Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minbrunn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likaså det södra randberget, Taurus eller den
cilicisk-pamfylisk-lyciska bergskedjan, med den
skilnaden att det är mera sammanhängande och högre,
n. om Iskanderunviken ända till 3,500 m. (Metdesis),
längre vesterut 2,600–2,900 m. Den vestra kusten har
inga högre berg, dess dalar äro öppna mot Egeiska
hafvet. M. A:s floder äro antingen bergsströmmar med
kort lopp, hvilka från randbergen gå till hafvet,
eller större floder, som upprinna på platålandet
och genombryta randbergen. Vattenskilnaden mellan
Svarta hafvet och Medelhafvet går midt igenom
platålandet. Ingen af floderna är segelbar. Till
Svarta hafvret flyta Jesjil Irmak (forntidens Iris),
Kisil Irmak (Halys), M. A:s största flod, och Sakaria
(Sangarius); till Marmarasjön: de förenade Susurlu
Tsjai (Makestos) och Adyrnas Tsjai (Rhyndakos);
till Egeiska hafvet: Sarabad l. Gedis Tsjai (Hermos),
Kutsjuk Mendere (Kaystros) och Mendere (Maiandros);
till Medelhafvet: Kodsja Tsjai (Xanthos), Köpry-su
(Eurymedon), Gök-su (Kalykadnos), Tarsus Tsjai (Kydnos),
Seihun (Saros) och Dsjihan (Pyramos). Med afseende
på historiska minnen och för handeln gynsamt läge kan
intet annat land i Orienten jämföras med M. A., ehuru
detta nu till följd af turkarnas dåliga förvaltning
befinner sig i ett sorgligt läge. Jorden är med
undantag af de sterila sträckorna i platålandet
gifvande och till en del ganska bördig, oaktadt
den aldrig gödslas och endast upprifves af en
ytterst primitiv plog. De rikaste landskapen äro
bergstrakterna, i hvilka jämte spanmål alla den
sydeuropeiska florans skatter trifvas. Floddalarna
vid Egeiska hafvet lemna ris, tobak, majs, opium,
spanmål och olivolja, för hvilken M. A:s klimat
öfver hufvud är synnerligen lämpligt, samt underlätta
samfärdseln till det inre landet. Bland kreatursraser
i M. A. förtjenar särskildt nämnas Angorageten,
hvilken förekommer på ett tämligen inskränkt område
v. om floden Kisil Irmak. Ur mineralriket hemtar man
silfver, koppar och bly. Stensaltlager förekommer
i Kisil Irmaks floddal. Sjön Tusgol är en enda
oerhörd massa kristalliniskt salt; äfven saltträsken
i vilajetet Sivas äro rika på salt. Stenkol har
man ej ännu funnit i M. A., men väl brunkol. M. A:s
inre handel är obetydlig till följd af nästan total
brist på farbara vägar och deraf att den roflystna
befolkningen på allt sätt oroar och utplundrar
karavanerna. Jernvägar finnas emellan Smyrna och
Alasjer samt emellan Smyrna och Aidin. Kusterna
äro rika på vikar, som på det förträffligaste
lämpa sig till handelsplatser. Exporthandeln
i södra hamnstäderna går mest genom europeiska
spekulanters händer. På norra sidan är Trapezunt den
vigtigaste handelsplatsen och står genom engelska
och österrikiska ångbåtslinier i förbindelse med
Konstantinopel, hvaremot den svåra karavanvägen
till Smyrna alltmer öfvergifves. M. A:s innevånare,
hvilkas antal skattas till 7–8 mill., tillhöra olika
folk. Det herskande folket äro turkarna, omkr. 1,2
mill., hvilka äro utbredda öfver hela halfön. Till
samma stam höra turkmenerna, hvilka såsom nomader
drifva omkring på de inre platåerna. Der finner man
äfven horder af nomadiserande kurder och i bergen
ö. om Trapezunt de rofgirige laserna. Städerna äro
utom af turkar bebodda i v. hufvudsakligen af greker
och judar, i ö. af armenier, hvilka jämte frankerna
i sjöstäderna hafva hela landets handel i sina
händer. – I administrativt hänseende indelas landet
i 8 vilajet: Chodavendikjar, den nordvestligaste
delen, det gamla Mysien, vestra Bitynien och en
del af Frygien, Kastamuni, mellersta delen af norra
kusten, motsvarande det gamla Paflagonien, östra
Bitynien och delar af Pontus, Trabezon (Trapezunt),
östra delen af norra kusten, kustlandet af det
gamla Pontus, Aidin, sydvestra delen, forntidens
Lydien, Karien samt delar af Lycien och Frygien,
Konia, ö. om det förra, motsvarande östra Lycien
jämte Pamfylien, Pisidien, Lykaonien och Cilicien
samt delar af Frygien och Kappadocien, Angora, den
centrala delen af halfön, motsvarande Galatien och
vestra Kappadocien, Sivas, ö. om Angora, det inre af
Pontus samt delar af Kappadocien och Lill-Armenien,
och Djesairi-Bahri-Sefid, bestående af det till
Dardanellsundet gränsande området samt öarna utefter
halföns vestra kust.
Mindre män. Se Frälseman.
Mindre Sekreta deputationen var under den
s. k. frihetstiden en afdelning af Sekreta utskottet,
som behandlade utrikesärendena, utarbetade svaret på
K. M:ts sekreta proposition om dessa och vanligen,
ehuru ej vid frihetstidens första riksdagar, granskade
rådsprotokollen i utrikesärenden. Deputationen hade
derjämte till uppgift att tillse, att ingen mannamån
gjorde sig gällande vid befordringar, samt egde att
upptaga besvär med anledning af sådana.
Mindre teatern. Se Stockholmsteatrar.
Minell, Jan (Johannes Minellius), nederländsk
skolman, f. i Rotterdam omkr. 1625, blef
rektor vid Erasmus-skolan derstädes och dog
omkr. 1683. Han ombesörjde editioner af många
latinska klassiker, med korta, till största delen
ytliga, anmärkningar. Af dessa begagnade sig andra,
äfven svenska, utgifvare, och han efterhärmades
snart med öfverdrifvén vidlyftighet, så att den å
upplagor af klassiska auktorer såsom rekommendation
utsatta upplysningen ad modum Minellii (»efter M:s
metod») slutligen i språkbruket kom att användas om
en edition, som alltför mycket underlättade lärjungens
öfversättningsarbete.
Mineo, stad uti italienska prov. Catania
(Sicilien). 9,520 innev. (1881). I närheten ligger den
lilla sjön Lago de Palici (Lat. Lacus Palicorum), som
under torra årstider nästan fullständigt försvinner,
men vanligen har en omkrets af 150 m. och 4 m. djup i
midten. Ur tvänne hål i bottnen utströmmar kolsyregas
med sådan styrka, att vattnet kastas upp och hela
sjön tyckes koka.
Minera, underminera (Fr. miner), undergräfva;
anlägga mingångar; anlägga ett minsystem vid en
minposition. Se Mina, krigsv.
Mineral (Fr. minéral, af ett senlatinskt minare,
gräfva, således egentl. en uppgräfd kropp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
