Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Missouri, en af de inre staterna i nord-amerikanska unionen - Missourikompromissen. Se föreg. art. - Misspickel, T., miner. Se Arsenik-kis - Misstroendevotum, misstroendeadress, statsr., ett af representationen eller någon dess afdelning till suveränen afgifvet uttalande af missnöje - Missunde. Se Mysunde - Missvisning. Se Deklination 3 och Kompass - Mist, Nord. mytol., en valkyrja, som bjuder Oden dryckeshornet - Mist (Eng. och Holl. mist, Isl. mistr), sjöv., en lättare tjocka (dimma), som uppstår vid land under varma dagar - Mistel, Viscum album L., bot., en parasitisk buske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
M. är hufvudsakligen präriland, väl vattnadt af
floder och lämpligt för jordbruk. I östra delen finnas
äfven stora skogstrakter, i synnerhet längs de båda
stora flodernas branta stränder (»bluffs»). Södra
M. är nästan jämntdeladt emellan skogsland i ö. och
präriland i v. I sydvestra delen framgå Ozarkbergen
i flere kedjor (högst 500 m. öfver hafvet). I
s. ö. utbreda sig stora sumpiga lågland, med en mängd
genom Mississippis öfversvämningar bildade sjöar
och deremellan skogar. Sydöstra delen af staten
ligger 85 m., nordöstra 135 m. och nordvestra 300
m. öfver hafvet. Staten är mycket rik på stenkol, jern
och bly samt har äfven koppar, zink, kobolt, nickel
och något silfver jämte marmor och annan kalksten,
sandsten och porslinslera. M:s klimat är kontinentalt
och företer stora ytterligheter af värme och köld,
fuktighet och torka. Sommarens medeltemperatur under
åren 1870–80 var 24° C. i n. v. och 26° C. i s. ö.,
vinterns - 2° i n. v. och + 4° i s. ö. Mississippi
tillfryser vid S:t Louis en gång på 4–5 år, och
isen bär då stundom de tyngsta lass. – Jordbruket
är hufvudnäring. Omkr. 40,000 qvkm äro åkerjord
eller på annat sätt för jordbruket använd mark;
omkr. 36,000 qvkm. äro skogbärande. Farmernas värde
uppskattades 1880 till 90 mill. doll. M. är den
fjerde staten i unionen med afseende på majsskördens
storlek. Det lemnar mer vin än någon annan stat, med
undantag af Kalifornien. Det täflar med Kentucky,
Virginia, Tennessee och Maryland med afseende på
tobaksskörden, och ingen stat uppföder mer svin (1880:
4,5 mill.) än M. Vigtigaste sädesslagen äro majs,
hvete, hafre och råg. Af tobak skördades s. å. på
6,280 har 5,4 mill. kg. 1880 hade staten omkr. 20,000
industriella anläggningar, med ett tillverkningsvärde
af omkr. 300 mill. doll. Mer än 3/4 af dessa äro
förlagda i S:t Louis, statens största stad och
den fjerde industristaden i unionen. Vigtigast
är qvarnindustrien, som sysselsätter omkr. 900
qvarnar; dernäst kommer jernindustrien, ehuru ännu
i sin barndom. Handeln har sin medelpunkt i S:t
Louis. Jernvägarna hafva en längd af omkr. 7,200
km. 1880 räknade staten 2,168,380 innev., deraf
145,350 negrer, 113 indianer och 91 kineser. 211,578
pers. l. 9,7 proc. voro födda utomlands, deraf 109,974
i Skandinavien och Tyskland. De första nybyggarna
i M. voro franska katoliker, och ännu finnes i
S:t Louis och några andra städer ett stort antal
katoliker. För öfrigt räkna metodisterna, baptisterna
och presbyterianerna de fleste trosförvandterna. Bland
högre läroanstalter märkas S:t Louis university,
ledt af jesuiter, College of Christian brothers,
likaledes under kontroll af katoliker, och det
konfessionslösa Washington university i S:t Louis,
med mer än 1,300 studenter. Författningen är af
1875. Den lagstiftande makten utöfvas af en senat af
34 och ett representanthus af 143 medlemmar, hvilka
sammanträda hvartannat år i hufvudstaden, Jefferson
City. Guvernören och öfriga högre ämbetsmän väljas
af folket för 2 år. Alla domare väljas likaledes af
folket: medlemmarna i högsta domstolen för
10 år, bisittarna i S:t Louis’ court of appeal
för 12 år och medlemmarna i »circuit courts» för
6 år. Rösträtt har hvarje myndig man, som är eller
förklarat sig vilja blifva medborgare i unionen samt
omedelbart före valet bott minst ett år i staten och
60 dagar i grefskapet eller staden, der han skall
rösta. Statsskulden uppgick d. 9 Nov. 1885 till 14,309
mill. doll. Till kongressen sänder staten 2 senatorer
och 14 representanter. – M. innefattades förr i det
franska Louisiana, köptes 1803 af Förenta staterna
och delades 1804 i två områden: territoriet Orleans,
nedre delen, som sedan 1812 bildar staten Louisiana,
och distriktet Louisiana (Upper L.), hvaraf 1812
bildades territoriet M. När detta 1818 begärde
att blifva upptaget som stat i unionen, uppstodo i
kongressen stormiga debatter, i det nordstaternas
representanter såsom vilkor för upptagandet fordrade,
att slafveriet för framtiden skulle förbjudas i den
nya staten, hvaremot sydstaternas ombud ifrigt satte
sig emot uppställandet af detta vilkor. Striden,
som hotade att spränga unionen, bilades efter
tvänne år genom den på H. Clays förslag 1821 antagna
s. k. Missouri-kompromissen (Missouri compromise), som
tillät slafveriet i M., men för alltid förbjöd det i
territorierna n. om 36° 30’ n. br. (M:s södra gräns),
hvarefter M. s. å. upptogs som stat i unionen. Under
inbördes kriget var M. skådeplats för flere blodiga
strider, i det en stor del af befolkningen ställde
sig på de konfedererades sida. Först 1864 lyckades
det unionstrupperna att fördrifva de konfedererade.
Missourikompromissen. Se föreg. art.
Misspickel, T., miner. Se Arsenik-kis.
Misstroendevotum, misstroendeadress, statsr.,
ett af representationen eller någon dess afdelning
till suveränen afgifvet uttalande af missnöje
med det sätt, hvarpå ministrarna handhafva sina
åligganden; ett i sammanhang med interpellation
inom en kammare (se Interpellation) af kammaren
fattadt motiveradt beslut om öfvergång till nästa
sak på dagordningen jämte ett i motiven afgifvet
uttryck af misstroende. Se Motiverad dagordning.
H. L. R.
Missunde. Se Mysunde.
Missvisning. Se Deklination 3 och Kompass.
Mist, Nord. mytol., en valkyrja, som bjuder Oden
dryckeshornet.
Mist (Eng. och Holl. mist, Isl. mistr), sjöv., en
lättare tjocka (dimma), som uppstår vid land under
varma dagar. L. H.
Mistel, Viscum album L., bot., en parasitisk buske,
som tillhör nat. fam. Loranthaceae Juss., kl. Dioecia
L. Denna egendomliga buske blir vanligen 30–60
cm. hög. Dess gulaktiga, ledade grenar dela sig
oupphörligt utspärradt gaffelformigt. Vid lederna
sitta de motsatta, aflånga, trubbiga, helbräddade,
otydligt 3–5-nerviga, tjocka, läderartade, gulgröna,
under vintern qvarsittande bladen. De oskaftade
blommorna sitta i gyttringar af 3–5 i grenspetsarna
och i grenvinklarna. Hanblommans kalk är 4-delad,
med 4 ståndare, som äro motsatta kalkflikarna;
honblomman har dubbelt hylle af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
