte af ståtliga högresta träd - 919-920, 921-922
Nectariniidæ, zool. Se Honingssugarna - 921-922
Nectarium. Se Honingsgömme - 921-922
Nectris, zool. Se Lireslägtet - 921-922
Nedan (fullmåne). Se Fas 3. - 921-922
Nede, Nord. mytol., en dvärg, hvilken reglerar det månskifte, som kallas nedan - 921-922
Nedenæs amt omfattar större delen af Kristiansands stift, i södra Norge - 921-922
Nederbörd, meteor., uppkommer, när vattengasen i luften så hastigt och till sådan myckenhet kondenseras, att de bildade vattendropparna eller iskristallerna ej hinna återgå till gasform innan de i sitt fall träffa jordytan - 921-922, 923-924
Neder-Kalix. Se Kalix 1. - 923-924
Nederlag, jur., den anordning, hvarigenom vissa införda tullpliktiga varor efter verkställd undersökning mot stadgad afgift (nederlagsafgift) uppläggas i magasin under tullverkets och egarens lås - 923-924
Neder-Luleå. Se Luleå 1. - 923-924
Nederländerna (Holl. Nederlanden), konungarike i vestra Europa - 923-924, 925-926, 927-928, 929-930, 931-932, 933-934, 935-936, 937-938, 939-940, 941-942
nederländska befästningsskolan. Vid slutet af 1500-talet utvecklade sig i Nederländerna under frihetskriget mot Spanien en efter omständigheterna och de lokala förhållandena lämpad egendomlig fästningstyp - 941-942
Nederländska Indien (Nederlandsch Indië), Nederländernas kolonialbesittningar uti Indiska arkipelagen - 941-942, 943-944
Nederländska Lejonorden. Se Lejonorden 2. - 943-944
Nederländska literaturen. Se Holländska literaturen - 943-944
Nederländska språket. Se Holländska språket - 943-944
Neder-rhenskap kretsen (Kur-rhenska kretsen), en af det forna Tyska rikets 10 kretsar - 943-944
Neder-Sachsen, den norra, framåt Nordsjön sig sträckande, lågt liggande delen af de gamle sachsernas land - 943-944, 945-946
Neder-Torneå. 1. Se Torneå - 945-946
Neder-Torneå. 2. (F. Alatornio), socken i Uleåborgs län - 945-946
Nedgång, astron., stjernornas undanskymmande bakom horisonten - 945-946
Nedhalare, sjöv., ett tåg, hvarmed ett stagsegel nedhalas eller bergas - 945-946
Nedhalaretalja, en talja, hvarmed märsrån nedhalas - 945-946
Nedliggande (Lat. procumbens), bot., kallas en stam eller stjelk, då den växer utefter marken - 945-946
Nedlöpande (Lat. decurrens), bot., benämnes ett blad, då dess skifvas sidodelar fortsättas å stjelken ned till nästa blads fäste - 945-946
Ned med roret!, sjöv., kommandoord till rorgängaren att föra rorpinnen mot läsidan för att få fartyget att lofva eller komma närmare vinden - 945-946
Nedre justitie-revisionen (Kongl. Majestäts nedre justitierevision), det ämbetsverk, som har att till föredragning och afgörande i Högsta domstolen bereda der förekommande mål och ärenden - 945-946
Nedre Romerikes fogderi. Se Akershus - 945-946
Nedre Ullerud. Se Ullerud - 945-946
Nedsjed (Nedsjd, Nedjd), »högslätt», höglandet i mellersta Arabien - 945-946
Nedskärning, befästningsk., kallas vanlingen den bakom bröstvärnet i ett fältverk liggande inre graf - 945-946
Nedslagsvinkel. Se Kulbana - 945-946
Nedstråk, musikt., på stråkinstrument det stråkdrag, som verkställes från stråkens frosch till spetsen - 947-948
Neeffs l. Neefs, Peeter, d. ä. - 947-948
Neefs hammare l. Wagners hammare, fys., namn på den s. k. magnetiska hammaren. Se Hammare 2 - 947-948
Neer, van der. 1. Aert v. d. N. - 947-948
Neer, van der. 2. Eglon Hendrick v. d. N. - 947-948
Neerwinden, by i belgiska prov. Liége - 947-948
Nees von Esenbeck. 1. Christian Gottfried Daniel - 947-948
Nees von Esenbeck. 2. Theodor Friedrich Ludwig N. v. E. - 947-948
Nef (Nep), Nord. mytol. Se Nanna - 947-948
Nefalier, dryckesoffer af vatten, mjölk och honing - 947-948
Nefas, Lat., det som strider mot gudomlig rätt - 947-948
Nefelin, miner., ett ortosilikat af aluminium, natrium och kalium - 947-948
Nefelinbasalt, petrogr., en af basaltens varieteter - 949-950
Nefelindolerit, petrogr. Se dolerit - 949-950
Nefftzer, Auguste - 949-950
Nefisk vindros, meteor., en tabellarisk sammanställning af medelmolnigheten vid olika vindriktningar - 949-950
Nefoskop, meteor., instrument för att observera molnens gång och skenbara rörelsehastighet - 949-950
Nefralgi, med., smärta i njuren - 949-950
Nefrit. 1. Med. Se Njursjukdomar - 949-950
Nefrit. 2. Miner., en stenart, som består af en hård, tät och finkornig tremolit af lökgrön, grågrön till gråhvit och gulhvit färg - 949-950
Neftys, egyptisk gudinna - 949-950
Nefvishög, socken i Malmöhus län - 949-950
Negapatam, hamnstad i kejsaredömet Indien - 949-950
Negation (Lat. negatio, nekande), gramm., ett ord (adverb) eller orddel (t. ex. prefix), hvarigenom ett predikat frånkännes ett subjekt eller ett ords betydelse förändras till kontradiktoriskt motsatt - 949-950
Negativ (Lat. negativus), nekande, upphöfvande. Mots. positiv. 1. Gramm. Se Negation - 949-950, 951-952
Negativ. 2. Matem. En negativ storhet kallas en storhet, som kan uttryckas i en negativ enhet såsom mått - 951-952
Negativ. 3. Fys. Negativ bild. Se Fotografi - 951-952
Negativ brännvidd. Se Lins, sp. 1438, och Spegel - 951-952
Negativ elektricitet. Se Elektricitet - 951-952
Negativ pol. Se Galvanisk stapel - 951-952
Negativt dubbelbrytande kristaller. Se Dubbelbrytning - 951-952
Negativ. 4. Log. Se Omdöme - 951-952
Negativa deltaland. Se Aestuarier - 951-952
Negativ fattigvård. Se Fattig, sp. 1056 - 951-952
Negera, säga nej, neka, förneka, bestrida, upphäfva någonting jakaadt - 951-952
Negerpeppar. Se Habzelia - 951-952
Negerspråk kallar man vanligen och tills vidare riktigast blott de inhemska språken inom ett bredt bälte af Central-Afrika - 951-952, 953-954
Negligé, Fr., nattdrägt, morgondrägt - 953-954
Negligera, försumma, vårdslösa, åsidosätta - 953-954
Negligence, försumlighet, vårdslöshet, likgiltighet - 953-954
Negligent, försumlig, slarfvig; vårdslös - 953-954
Neglika. Se Nejlika - 953-954
Negotiera l. negociera, underhandla, mäkla - 953-954
Negotiant, köpman, grosshandlare - 953-954
Negotiation, underhandling, förhandling - 953-954
Negotiatör, bemedlare; mäklare, underhandlare - 953-954
Negotin, stad i östra Serbien - 953-954
Negrer var ursprungligen en allmän benämning på alla svarta folkslag - 953-954, 955-956
Negress, negerqvinna, negrinna - 955-956
Negretti-får. Se Merinos - 955-956
Negritos. Se Austral-negrer och Filippinerna - 955-956
Negroid. Se Negrer - 955-956
Negroponte. Se Eubea - 955-956
Negros, Sp. (»de svarte»), kallades under de första årtiondena af 1800-talet i Spanien de liberale l. konstitutionelle af sina motståndare, absolutismens anhängare (blancos, »de hvite») - 955-956
Negruzzi. 1. Konstantin N. - 955-956
Negruzzi. 2. Jakob N. - 955-956
Negus, Etiop., »konung», titel på herskare i Abessinien - 955-956
Nehemia l. Nehemja (»Jehova tröstar»), Hakaljas son, en judisk statsman - 955-956, 957-958
Neher, Michael - 957-958
Neher, Karl Joseph Bernhard von - 957-958
Nehring, J. A. Se Nering - 957-958
Nehrman, David. Se Ehrenstråle - 957-958
Nehrung (Nerung), på den östpreussiska kusten benämning på smala sandiga landtungor - 957-958
Neiden, elf i Sydvaranger, Finmarkens amt, Norge - 957-958
Neidenburg, kretsstad i preussiska regeringsområdet Königsberg - 957-958
Neidhart von Reuenthal l. Nithart v. R., tysk medeltidsskald - 957-958
Neidthart, Wolfgang - 957-958
Neikter (Neichter), Jakob Fredrik - 957-958
Neil, William - 957-958, 959-960
Neipperg ... - 959-960, 961-962, 963-964, 965-966
Nel tempo ... - 967-968, 969-970, 971-972, 973-974, 975-976
Nepali ... - 977-978, 979-980, 981-982, 983-984, 985-986
Nero ... - 987-988, 989-990, 991-992, 993-994, 995-996
Nerver ... - 997-998, 999-1000, 1001-1002, 1003-1004, 1005-1006
Nestor ... - 1007-1008, 1009-1010, 1011-1012, 1013-1014, 1015-1016
Neumann-Haizinger ... - 1017-1018, 1019-1020, 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026, 1027-1028
Neuville, Alphonse de - 1027-1028
Neva, en 65 km. lång flod i Ryssland - 1027-1028
New Aberdeen. Se Aberdeen 2. - 1027-1028
Nevada, Sierra (»Snöberget»). 1. (Lat. Mons Solorius) högsta bergskedjan på Pyreneiska halfön - 1027-1028
Nevada, Sierra. 2. Bergskedja i nord-amerikanska staten Kalifornien, ö. om floderna Sacramentos och San Joaquins stora längddal - 1027-1028, 1029-1030
Nevada, en af Stillahafs-staterna i nord-amerikanska unionen - 1029-1030
New Albany, stad i nord-amerikanska staten Indiana, vid Ohio, snedt emot Louisville - 1029-1030
New Almaden. Se Kalifornien, sp. 61 - 1029-1030
Newark. 1. (N.-upon-Trent) Stad i engelska grefskapet Nottingham - 1029-1030
Newark. 2. Största staden i nord-amerikanska staten New Jersey - 1029-1030
Newark. 3. Stad i nord-amerikanska staten Ohio - 1029-1030
New Bedford. Se Bedford 3. - 1031-1032
New Berne l. Newbern, stad i nord-amerikanska staten Nord-Carolina - 1031-1032
New Britain, stad i nord-amerikanska staten Connecticut - 1031-1032
New Brunswick. 1. N. B., Nya Braunschweig, provins i Dominion of Canada i Nord-Amerika - 1031-1032
New Brunswick. 2. Stad i förenta staterna. Se Brunswick 3. - 1031-1032
Newburg l. Newburgh, stad i nord-amerikanska staten New York - 1031-1032
Newbury, stad i engelska grefskapet Berks - 1031-1032
Newburyport, stad i nord-amerikanska staten Massachusetts - 1031-1032
Newcastle. 1. (Fullständigt N.-upon-Tyne.) Hufvudstad i engelska grefskapet Northumberland - 1031-1032, 1033-1034
Newcastle. 2. (N. under Lyme) Stad i engelska grefskapet Stafford - 1033-1034
Newcastle. 3. Stad i nord-amerikanska staten Pennsylvania - 1033-1034
Newcastle. 4. Stad i britiska kolonien Nya Syd-Wales - 1033-1034
Newcastle, engelska hertigar af - 1033-1034
Newcastle. 1. William Cavendish, hertig af N. - 1033-1034
Newcastle. 2. Margaret Lucas, hertiginna af N. - 1033-1034
Newcastle. 3. Thomas Pelhalm Holles, hertig af N. - 1033-1034
Newcomb, Simon - 1033-1034
Névé (af Lat. nivatus, afkyld med snö), geol., fransk benämning för den af iskorn bestående snö - 1033-1034
New England, Nya England, gemensam benämning på de 6 nordöstra staterna i nord-amerikanska unionen - 1033-1034
Never mind, Eng., bekymra er ej derom!; det har ingenting att betyda - 1033-1034
Nevers, hufvudstad i franska depart. Nièvre och fordom i prov. Nivernais - 1033-1034, 1035-1036
Nevers, grefvar och hertigar af - 1035-1036
Nevers. 1. Johan den orädde af Burgund - 1035-1036
Nevers. 2. Ludvig af Gonzaga - 1035-1036
Nevers. 3. Philippe Julien Mancini-Mazarini - 1035-1036
Nevers. 4. Louis Jules Barbon Mancini-Mazarini - 1035-1036
Newfoundland, Fr. Terre-neuve, britisk ö på Nord-Amerikas östkust, utanför S:t Lawrenceviken - 1035-1036, 1037-1038
Newgate, fängelse i London, i City, i närheten af S:t Paul - 1037-1038
New Hampshire, en af de nordöstligaste bland Nord-Amerikas Förenta stater - 1037-1038
Newhaven. 1. Stad i nord-amerikanska staten Connecticut - 1037-1038
Newhaven. 2. Hamn i engelska grefskapet Sussex, vid Engelska kanalen - 1037-1038
Neville, gammal angelsachsisk slägt - 1037-1038, 1039-1040
Nevis, britisk ö i Vestindien, bland Små Antillerna - 1039-1040
Nevjansk (Nevjanskij zavod), stad i ryska guvern. Perm - 1039-1040
New Jersey, en af Nord-Amerikas Förenta stater - 1039-1040
New London, stad i nord-amerikanska staten Connecticut - 1039-1040
Nevlunghavn, mycket anlitad hamn på norska kusten mellan Fredrikshavn och Langesund i Jarlsberg og Laurviks amt - 1039-1040
Newman, John Henry - 1039-1040, 1041-1042
Newmark, stad på gränsen af engelska grefskapen Cambridge och Suffolk - 1041-1042
New Mexico, territorium i Nord-Amerikas Förenta stater - 1041-1042
New Orleans, Fr. Nouvelle-Orléans, största staden i nord-amerikanska staten Louisiana - 1041-1042, 1043-1044
Newport. 1. Stad på engelska ön Wight (Hampshire) - 1043-1044
Newport. 2. Stad i engelska grefskapet Monmouth (Wales), vid Usk - 1043-1044
Newport. 3. Stad i nord-amerikanska staten Kentucky, vid Ohio, midt emot Cincinnati - 1043-1044
Newport. 4. En af hufvudstäderna i nord-amerikanska staten Rhode Island och en bland de fashionablaste badorterna i Amerika - 1043-1044
New Providence, den vigtigaste bland Bahamaöarna i Vestindien - 1043-1044
Nevragmi, med., en af Waller och Robin uppfunnen metod att genom nervers afskärning eller utryckning studera nervstumparnas förändringar ofvanför och nedanför det ställe der de skiljas - 1043-1044
Nevralgi, med., nervsmärta. Se Nervsjukdomar - 1043-1044
Nevrasteni, med., nervsvaghet (se d. o.) - 1043-1044
New red sandstone, geol., en i England antagen benämning för de af mestadels rödaktiga sandstenar, konglomerat och merglar bestående lagersystem, som förekomma ofvanpå, d. v. s. äro yngre än stenkolsformationen derstädes - 1043-1044
Nevrektomi. Se Nevrotomi - 1043-1044
Nevridin. Se Likgift - 1043-1044
Nevrilem, anat., nervslida. Se Nervväf - 1043-1044
Nevrin. Se Likgift - 1043-1044
Nevrit, med., inflammation i en nerv. Se Nervsjukdomar - 1043-1044
Nevroglia, nervkitt. Se Nervväf - 1043-1044
Nevrogliom. Se Gliom - 1043-1044
Nevrologi, läran om nerverna - 1043-1044
Nevrom, nervtumör. Se Nervsjukdomar - 1043-1044
Nevropati, nervlidande. Se Nervsjukdomar - 1043-1044
Nevropatisk, beroende på ett sjukligt nervsystem - 1043-1044
Nevropatisk konstitution, svaghet i nervsystemet, som medför benägenhet för nerv- och sinnessjukdomar - 1043-1044
Nevropatologi, läran om nervsystemets sjukdomar - 1043-1044
Nevros, med., nervsjukdom, som beror på en rubbning i nervsystemets verksamhet utan märkbar anatomisk förändring - 1045-1046
New Ross, stad uti irländska prov. Leinster - 1045-1046
Nevrotomi, kirurg., en operation, som afser att bota nevralgi - 1045-1046
Nevrus (Nauruz), Pers., »nyårsdag», persernas nyårs- och vårfest - 1045-1046
Newry, stad uti irländska prov. Ulster - 1045-1046
New Shoreham, Se Shoreham - 1045-1046
Newstead abbey, ett af Englands märkligaste byggnadsminnen - 1045-1046
Newton, stad i nord-amerikanska staten Massachusetts - 1045-1046
Newton, Sir Isaac - 1045-1046, 1047-1048, 1049-1050
Newton, Charles Thomas - 1049-1050
Newton-le-Willows l. Newton-in-Makerfield, köping i engelska grefskapet Lancaster - 1049-1050
Newtons färg-ringar. Se Färgringar 2 och Gyreidometer - 1049-1050
Newtons metall l. d'Arcets metall kallas en af 3 delar tenn, 5 d. bly och 8 d. vismut bestående metall-legering - 1049-1050
Newtown. 1. (Wales. Drefnewydd). Stad i engelska furstendömet Wales - 1049-1050
Newtown. 2. Förstad till Sidney i Nya Syd-Wales - 1049-1050
Newtownards, stad uti irländska grefskapet Down - 1049-1050
New York, den folkrikaste och inflytelserikaste af Nord-Amerikas Förenta stater - 1049-1050, 1051-1052
New York, den folkrikaste staden i Nord-Amerikas Förenta stater och näst London den största handelsstad på jorden - 1051-1052, 1053-1054, 1055-1056, 1057-1058
Nevö (Fr. neveu, af Lat. nepos, se d. o.), brorson, systerson - 1057-1058
Nexum betecknade i det fornromerska rättsväsendet egentligen en symbolisk köpeafhandling i närvaro af 5 fullgoda vittnen med anlitande af ett mynt och en våg - 1057-1058
Nexus (Lat.), sammanflätning, sammanhang - 1057-1058
Nexö, stad på sydöstra sidan af Bornholm - 1057-1058
Ney, Michel, hertig af Elchingen - 1057-1058
Ney, Jenny - 1057-1058, 1059-1060
Ngami, sötvattenssjö i det inre Syd-Afrika - 1059-1060
Ngan-hoei, provins i östra Kina - 1059-1060
Nhandirobeæ S:t Hil., bot., en liten nat. familj af klättrande buskar - 1059-1060
Niagara, en 55 km. lång flod i Nord-Amerika - 1059-1060
Niagara Falls, by i nordamerikanska staten New York, vid Niagarafallen, midt emot Drummondville (på canadiska sidan) - 1059-1060
Nial Thorgeirson. Se Njål - 1061-1062
Nianfors, kapellförsamling i Gefleborgs län - 1061-1062
Nibe, dansk stad i Nörrejylland, Aalborgs amt - 1061-1062
Nibelius, Gustaf - 1061-1062
Nibelungenlied l. Der nibelunge not, ett stort tyskt folk-epos - 1061-1062, 1063-1064
Nicæa (Grek. Nikaia), i forntiden en betydande stad i Bitynien (Mindre Asien), vid Askania-sjön - 1063-1064
Nicander. Se Nikandros - 1063-1064
Nicander, Anders - 1063-1064
Nicander, Henrik - 1063-1064, 1065-1066
Nicander, Karl August - 1065-1066, 1067-1068
Nicandra Adans., bot., ett örtslägte inom nat. fam. Solanacæa Endl. - 1067-1068
Nicaragua, republik i Central-Amerika - 1067-1068, 1069-1070
Nicaragua-sjön (af infödingarna kallad Cocibolca), insjö i central-amerikanska republiken Nicaragua - 1069-1070
Nicastro, stad uti ital. prov. Catanzaro - 1069-1070
Niccolini, Giovanni Battista - 1069-1070
Niccolò da Foligno - 1069-1070
Niccolò di Cecco - 1069-1070
Niccolò di Piero de' Lamberti - 1069-1070, 1071-1072
Niccolò Pisano. Se Pisano - 1071-1072
Nice, det franska namnet på Nizza - 1071-1072
Nicensak bekännelsen. Se Arianer - 1071-1072
Nicephorus. Se Nikeforus - 1071-1072
Nicholson, William - 1071-1072
Nicht. Se Nickt - 1071-1072
Nicias. Se Nikias - 1071-1072
Nicka, nickhake (jfr Hakebössa), krigsv., en fordom å smärre krigsfartyg bruklig slätborrad mynningsladdningskanon - 1071-1072
Nickel, kem., ett metalliskt grundämne - 1071-1072
Nickelarsenik-kis. Se Nickelglans - 1073-1074
Nickele (Nickelle). 1. Isack van N. - 1073-1074
Nickele. 2. Jan van N. - 1073-1074
Nickele. 3. Jacoba Maria van N. - 1073-1074
Nickelglans (arseniknickelglans, nickelarsenik-kis, gersdorffit), miner. - 1073-1074
Nickelhaltig magnetkis (se Magnetkis), miner., innehåller ofta något nickel - 1073-1074
Nickelin, miner. Se Kopparnickel - 1073-1074
Nickelkis (hårkis, millerit), miner. - 1073-1074
Nickhake. Se Nicka - 1073-1074
Nickt (nicht), gul nickt, semina Lycopodii, farmak., med., kallas sporerna af flere till lummerslägtet hörande arter - 1073-1074
Nicodemus. Se Nikodemus - 1073-1074
Nicol. Se Nicols prisma - 1073-1074
Nicol, Erskine - 1073-1074, 1075-1076
Nicolai, Erasmus. Se Erasmus, Nicolai - 1075-1076
Nicolai, Ericus - 1075-1076
Nicolai, Laurentius. Se Laurentius Norvegus - 1075-1076
Nicolai, Olaus. Se Olaus Nicolai - 1075-1076
Nicolai, Philipp - 1075-1076
Nicolai, Christoph Friedrich - 1075-1076
Nicolai, Otto - 1075-1076
Nicolai, Willem Frederik Gerard - 1075-1076, 1077-1078
Nicolai, psevdonym för den danske författaren H. Scharling - 1077-1078
Nicolaïe, Louis François - 1077-1078
Nicolaus Albanensis (d. v. s. N. af Alba, biskopsstift uti Italien), påflig legat till Sverige 1152. Se Hadrianus, påfvar 4 - 1077-1078
Nicolaus Allonis. Se Nils Allesson - 1077-1078
Nicolaus Cusanus. Se Cusanus - 1077-1078
Nicolaus Damascenus, forngrekisk lärd och skriftställare från Damaskus i Syrien - 1077-1078
Nicolaus Hermanni. Se Nils Hermansson - 1077-1078
Nicolaus Lyranus. Se Lyra, N. de - 1077-1078
Nicolaus Marci. Se Nils Markusson - 1077-1078
Nicolaus Olai Bothniensis. Se Olai, N. - 1077-1078
Nicolaus Ragvaldi. Se Nils Ragvaldsson - 1077-1078
Nicolay, Ludwig Heinrich von - 1077-1078
1. Nicolaysen, Nicolay - 1077-1078
2. Nicolaysen, Julius - 1077-1078, 1079-1080
Nicole, Pierre - 1079-1080
Nicolini ... - 1079-1080, 1081-1082, 1083-1084, 1085-1086
Nielsen ... - 1087-1088, 1089-1090, 1091-1092, 1093-1094, 1095-1096
Nièvre ... - 1097-1098, 1099-1100, 1101-1102, 1103-1104, 1105-1106
Nikeforos ... - 1107-1108, 1109-1110, 1111-1112, 1113-1114, 1115-1116
Nikolaus ... - 1117-1118, 1119-1120, 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126
Nils ... - 1127-1128, 1129-1130, 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136
Nilssonia ... - 1137-1138, 1139-1140, 1141-1142, 1143-1144, 1145-1146
Nisams rike ... - 1147-1148, 1149-1150, 1151-1152, 1153-1154, 1155-1156
Nitroglycerin ... - 1157-1158, 1159-1160, 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166
Njurblödning ... - 1167-1168, 1169-1170
Njursten och njurstenskolik. Se Njursjukdomar - 1169-1170
Njurunda, socken i Vesternorrlands län - 1169-1170
Njurunda elf, nedersta delen af Ljungan - 1169-1170
Nju-tsjuang. Se Mandsjuriet - 1169-1170
Njutånger, socken i Gefleborgs län - 1169-1170
Njål (Njal), fullst. Njal Thorgeirsson, isländsk storman, hufvudpersonen i »Njåls saga» - 1171-1172
Njåls saga kallas en af de fornisländska ättesagorna - 1171-1172
Njärd (Njord), Nord. mytol., en af den fornnordiska gudalärans förnämsta gestalter - 1171-1172
Njörva-sund, de gamle skandinavernas benämning på Gibraltars sund - 1171-1172
Noailles, fransk adlig slägt - 1171-1172
Noailles. 1. Antoine de N. - 1171-1172
Noailles. 2. François de N. - 1171-1172
Noailles. 3. Henri de N. - 1171-1172
Noailles. 4. Anne de N. - 1171-1172
Noailles. 5. Anne Jules de N. - 1171-1172
Noailles. 6. Louis Antoine de N. - 1171-1172
Noailles. 7. Adrien Maurice de N. - 1171-1172
Noailles. 8. Louis Marie de N. - 1171-1172, 1173-1174
Noailles. 9. Alexis de N. - 1173-1174
Noailles. 10. Paul de N. - 1173-1174
Noailles. 11. Emmanuel Victorien Henri de N. - 1173-1174
Noak l. Noah var enligt berättelsen i 1 Moseb. menniskoslägtets andre stamfader - 1173-1174
Noaks ark. 1. Se Ark 2 och Syndafloden - 1173-1174
Noaks ark. 2. Zool. Se Arca Noæ - 1173-1174
Noaks ark. 3. (Noachs ark). Titeln på ett satiriskt skaldeverk af Kr. E. Fahlcrantz (se denne) - 1173-1174
Noatun, Nord. mytol. Se Njärd - 1173-1174
Nobbe, Friedrich - 1173-1174
Nobel (af Lat. nobilis, se d. o.), ädel, högsint, ädelmodig, ädelsinnad; adlig, förnäm. Motsats: Ignobel - 1173-1174
Nobel, Eng. noble (egentl. »ädel»), ett guldmynt, som först präglades i England under tiden 1343-77 - 1173-1174
1. Nobel, Imanuel - 1173-1174, 1175-1176
2. Nobel, Robert Hjalmar - 1175-1176
3. Nobel, Ludvig Imanuel - 1175-1176, 1177-1178
4. Nobel, Alfred Bernhard - 1177-1178
Noberts gitter, fys., kallar man de ytterst fina, med diamant på glas inristade skalor - 1177-1178
Nobile, Peter von - 1177-1178
Nobili, Leopoldo - 1177-1178
Nobilis, Lat., frejdad, namnkunnig; högättad - 1177-1178
Nobilitas, Lat., adligt stånd, adel. Se Nobilis - 1177-1178
Nobility, Eng., adel, högadeln i England - 1177-1178
Nobis, skämtsam beteckning för utskänkningsställe, värdshus, krog - 1177-1178, 1179-1180
Nobless ... - 1179-1180, 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186
Nola ... - 1187-1188, 1189-1190, 1191-1192, 1193-1194, 1195-1196
Nonidi ... - 1197-1198, 1199-1200, 1201-1202, 1203-1204, 1205-1206, 1207-1208
Norberg, Johan Erik (von) - 1207-1208
Norberg, Hildegard Kristina - 1207-1208
Norbergs bergslag, en i dagligt tal bruklig benämning i st. f. Gamla Norbergs bergslag (se d. o.). Jfr Norberg - 1207-1208
Norbergska professuren. Se Norberg, M. - 1207-1208
Norbert, katolskt helgon - 1207-1208
Norby, Sören - 1207-1208, 1209-1210
Norby, Johan - 1209-1210
Norcia; forntidens Nursia, stad uti ital. prov. Perugia - 1209-1210
Norcross, John - 1209-1210
Nord (norr). Se Väderstreck - 1209-1210
Nord, Fr. Departement du Nord, nordligaste departementet i Frankrike - 1209-1210
Nord-afrikanska strömmen, en hafsström, som framgår i riktning från norr till söder utanför Pyreneiska halfön och längs med Afrikas vestkust - 1209-1210
Nord-Albingien kallades under den äldre medeltiden det n. ö. om Elbe (Lat. Albis) belägna, först af kimbrer, senare af sachsare bebodda landet - 1209-1210
Nordals härad, i Elfsborgs län å Dal - 1209-1210
Nord-Amerika. Se Amerika - 1209-1210
Nord-amerikanska literaturen är ursprungligen en gren af den engelska - 1209-1210, 1211-1212, 1213-1214, 1215-1216, 1217-1218, 1219-1220
Nord-amerikanska risfogeln. Se Icteridæ - 1219-1220
Nord-amerikanska springråttan. Se Jaculus - 1219-1220
Nord-Amerikas Förenta Stater (United states of America), Förenta staterna l. Nord-amerikanska unionen, den stora förbundsrepubliken i Nord-Amerika - 1219-1220, 1221-1222, 1223-1224, 1225-1226, 1227-1228, 1229-1230, 1231-1232, 1233-1234, 1235-1236, 1237-1238, 1239-1240, 1241-1242, 1243-1244, 1245-1246, 1247-1248, 1249-1250, 1251-1252
Nordanskog. Se Ofvanskog - 1251-1252
Nordau, Max Simon - 1251-1252
Nord-Australien l. Nord-territoriet (Eng. Northern territory), britiskt område i Australien - 1251-1252
Nordberg, Jöran Andersson - 1251-1252, 1253-1254
Nordblad, Karl - 1253-1254
Nordblom, Johan Erik - 1253-1254
Nordborg, köping på slesvigska ön Als - 1253-1254
Nord-Brabant. Se Brabant - 1253-1254
Nordby, socken på danska ön Fanö - 1253-1254
Nord-Carolina (Eng. North Carolina), en af Nord-Amerikas förenta stater - 1253-1254, 1255-1256
Norden, stad i preuss. regeringsomr. Aurich (Hannover) - 1255-1256
Norden, Frederik Ludvig - 1255-1256
Nordenanckar, Johan - 1255-1256
Nordenberg, Bengt - 1255-1256, 1257-1258
Nordenbjelke, Lars - 1257-1258
Nordencrantz, Anders - 1257-1258, 1259-1260
Nordenfalk, Johan - 1259-1260
Nordenfelt, Torsten Vilhelm - 1259-1260
Nordenfelts kanon. Se Maskinkanon - 1259-1260
Nordenflycht, Hedvig Charlotta - 1259-1260, 1261-1262, 1263-1264
Nordenheim, Johan Kristofer - 1263-1264
Nordenhielm, Andreas - 1263-1264
Nordens Eugène. Se Münnich - 1263-1264
Nordens förhistoriska tid - 1263-1264, 1265-1266, 1267-1268, 1269-1270
Nordens guder, en berömd serie episka smådikter (romanser) af Öhlenschläger - 1269-1270
Nordenskiöld (Nordenskjöld, Nordensköld), svensk adlig ätt - 1269-1270
1. Nordenskiöld, Anders Johan - 1269-1270
2. Nordenskiöld, Karl Fredrik, d. ä. - 1269-1270
3. Nordenskiöld, Otto Henrik - 1271-1272
4. Nordenskiöld, August - 1271-1272
5. Nordenskiöld, Karl Fredrik, d. y. - 1271-1272, 1273-1274
6. Nordensköld (Nordenskiöld), Otto Gustaf - 1273-1274
7. Nordenskiöld, Nils Gustaf - 1273-1274, 1275-1276
8. Nordenskiöld, Nils Adolf Erik - 1275-1276, 1277-1278, 1279-1280
Nordenskiöldshafvet kallas numera den del af Norra ishafvet, som ligger n. om Sibirien mellan Taimyr-halfön i v. och Ny-sibiriska öarna i ö. I detsamma utmynna floderna Chatanga, Anabara, Olenek och Lena - 1279-1280
Nordenson, Erik Jonas - 1279-1280
Nordenstam, Johan Maurits - 1279-1280, 1281-1282
Nordenstråle, Olof - 1281-1282
Nordenström, Olof Gustaf - 1281-1282
Nordensvan, svensk-finsk adlig ätt - 1281-1282
1. Nordensvan, Hildur Antoinette Viktorine - 1281-1282
2. Nordensvan, Carl Otto - 1281-1282
3. Nordensvan, Georg Gustaf - 1281-1282, 1283-1284
Norderney (»norra ön»), smal ö på kusten af Ostfriesland - 1283-1284
Norderön, socken i Jämtlands län - 1283-1284
Nordewall, Erik - 1283-1284
Nordfjord, landskap i Nordre Bergenhus amt, Norge - 1283-1284
1. Nordforss, Karl Gustaf - 1283-1284, 1285-1286
2. Nordforss, Erik Ulrik - 1285-1286
Nord-Frisland (Nordfriesland) benämnes under medeltiden marsklanden på Slesvigs vestkust - 1285-1286
Nordgau. Se Elsass - 1285-1286
1. Nordgren, Karl Vilhelm - 1285-1286, 1287-1288
2. Nordgren, Axel - 1287-1288
Nordgren, Anna - 1287-1288
Nord-Guinea-strömmen (l. endast Guinea-strömmen). Se Haf, sp. 474 - 1287-1288
Nordharen. Se Hardjuren - 1287-1288
Nordhausen, stad i preuss. regeringsomr. Erfurt (prov. Sachsen) - 1287-1288
Nord-Holland. Se Holland 1. - 1287-1288
Nordhordland, fögderi i nordvestra delen af Söndre Bergenhus amt - 1287-1288
Nordhvalen. Se Grönlandshvalen - 1287-1288
Nordhval-slägtet. Se Räthvalar - 1287-1288
Nordhåttar. Se Bohus län, sp. 786 - 1287-1288
Nordin, af, svensk adlig ätt - 1287-1288
1. Nordin, Johan Magnus af - 1287-1288
2. Nordin, Karl Johan af - 1287-1288, 1289-1290
Nordin, Karl Gustaf - 1289-1290, 1291-1292, 1293-1294
Nordin, Johan Gabriel - 1293-1294
Nordingrå, socken i Vesternorrlands län - 1293-1294
Nordinska samlingarna. Då biskop K. G. Nordins (se denne) handskriftssamling efter hans död hembjöds till Upsala universitet, trädde den mot universitetet altid så frikostige Karl Johan emellan, inköpte samlingen för 3,000 rdr bko och förärade den till universitetet - 1293-1294, 1295-1296
Nordiska aktiebanken för handel och industri, med hufvudkontor i Viborg, Finland - 1295-1296
Nordiska kriget (Stora nordiska kriget) kallas den stora fejd, som under åren 1700-21 rasade mellan Sverige å ena sidan och Danmark, Ryssland och Polen-Sachsen samt senare derjämte England-Hannover och Preussen å den andra - 1295-1296, 1297-1298, 1299-1300
Nordiska museet i Stockholm utgör en af d:r Artur Hazelius (se denne) 1872 grundlagd och sedermera ofantligt tillökad samling af etnografiska och kulturhistoriska, idel äkta föremål - 1299-1300, 1301-1302
Nordiska sjuårskriget kallas det krig mellan Sverige å ena samt Danmark, Lybeck och Polen å andrda sidan, som fördes åren 1563-70 - 1301-1302, 1303-1304
Nordiska språk (skandinaviska språk), de sinsemellan nära beslägtade språk, som talas och talats af den germanaska befolkningen i Skandinavien och i de trakter utom Skandinavien, som derifrån helt eller delvis befolkats - 1303-1304, 1305-1306, 1307-1308, 1309-1310
Nordiska stuteriboken. Se Fullblodshäst - 1309-1310
Nordiska sugfisken. Se Lumpfiskslägtet - 1309-1310
Nordiske oldskrift-selskabet (Det kongelige Nordiske oldskrift-selskab) i Köpenhamn inrättades år 1825 - 1309-1310
Nordisk fornkunskap, vetenskapen om den skandinaviska Nordens förhistoriska tid - 1309-1310
Nordisk mytologi. Se Mytologi - 1309-1310
Nordisk rätt. De nordgermanska l. skandinaviska folken bilda en hufvudgren af den germanska stammen - 1309-1310, 1311-1312, 1313-1314, 1315-1316, 1317-1318, 1319-1320
Nordisk stil, konsthist. Under den gemensamma benämningen nordisk sitl innefattas enligt gängse språkbruk flere sins emellan olika ornamentala stilarter, hvilka under skilda perioder förekommit i den skandinaviska norden - 1319-1320
Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur utgafs i Lund af professorn grefve G. K. Hamilton från April 1866 t. o. m. Dec. 1870 - 1319-1320, 1321-1322
Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri utgifves sedan 1878 i Stockholm af Letterstedtska föreningen - 1321-1322
Nordisk tidsskrift for historie, literatur og konst utgafs i Köpenhamn 1827-36 af Kr. Molbech - 1321-1322
Nordiskt medicinskt arkiv, en vetenskaplig tidskrift, började i Mars 1869 utgifvas i Stockholm af A. Key - 1321-1322
Nordisk universitets-tidskrift utgafs 1854-66 i tio årgångar om fyra häften - 1321-1322
Nordkap, udde på norra sidan af Magerö i Finmarkens amt, Norge - 1321-1322
Nordkaparen l. Biscaya-hvalen, Eubalæna biscayensis, zool., hör till familjen räthvalar - 1321-1322
Nordkyn, udde mellan Laxefjord och tanafjord i norska Finmarken - 1323-1324
Nordlands amt utgör södra delen af Tromsö stift i Norge - 1323-1324
Nordlandske kirke- og skolefonden inträttades år 1715 af Fredrik IV till fromma för missionsväsendet i Finmarken - 1323-1324
Nordlindh, Daniel - 1323-1324
Nordling, Ernst Viktor - 1323-1324
Nordmaling, socken i Vesterbottens län - 1323-1324
Nordmann, Alexander von - 1323-1324, 1325-1326
Nordmannatågen. Se Vikingatåg - 1325-1326
Nordmarck, Zacharias - 1325-1326
Nordmark. 1. Socken i Värmlands län - 1325-1326
Nordmark. 2. Härad i Värmlands län - 1325-1326
Nordmark. 3. Kontrakt i Karlstads stift - 1325-1326
Nordmarken är namnet på ett vidsträckt, med Krokskoven sammanhängande skogsbälte i Akershus amt, n. om Kristiania - 1325-1326
Nordmarks grufvor, belägna i Nordmarks socken, Fernebo härad, Värmland - 1325-1326
Nordmän (Med. Lat. nordmanni, nortmanni, normanni) kallades under medeltiden, efter vikingatågens l. nordmannatågens begynnelse (8:de årh.), de skandinaviska krigareflockar - 1325-1326
Nordmöre, fögderi i Romsdals amt i Norge - 1325-1326, 1327-1328
Nordostpassagen. Se Polarexpeditioner - 1327-1328
Nordpol. Se Magnetpoler och Pol - 1327-1328
Nordpolarländer. Se Polarländer - 1327-1328
Nordpolsexpeditioner. Se Polarexpeditioner - 1327-1328
Nordqvist, Per - 1327-1328
Nordqvist, Johan Conrad - 1327-1328, 1329-1330
Nordraak, Rikard - 1329-1330
Nordre, Nord. mytol. Se Dvärg - 1329-1330
Nordre Bergenhus amt. Se Bergenhus - 1329-1330
Nordre elf. Se Göta elf - 1329-1330
Nordre Trondhjems amt omfattar norra delen af Trondhjems stift i Norge - 1329-1330
Nordsjön (Eng. German sea, T. Deutsches meer, D. Vesterhavet) kallas den del af Atlantiska hafvet, som ligger mellan Storbritannien och Europas kontinent - 1329-1330
Nordstjerna. Se Polstjerna - 1329-1330
Nordstjerne-orden, svensk orden, som stiftades af Fredrik I d. 23 Febr. (g. st.) 1748 - 1329-1330, 1331-1332
Nordstrand, ö i Nordsjön utanför Husum - 1331-1332
Nordström, Johan Jakob - 1331-1332, 1333-1334
Nordström, Vilhelmina Elisabet - 1333-1334
Nordtyska förbundet (Norddeutscher bund). Genom segern vid Königgrätz (d. 3 Juli 1866) tillvällade Preussen sig makten att utstöta Österrike ur det sedan 1815 bestående Tyska förbundet samt att göra annekteringar och gifva uppslag till nya förbundsbildningar - 1333-1334, 1335-1336
Nordwall, E. Se Nordewall - 1335-1336
Nordvestpassagen. Se Polarexpeditioner - 1335-1336
Nordvest-provinserna (Eng. North-west provinces), ett af en vice-guvernör förvaltadt område (lieutenant-governorship) i kejsardömet Indien - 1335-1336
Nordvestra stambanan. Se Jernvägar, sp. 1169 - 1335-1336
Nordvest-territoriet (Eng. Nort-west territory) var till en början den obestämda allmänna benämningen på hela den del af Britiska Nord-Amerika, som ligger n. v. om provinserna vid S:t Lawrenceviken och till största delen består af de forna Hudson-bay-landen - 1335-1336, 1337-1338
Nord-Östersjö-kanalen, en äfven för de största krigsfartyg tillgänglig kanal, kommer att förena Elbemynningen med Kielviken - 1337-1338
Nore, urspr., inom den nordiska mytologien, namn på en dvärg, har i nyare literatur blifvit en personifikation af Norge, liksom Svea af Sverige - 1337-1338
Noree, Adolf Gotthard - 1337-1338
Noreja. Se Noricum - 1337-1338
Norfolk. 1. Grefskap i östra England - 1337-1338
Norfolk. 2. Stad i nord-amerikanska staten Virginia - 1337-1338
Norfolk. 3. Ö i vestra delen af Stila hafvet mellan Nya Kaledonien och Nya Zeeland - 1337-1338, 1339-1340
Norfolk, engelsk grefve- och hertigtitel - 1339-1340
Norfolk. 1. Thomas Howard, earl of Surrey - 1339-1340
Norfolk. 2. Thomas Howard - 1339-1340
Norfolk. 3. Thomas Howard, den fjerde hertigen af Norfolk af slägten Howard - 1339-1340
Norge, konungarike, omfattande den vestra och mindre delen af Skandinaviska halfön - 1339-1340, 1341-1342, 1343-1344, 1345-1346, 1347-1348, 1349-1350, 1351-1352, 1353-1354, 1355-1356, 1357-1358, 1359-1360, 1361-1362, 1363-1364, 1365-1366, 1367-1368, 1369-1370, 1371-1372, 1373-1374, 1375-1376, 1377-1378, 1379-1380, 1381-1382, 1383-1384, 1385-1386, 1387-1388, 1389-1390, 1391-1392, 1393-1394, 1395-1396, 1397-1398, 1399-1400, 1401-1402
Norges bank. Se Norge, sp. 1366 - 1401-1402
Noriac, Claude Antoine Jules (hette egentl. Cairon) - 1401-1402
Noricum, en romersk provins (sedan år 13 e. Kr.), s. om Donau - 1401-1402, 1403-1404
1. Noring, Karl - 1403-1404
2. Noring, Jonas - 1403-1404
3. Noring, Laurentius Aemilius Alexis - 1403-1404
Noriska alperna. Se Alperna, sp. 537 - 1403-1404
Norit, petrogr., en med gabbro och diorit nära beslägtad eller emellan dem stående kristallinisk bergart - 1403-1404
Norium, den hypotetiska metalliska radikalen i norjord (se d. o.) - 1403-1404
Norjord, kem., benämning, som af Svanberg 1846 gafs åt en förmodad ny metalloxid eller jordart, som han trodde förekomma i vissa varieteter af zirkon, särskildt i dem från norska fyndorter (deraf namnet) - 1403-1404
Norlin, Teodor Arnold Valentin - 1403-1404
Norling, Sven Adolf - 1403-1404, 1405-1406
Norling, Gustaf Kristian - 1405-1406
Norm (Lat. norma, egentl. vinkelmått), måttstock, rättesnöre, regel, föreskrift, mönster - 1405-1406
Normal (se Norm), regelriktig - 1405-1406
Normal. 1. Matem. Normal till en rät linie eller till ett plan kallas en mot linien eller planet vinkelrät linie - 1405-1406
Normal. 2. Fys. Se Brytning 1. - 1405-1406
Normal. 3. Meteor. a) Normal l. normalinstrument kallas ett sådant meteorologiskt instrument, som till följd af sin omsorgsfulla och rationella konstruktion direkt gifver riktiga värden. b) Den temperatur, som skulle tillkomma hvarje ort på en viss breddgrad på jorden, om temperaturen icke varierade med longituden - 1405-1406
Normalarbetsdag kallas ett genom lag faststäldt maximum af daglig arbetstid för vuxna män i andras tjenst utom egen bostad, framförallt i fabriker och större verkstäder - 1405-1406, 1407-1408
Normalbarometer ... - 1407-1408, 1409-1410, 1411-1412, 1413-1414, 1415-1416
Nornan ... - 1417-1418, 1419-1420, 1421-1422, 1423-1424, 1425-1426
Norrfinland ... - 1427-1428, 1429-1430, 1431-1432, 1433-1434, 1435-1436
Norrsunda ... - 1437-1438, 1439-1440, 1441-1442, 1443-1444, 1445-1446
Northwich ... - 1447-1448, 1449-1450, 1451-1452, 1453-1454, 1455-1456
Notblomster ... - 1457-1458, 1459-1460, 1461-1462, 1463-1464, 1465-1466
Novatianer ... - 1467-1468, 1469-1470, 1471-1472, 1473-1474, 1475-1476
Novo-Tjerkask ... - 1477-1478, 1479-1480, 1481-1482, 1483-1484, 1485-1486
Numerus ... - 1487-1488, 1489-1490, 1491-1492, 1493-1494, 1495-1496
Nya Elementarskolan i Stockholm ... - 1497-1498, 1499-1500, 1501-1502, 1503-1504, 1505-1506
Nyáry ... - 1507-1508, 1509-1510, 1511-1512, 1513-1514, 1515-1516
Nya tiden ... - 1517-1518, 1519-1520, 1521-1522, 1523-1524, 1525-1526
Nybildningar (neoplasmer). Se Tumörer - 1525-1526
1. Nyblæus, Gustaf - 1525-1526
2. Nyblæus, Johan Axel - 1525-1526, 1527-1528
1. Nyblom, Carl Rupert - 1527-1528, 1529-1530
2. Nyblom, Helene Augusta - 1529-1530
Nyblått, kem., tekn., en till blåning af tvätt använd blandning af stärkelse, indigokarmin och ultramarin - 1529-1530
Nyboder, ett qvarter på nordöstra sidan af Köpenhamn - 1529-1530
Nybom, Johan - 1529-1530
Nyborg, dansk stad på Fyens östra kust vid en bukt af Stora Belt - 1529-1530, 1531-1532
Nyborg, grefskap, hvilket d. 3 Jan. 1652 förlänades åt riksrådet och rikstygmästaren Arvid Wittenberg - 1531-1532
Nybro, köping och kommun i Kalmar län - 1531-1532
Nyby. Se Nastola - 1531-1532
Nybygge, jur., en sjelfständig, i mantal satt jordbrukslägenhet - 1531-1532
Nyböl, by på halfön Sundeved, Nyböl härad i Slesvig - 1531-1532
Nyckelben, clavicula, anat., namn på de båda hos menniskan S-formigt krökta, knotor, som sträcka sig mellan skulderbladen och bröstbenet - 1531-1532, 1533-1534
Nyckelblomster ... - 1533-1534, 1535-1536, 1537-1538, 1539-1540, 1541-1542, 1543-1544, 1545-1546
Nyhems kapell ... - 1547-1548, 1549-1550, 1551-1552
Ny-Karleby elf. Se Lappo 4 - 1551-1552
Nykil, socken i Östergötlands län - 1551-1552
Nykjöbing, namn på tre danska städer. 1. N. på Falster - 1551-1552
Nykjöbing. 2. N. på Mors - 1551-1552
Nykjöbing. 3. N. på Sjælland - 1551-1552
Nyklaborg. Se Kungelf - 1551-1552
Nyktalopi, med. Se Dagblindhet - 1551-1552
Nykterhetsrörelsen. Det är först under innevarande århundrade, som i olika land medborgare sammanslutit sig för att främja allmän nykterhet - 1551-1552, 1553-1554, 1555-1556
Nykyrka. 1. Socken i Skaraborgs län - 1555-1556
Nykyrka. 2. Socken i Södermanlands län - 1555-1556
Nykyrka. 3. Socken i Östergötlands (och Örebro) län. Se Ny 4 - 1555-1556
Nykyrka. 4. Socken i Kronobergs län. Se Almundsryd - 1555-1556
Nyköping, gammal stad på södra kusten af Södermanland - 1555-1556, 1557-1558
Nyköpings gästabud kallas den svekfulla handling konung Birger Magnusson år 1317 begick i Nyköping mot sina bröder - 1557-1558
Nyköpings landsförsamling. Se Nikolai - 1557-1558
Nyköpings län. Se Södermanlands län - 1557-1558
Nyköpings Vestra kontrakt, i Strengnäs stift - 1557-1558
Nyköpings Östra kontrakt, i Strengnäs stift - 1557-1558
Nyland, F. Uusimaa, landskap på Finlands södra kust - 1557-1558, 1559-1560, 1561-1562
Nyland, by och lastageplats i Vesternorrlands län, Ytterlännäs socken - 1561-1562
Nylander, Johan - 1561-1562
Nylander, William - 1561-1562, 1563-1564
Nylands län, F. Uudenmaan, Finland, omfattar landskapet Nyland v. om Kymmene elf - 1563-1564, 1565-1566
Ny-lutheranism. Se Gammal-lutheraner - 1565-1566
Nyläst. Se Läst - 1565-1566
Ny-malthusiansim. Se Malthus, Th. R. - 1565-1566
Nyman, Mårten - 1565-1566
Nyman, Per - 1565-1566
Nymfer var hos forntidens greker i allmänhet en benämning för unga fullvuxna flickor eller äfven för unga gifta qvinnor - 1565-1566, 1567-1568
Nymfomani (af Grek. nymfe, klitoris, och mania, lidelse) l. metromani (T. manntollheit), en sjukligt stegrad könsdrift hos qvinnan - 1567-1568
Nymil. Se Mil - 1567-1568
Nymindegab benämnes inloppet från Vesterhafvet till Ringkjöbingsfjorden. Vigtig fiskeplats - 1567-1568
Nymphæa. Se Lotusblomma och Neckros - 1567-1568
Nymphæum, Lat. (se Nymfer), en åt nymferna invigd helgedom - 1567-1568
Nymphenburg, kungligt lustslott i Bajern straxt v. om München - 1567-1568
Nymwegen. Se Nijmegen - 1567-1568
Nymåne. Se Aspekt och Fas 3 - 1567-1568
Nymö, socken i Kristianstads län - 1567-1568
Nynäs, friherreskap - 1567-1568
Nyon, T. Neuss, Lat. Colonia Julia equestris l. Noviodunum, stad i schweiziska kantonen Vaud - 1567-1568
Nyord, en liten ö i Ulvsund mellan Själland och Möen - 1567-1568
Nypers. Se Nipertz - 1567-1568
Nypels, Guillaume - 1567-1568
Ny-platonism l. neo-platonism, en ursprungligen från Alexandria härstammande, i senantiken vidt utbredd filosofisk skola - 1567-1568, 1569-1570
Nypon ... - 1569-1570, 1571-1572, 1573-1574, 1575-1576
Nyström ... - 1577-1578, 1579-1580, 1581-1582
Nysund, socken delad å Örebro län, Edsbergs härad, och Värmlands län, Visnums härad - 1581-1582
Ny svensk tidskrift började utgifvas 1880 af Axel Lundström och Adolf Lindgren - 1581-1582
Ny-syrianska språket - 1581-1582
Nysätra. 1. Socken i Upsala län - 1581-1582
Nysätra. 2. Socken i Vesterbottens län - 1581-1582
Nysö, dansk herregård på Själland nära Præstö - 1581-1582
Nyts, Aegidius (Gillis) - 1581-1582
Nyttighetsmoral. Se Utilitarism - 1581-1582
Nyttjanderätt är enligt juridisk terminologi rättigheten att begagna annan person tillhörig sak - 1581-1582
Nytt juridiskt arkiv, juridisk tidskrift, som fr. o. m. 1874 utgifves af v. häradshöfding G. B. A. Holm på P. A. Norstedt & sönders förlag i Stockholm - 1581-1582
Nytt Lördags-Magasin. Se Lördags-Magasin - 1581-1582
Nyx, Grek (Lat. Nox), natt; mytol. nattens gudinna - 1581-1582, 1583-1584
Nyyrikki, Finsk mytol., Tapios, den finske skogsgudens, son och ende manlige medhjelpare - 1583-1584
Ny-zeeländska linet, Phormium tenax Frost., bot. - 1583-1584
Nyårsdagen, det borgerliga årets första dag, nu allmänt den 1 Januari - 1583-1584
Nåd (Lat. gratia). 1. Teol., i allmänhet Guds oförtjenta godhet såväl i skapelsens och försynens som i återlösningens och helgelsens verk - 1583-1584
Nåd. 2. Jur. Se Benådningsrätt - 1583-1584
Nådastolen, det på Guds befallning förfärdigade locket på vittnesbördets ark - 1583-1584
Nådaval. Se Predestination - 1583-1584

Project Runeberg, Tue Dec 18 03:15:36 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >> https://runeberg.org/nfak/