Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Miocenetagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller af den jord, hvari boet är utgräfdt, och
hvarigenom yttre ytan af locket fullkomligt liknar
den mark, som omgifver boet, hvilket således,
då locket är stängdt, svårligen kan upptäckas ens
af ett vant öga. Detta slags lock eller »dörrar»
hafva en snedskuren kant eller fals, vidare utåt,
som fullkomligt passar in i den på motsvarande
vis snedskuret vidgade yttersta mynningen af boets
tunnelgång. Det andra slaget af lock eller dörrar
består endast af silkesväf och faller platt öfver
mynningen af boet. Sjelfva tunneln anlägges af olika
arter på olika sätt. Man kan särskilja följande typer
af lock och
tunnelar. Fig. 1) enkel tunnel med lock af jord och
silkesväfnad; 2) enkel tunnel med lock af endast
silkesväf, hvilket slags lock tillhör alla följande
typer; 3) tunnel med en uppstigande sidogren; 4)
enkel tunnel med yttre dörr och ett stycke nedom
mynningen en inre dörr eller »fallucka»; 5) tunneln
försedd med en sidogren samt yttre och inre falldörr;
6) nästan lika med n:o 5, men ytterdörren sitter
öfver liksom en sidogren af tunneln; 7) tunneln
består af 2 på ett ställe förenade rör, ett längre
och ett kortare, till hvilket senare ytterdörren hör,
och hvilket kan afstängas med en långsträckt falldörr
från det längre röret. Härtill kan räknas såsom en
8:de typ det näste, som slägtet Atypus till en del
gräfver ned i jorden och sedan fortsätter ofvan
jord antingen såsom en utmed marken liggande
rörformig säck af silkesväf eller ock såsom en
invid grässtrån och dylikt upprätt fäst trattformig
förlängning af jordtunnelns silkesbeklädnad. De olika
formerna af minörspindlarnas bon uppenbara olika
grad af förtänksamhet hos dessa djur med afseende
på anordningarna för att skydda sig mot fiender,
såsom tusenfotingar och dylika nattdjur, som kunna
vilja intränga i minörspindelns tunnelar för att
röfva ägg eller ungar. Genom de inre falldörrarna kan
vägen till boets innersta stängas för den inträngande
fienden, som i de greniga tunnelarna ledes in i den
tomma gången, der ägg eller ungar icke finnas, och
hvarifrån röfvaren sålunda återvänder utan byte. –
Minörspindlarna äro nattdjur, som under dagen hålla
sig innestängda i sina väl dolda bon. Under nattens
mörker gläntar honan på dörren och går ut på rof,
om hon finner omgifningen trygg, samt emottager
besök af hannen. Det uppgifves emellertid, att hannen
efter ett sådant besök endast genom en ögonblicklig
flykt kan rädda sig från att dödas af honan. Detta
förklarar måhända, hvarför man af flere arter ännu
icke lyckats finna annat än honor. I
Kalifornien, inre Afrika och Australien samt
andra varma land finnas arter af minörspindlar,
hvilka äro betydligt större än de i södra Europa
förekommande. Rörande dessa märkvärdiga spindlar se
bl. a. T. Moggridge »Harvesting ants and trapdoor
spiders» (1873; supplement, 1874) och O. M. Reuter:
»De lägre djurens själslif» (n:o 34 af »Ur vår tids
forskning», 1886). O. T. S.
Miocenetagen [-etasjen], rättare än Miocenformationen
(af Grek. meion, mindre, och kainos, ny), geol.,
den mellersta af de 3 etager eller afdelningar,
i hvilka Tertiärsystemet (se d. o.) enligt den
af Lyell föreslagna klassifikationen indelas.
B. L-n.
Mio conto (förkort. M. C.), Ital., handelst., för min
(egen) räkning.
Miohippus, paleont., fossilt hästslägte, som
af Marsh upptäckts i Nord-Amerikas öfre miocena
bildningar. I byggnad öfverensstämmer M. med det i
Europa förekommande slägtet Anchitherium (se d. o. och
Hipparion). B. L-n.
Miolan-Carvalho [miåla’ng-karva’ljå], Caroline Felix,
fransk sångerska, f. 1827, heter i sig sjelf Miolan
och är sedan 1850 gift med Léon Carvaille (Carvalho,
f. 1825. Denne var först operasångare i Paris samt
blef sedan direktör för Théâtre lyrique, till 1869,
och för Opéra-comique, från 1876). Hon studerade för
Duprez, inträdde 1849 vid Opéra-comique, 1856 vid
Théâtre lyrique, 1869 vid Stora operan, 1872 åter vid
Opéra-comique och 1875 å nyo vid Stora operan. Bland
hennes triumfroller må nämnas Cherubin (i »Figaros
bröllop»), Pamina (i »Trollflöjten»), Margaretha
(i »Faust»), Mireille, Julia (i »Romeo och Julia»)
och Ofelia (i »Hamlet»). A. L.
Mionnet [miånnä], Théodore Edme, fransk numismatiker,
f. 1770, blef 1789 parlamentsadvokat. Han egnade
sig sedermera åt studiet af forntiden och erhöll
anställning vid national-biblioteket, der han
stannade till sin död, 1842. Hans förnämsta verk,
Déscription de médailles antiques, grecques et romaines
(15 bd, 1806–37), är en oumbärlig handbok för alla
samlare. Derjämte utgaf han bl. a. De la rareté et
du prix des médailles romaines (1815; 3:dje uppl.,
med 40 kartor, 1847). A. B. B.
Miot de Mélito [miå dö melitå], André François,
grefve, fransk memoarförfattare, f. 1762, d. 1841,
hade gjort sin bana inom militärförvaltningen och
diplomatien samt utnämnts till medlem af franska
tribunatet och statsrådet, då han 1806 följde Josef
Bonaparte till Neapel såsom inrikesminister. 1808–13
tillhörde han Josefs omgifning i Spanien såsom
intendent för kungl. huset. Sin ålderdom tillbragte
M. i Paris under literära sysselsättningar, i det han
öfversatte och utgaf Herodotos (1822) och Diodorus
Siculus (1835–38) samt skref Mémoires sur le consulat,
l’empire et le roi Joseph (1858), hvilket arbete
åtnjuter godt anseende för sannfärdighet.
Miquel [micke’l], Friedrich Anton Wilhelm,
tysk-nederländsk botaniker, f. 1811 i Hannover,
d. 1871 såsom professor i botanik vid Utrechts
universitet och föreståndare för riksherbariet i
Leiden, vann ett namn inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfak/0045.html
