Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Missionsalfabet, språkv., kallas alfabet, som särskildt äro inrättade till bruk för missionärer vid återgifvande i skrift af förut skriftlösa språk - Mississippi (»vattnens fader», af algonkinorden missi, allt, och sipi, vatten, flod), Nord-Amerikas största flod och en af de största på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Missionsalfabet, språkv., kallas alfabet, som
särskildt äro inrättade till bruk för missionärer
vid återgifvande i skrift af förut skriftlösa
språk. Dels räcker det vanliga latinska alfabetet
sällan till, enär språkljud möta, som i detta sakna
beteckning. Dels hafva de vanliga bokstäfverna
olika betydelse och samma språkljud tecknas olika i
olika europeiska språk, så att t. ex. engelsmannen
skrifter sh, der fransmannen skrifver ch och
tysken sch, engelsmannen ee för i, fransmannen ou
för u, o. s. v. På detta sätt uppstår en olycklig
förvirring, när missionärer af olika nationalitet
uppteckna ett och samma språk. En bibel med engelsk
och en bibel med tysk ortografi se helt olika
ut, äfven om språket är detsamma. För att undvika
dylika olägenheter och på samma gång bringa enhet i
återgivandet med latinsk skrift af asiatiska språk,
som skrifvas med egna alfabet, har man försökt
åstadkomma allmänna alfabet, som skulle duga för alla
språk. De vigtigaste förslagen i sådant syfte äro
de, som Max Müller och R. Lepsius framställde på den
af Bunsen sammankallade Alfabetkongressen i London
1854. Oftast användes uttrycket »missionsalfabet»
om Müllers, medan det af Lepsius är kändt under den
engelska benämningen »standard-alphabet». Müller
ville »åstadkomma ett alfabet, som vore i stånd att
uttrycka hvarje fysiologiskt bestämbar ljudskiftning,
men likväl ej kräfde en enda ny eller konstgjord
typ». Han förkastar diakritiska bitecken, som Lepsius
i vidsträckt omfattning använder, och inskränker sig
till typer, som hvarje boktryckeri måste antagas
ega. Jämte de vanliga ljuden, som uttryckas med
vanliga typer (antiqva), finnes i de flesta språk
en eller högst två modifikationer, som vissa ljud
eller vissa klasser af ljud äro underkastade. Dessa
modifikationer återgifvas i första hand med kursiver,
dernäst med kapitäler. Om således n är vanligt
n-ljud, så kan n betyda antingen mouilleradt eller
supradentalt n-ljud och N »gutturalt» (ng); om l
betyder vanligt l-ljud, så kan l betyda tonlöst l
(walesiskt ll) eller ock mouilleradt l (Sp. ll). Se
»Proposals for a missionary alphabet by M. Müller»
(London 1854; ny uppl. i M. Müllers »The languages
of the seat of war», 2 ed. 1855) och inledningen
till Bellows »Outline dictionary for the use of
missionaries, explorers and students of language»
(1867). I praxis användas både Müllers och Lepsius’
alfabet, det senare likvisst med en mängd olika
modifikationer, som tillintetgjort den åsyftade
enheten. Lll.
Mississippi (»vattnens fader», af algonkin-orden
missi, allt, och sipi, vatten, flod), Nord-Amerikas
största flod och en af de största på jorden. Hennes
källor, som upptäcktes af Schoolcraft först 1832,
ligga i Minnesota på 512 m. höjd och 47° 7’ n. br.,
på en obetydlig ås, kallad Height of land, som
bildar vattenskilnaden mellan Mejikanska viken,
Atlantiska hafvet och Hudsons vik. Efter ett kort
lopp bildar hon sjön Itasca (467 m. öfver hafvet),
hvilken vanligen betraktas som hennes källa, har
derefter till en början nordlig och sedermera östlig
riktning, hvarunder hon genomflyter en rad större
och mindre sjöar, beskrifver derefter en stor
båge mot s. v. samt antager slutligen
sydlig hufvudriktning, som hon behåller
under sitt återstående lopp genom nära 18
breddgrader. Omkr. 1,075 km. från sina källor
mottager M. Minnesota l. S:t Peter river fr. h. och
ungefär 130 km. längre ned S:t Croix fr. v. samt
vidgar sig derefter till den 40 km. långa och 4,5
km. breda Pepin-sjön, vid hvars nedre ände Chippewa
inmynnar från v. Under 43° n. br. förstärkes
M. genom Wisconsin från v., under 40° 24’ genom
Des Moines från h. och under 39° genom Illinois
från v. Ungefär 30 km. längre ned, 2,140 km. från
M:s källor, inmynnar från h. Missouri (som vid sin
förening med M. är större och vattenrikare än denna),
och efter ytterligare 304 km. Ohio, den största
bifloden på venstra sidan. Ytterligare tillkomma
från v. Yazoo och från h. White river, Arkansas, näst
Missouri M:s längsta biflod, och Red river. Nedanför
sistnämnda flods mynning utgrena sig från M. 4 armar,
i vattenrikedom hufvudfloden betydligt underlägsna:
Iberville, som flyter genom Maurepas-, Pontchartrain-
och Borgnesjöarna, ö. om M., ut i Mejikanska viken,
samt Atchafalaya, Plaquemine och Bayou la Fourche,
h. om hufvudfloden. Omkr. 170 km. nedanför New Orleans
faller hufvudströmmen ut i Mejikanska viken genom 6
olikstora mynningar: North Pass, Pass à l’Outre, East,
South east, South Pass och South west Pass. Flodens
hela längd utgör 4,209 km. och dess flodområde
3,221,960 qvkm., fördeladt som följ. tabell visar.
| Flodernas namn. | Flodområde i qvkm. | Längd i km. | Vattenmassa i kbm. i sek. |
| Öfre Mississippi | 437,700 | 2,140 | 2,970 |
| Missouri | 1,341,600 | 4,990 | 3,400 |
| Ohio | 554,200 | 2,035 | 4,470 |
| Arkansas | 489,500 | 2,436 | 1,780 |
| Red river | 251,200 | 1,930 | 1,610 |
| Mindre bifloder | 147,760 | – | 4,870 |
| 3,221,960 | – | 19,100 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
